Constructing Transit Corridors : The Politics of Public Transport Policy and Planning in Malmöhus and Skåne 1970-2020
(2021)- Abstract
- Planning local and regional public transport in so-called ’transit corridors’ – i.e., to concentrate infrastructure and resources to few, but more attractive corridors in a city or a region – is commonplace in contemporary public transport planning. This has not always been the case, however.
In this thesis I analyze how transit corridors have come to dominate the policies and planning practices of public transport governance through a case study of Malmöhus County and Region Skåne between 1970 and 2020, and show how the organization of decision-making, planning practices and the spatial configuration of public transport have been central sites of an ongoing struggle between different actors and levels over influence over ideas... (More) - Planning local and regional public transport in so-called ’transit corridors’ – i.e., to concentrate infrastructure and resources to few, but more attractive corridors in a city or a region – is commonplace in contemporary public transport planning. This has not always been the case, however.
In this thesis I analyze how transit corridors have come to dominate the policies and planning practices of public transport governance through a case study of Malmöhus County and Region Skåne between 1970 and 2020, and show how the organization of decision-making, planning practices and the spatial configuration of public transport have been central sites of an ongoing struggle between different actors and levels over influence over ideas and resources. Understanding the fundamental values and processes that shape public transport system and the conflicts that arise when values and actors collide can contribute to increased possibilities to shape a just and inclusive public transport system that enables sustainable mobility for people.
The research is based on qualitative analyses of archival records and interviews with individuals who were involved in the planning and politics of public transport in Malmöhus County and Region Skåne. Through an analysis of how change and permanence in the public transport system have been motivated and turned into institutional practice, the thesis shows how the transit corridor paradigm evolved in through an interplay between the regional political dynamics and the wider societal context. A recurring tension exists in public transport policy and planning between values of equity and efficiency on the one hand, and how these values are translated into the organization of public transport governance through policies of coordination and competition on the other. These values and policies have been decisive for the motivations to the organizational and spatial re/configurations of public transport since the introduction of regional public transport authorities in Sweden since the end of the 1970’s.
Initially, spatial and economic equity were leading principles that motivated a rapid expansion and distribution of the regional public transport system. At the turn of the 1990’s, a set of interlinked policy processes assisted the formulation
of transit corridors as a strategic development policy for public transport in Malmöhus County. These ideas were institutionalized through a reorganization of public transport governance with a stronger regional mandate and a more
peripheral role for the municipalities and was materialized through infrastructure investments in train and express bus systems at the expensive of areas with weaker demand. When Region Skåne was formed in 1999, the transit corridor
paradigm was fully developed and contributed to shaping spatial relations in the new region and has continued to be a core in public transport policy in Skåne. However, despite (or perhaps because of) the dominance of transit corridors,
conflicts persist between the parts of the region that have gained the most from transit corridor planning, and those that remain concerned over declining public transport supply from the planning orientation. (Less) - Abstract (Swedish)
- Att planera lokal och regional kollektivtrafik i så kallade ’starka stråk’ – det vill säga att koncentrera infrastruktur och resurser till ett antal färre, men attraktivare stråk i en stad eller en region – är ett standardförfarande i samtida kollektivtrafikplanering. Så har inte alltid varit fallet dock. Denna avhandling visar hur organiseringen av beslutsfattande, planeringspraktiker och den rumsliga utformningen av kollektivtrafiken i Skåne har varit skådeplatser för en ständig kamp mellan olika aktörer och nivåer om inflytande över idéer och resurser. Liknande utvecklingar och trender kan skönjas på andra platser såväl inom Sverige som internationellt och även om dessa följer sina egna unika händelseförlopp så finns det lärdomar att... (More)
- Att planera lokal och regional kollektivtrafik i så kallade ’starka stråk’ – det vill säga att koncentrera infrastruktur och resurser till ett antal färre, men attraktivare stråk i en stad eller en region – är ett standardförfarande i samtida kollektivtrafikplanering. Så har inte alltid varit fallet dock. Denna avhandling visar hur organiseringen av beslutsfattande, planeringspraktiker och den rumsliga utformningen av kollektivtrafiken i Skåne har varit skådeplatser för en ständig kamp mellan olika aktörer och nivåer om inflytande över idéer och resurser. Liknande utvecklingar och trender kan skönjas på andra platser såväl inom Sverige som internationellt och även om dessa följer sina egna unika händelseförlopp så finns det lärdomar att dra från denna studie till andra. Att förstå de grundläggande värderingar som kollektivtrafiksystem utformas efter och de konflikter som uppstår när dessa värderingar krockar kan bidra till förbättrade möjligheter att planera ett rättvist och inkluderande kollektivtrafiksystem som möjliggör hållbar mobilitet för flertalet.
