Uppför Hawkes stege. Hur kan vi studera ritual i det förflutna?
(2004) In Arkæologisk Forum 11.- Abstract (Swedish)
- Artikeln diskuterar möjligheten för arkeologer att utifrån materiella källor diskutera ritual i det förflutna. Med utgångspunkt i ett avhandlingsarbete om mesolitiska gravar (Nilsson Stutz 2003) föreslås en kombination av handlingsteori och metoden ”anthropologie de terrain” som en väg till insikt. Författaren understryker behovet av att synkronisera arkeologisk teori och metod.
Kan vi studera och förstå ritualer i förhistorisk tid? Som förhistoriska arkeologer arbetar vi med materiella källor. Vi har mycket sällan texter att utgå från, och vi har inga informanter att fråga ut. Kan vi då, trots våra knappa källor, diskutera och förstå något så abstrakt som ritualer i det förflutna? Frågan har diskuterats i decennier av... (More) - Artikeln diskuterar möjligheten för arkeologer att utifrån materiella källor diskutera ritual i det förflutna. Med utgångspunkt i ett avhandlingsarbete om mesolitiska gravar (Nilsson Stutz 2003) föreslås en kombination av handlingsteori och metoden ”anthropologie de terrain” som en väg till insikt. Författaren understryker behovet av att synkronisera arkeologisk teori och metod.
Kan vi studera och förstå ritualer i förhistorisk tid? Som förhistoriska arkeologer arbetar vi med materiella källor. Vi har mycket sällan texter att utgå från, och vi har inga informanter att fråga ut. Kan vi då, trots våra knappa källor, diskutera och förstå något så abstrakt som ritualer i det förflutna? Frågan har diskuterats i decennier av arkeologer och är fortfarande aktuell. Om vi följer Christopher Hawkes råd från 1954, så gör vi klokast i att begränsa oss till de lägre nivåerna av vad han kallade ”the Ladder of Inference” d.v.s en stege av tolkningar och insikt i det förflutna, där de lägre nivåerna berör ekonomi och försörjning, de mellersta stegen social struktur, och de översta nivåerna religion, ritual, världsbild o.s.v. Hawkes avrådde arkeologer från att bege sig alltför högt upp på stegen. Att diskutera religion och ritual i förhistorien är allt för spekulativt, menade han (Hawkes 1954). Samtidigt har arkeologer aldrig kunnat låta bli. Även de mest försiktiga av våra kollegor har förr eller senare hamnat i situationer då de tolkat arkeologiska lämningar som spår av ritual, ofta med ett religiöst innehåll. Hur kan vi annars förstå en mesolitisk grav, en hällristning från bronsåldern eller ett krigsbytesoffer från järnåldern? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/154230
- author
- Nilsson Stutz, Liv LU
- organization
- publishing date
- 2004
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- in
- Arkæologisk Forum
- volume
- 11
- publisher
- København : FaF, Foreningen af fagarkæologer
- ISSN
- 1399-5545
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- b67aca39-1765-40ff-bb70-92c3970ceb16 (old id 154230)
- date added to LUP
- 2016-04-01 16:05:37
- date last changed
- 2018-11-21 20:38:39
@article{b67aca39-1765-40ff-bb70-92c3970ceb16,
abstract = {{Artikeln diskuterar möjligheten för arkeologer att utifrån materiella källor diskutera ritual i det förflutna. Med utgångspunkt i ett avhandlingsarbete om mesolitiska gravar (Nilsson Stutz 2003) föreslås en kombination av handlingsteori och metoden ”anthropologie de terrain” som en väg till insikt. Författaren understryker behovet av att synkronisera arkeologisk teori och metod.<br/><br>
<br/><br>
Kan vi studera och förstå ritualer i förhistorisk tid? Som förhistoriska arkeologer arbetar vi med materiella källor. Vi har mycket sällan texter att utgå från, och vi har inga informanter att fråga ut. Kan vi då, trots våra knappa källor, diskutera och förstå något så abstrakt som ritualer i det förflutna? Frågan har diskuterats i decennier av arkeologer och är fortfarande aktuell. Om vi följer Christopher Hawkes råd från 1954, så gör vi klokast i att begränsa oss till de lägre nivåerna av vad han kallade ”the Ladder of Inference” d.v.s en stege av tolkningar och insikt i det förflutna, där de lägre nivåerna berör ekonomi och försörjning, de mellersta stegen social struktur, och de översta nivåerna religion, ritual, världsbild o.s.v. Hawkes avrådde arkeologer från att bege sig alltför högt upp på stegen. Att diskutera religion och ritual i förhistorien är allt för spekulativt, menade han (Hawkes 1954). Samtidigt har arkeologer aldrig kunnat låta bli. Även de mest försiktiga av våra kollegor har förr eller senare hamnat i situationer då de tolkat arkeologiska lämningar som spår av ritual, ofta med ett religiöst innehåll. Hur kan vi annars förstå en mesolitisk grav, en hällristning från bronsåldern eller ett krigsbytesoffer från järnåldern?}},
author = {{Nilsson Stutz, Liv}},
issn = {{1399-5545}},
language = {{swe}},
publisher = {{København : FaF, Foreningen af fagarkæologer}},
series = {{Arkæologisk Forum}},
title = {{Uppför Hawkes stege. Hur kan vi studera ritual i det förflutna?}},
volume = {{11}},
year = {{2004}},
}