Avhandlingen analyserar hur starka stråk har kommit att dominera kollektivtrafikens styrning och rumsliga utveckling genom en fallstudie av Malmöhus län och Skåne mellan 1975 och 2020. Analysen bygger på närstudier av arkivdokument och intervjuer med personer som var involverade i planeringen av kollektivtrafiken i Malmöhus län och Skåne. Genom en analys av hur förändring och stabilitet i kollektivtrafiksystemet har motiverats och omsatts i praktik visar avhandlingen hur starka stråk-planeringen utvecklades i samspel med viktiga samhällsförändringar under denna period, såsom ökad regionalisering, mer fokus på miljö och klimat och integrationen inom Öresundsregionen. En genomgående spänning existerar i kollektivtrafikens styrning mellan idéer om rättvisa och effektivitet å ena sidan, och organisering av kollektivtrafikens styrning genom samordning och konkurrens å andra. Dessa idéer har varit avgörande för att motivera kollektivtrafikens organisatoriska och rumsliga omorganisering sedan införandet av ett regionalt huvudmannaskap för kollektivtrafiken i slutet av 1970-talet.
Inledningsvis var geografisk och ekonomisk rättvisa viktiga ledord och motiverade en kraftig utbyggnad och spridning av de regionala kollektivtrafiksystemen. I Malmöhus organiserades kollektivtrafiken med starka kommuner och kommunförbund i relation till landstinget, vilket ytterligare förstärkte denna tendens. Reaktioner på de kraftiga underskotten för kollektivtrafiken som detta resulterade i, tillsammans med en under 1980-talet förändrad syn på den offentliga politikens roll och möjlighet, ledde till ett ökat fokus på ekonomisk effektivitet.
På 1990-talet försvagades kommunernas inflytande över kollektivtrafiken till förmån för ett mer regionalt orienterat kollektivtrafikhuvudmannaskap. I denna process formulerades också starka stråk som en strategisk utvecklingsprincip för kollektivtrafiken, vilken gick hand i hand med en tydlig marknadsorientering i styrningen, ett fokus på ökat regionalt resande och en vilja att stärka kollektivtrafikens attraktivitet som ett hållbart alternativ till bilismen. Dessa idéer institutionaliserades genom en omorganisering av trafikhuvudmannaskapet med en starkare regional aktör och en mer perifer roll för kommunerna, och tog fysiskt uttryck genom infrastrukturinvesteringar i tåg- och expressbussystem på bekostnad av områden med lägre efterfrågan på kollektivtrafik. När Region Skåne bildades 1999 var starka stråk-planeringen i praktiken färdigutvecklad och bidrog till att forma den nya regionen. Sedan dess har den fortsatt att vara ett fundament i den skånska kollektivtrafikstrategin: regionen har bundits samman och expanderats genom fortsatta satsningar på starka stråk, inte minst genom invigningen av Öresundsbron och Citytunneln samt en utvidgning av Öresundstågsystemet.
Men trots (eller kanske på grund av) de starka stråkens dominans fortlever konflikter mellan de delar av regionen som har gynnats kraftigast och de som oroar sig för ett minskat kollektivtrafikutbud av den förda politiken. Även om de starka stråken framstår som en ohotad princip i den samtida kollektivtrafikdiskursen utgör den pågående omställningen mot hållbar mobilitet en fortsatt utmaning för den framtida kollektivtrafikpolitiken. En slutsats av min studie är att kollektivtrafikforskningen skulle gynnas av att bli mer självmedveten om de implicita ideologiska antaganden och maktanspråk som den bygger på.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/bc169def-c32c-4b75-ab88-e23c137bbca9
- author
- Portinson Hylander, Jens LU
- supervisor
- opponent
-
- Prof. Metzger, Jonathan, KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
- organization
- alternative title
- Att bygga starka stråk : Kollektivtrafikplaneringens politik i Malmöhus och Skåne 1970-2020
- publishing date
- 2021-12-17
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Public transport, Rationality, power and politics, Planning theory, policy studies
- pages
- 306 pages
- publisher
- Lund University, Environmental and Energy Systems Studies
- defense location
- Lecture hall V:A, building V, John Ericssons väg 1, Faculty of Engineering LTH, Lund University, Lund.
- defense date
- 2022-01-21 10:00:00
- ISBN
- 978-91-8039-121-4
- 978-91-8039-122-1
- project
- Kollektivtrafikens strategiska styrning och omställningsförmåga
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- bc169def-c32c-4b75-ab88-e23c137bbca9
- date added to LUP
- 2021-12-15 11:13:56
- date last changed
- 2021-12-21 11:20:29
@phdthesis{bc169def-c32c-4b75-ab88-e23c137bbca9,
abstract = {{Planning local and regional public transport in so-called ’transit corridors’ – i.e., to concentrate infrastructure and resources to few, but more attractive corridors in a city or a region – is commonplace in contemporary public transport planning. This has not always been the case, however. <br/><br/>In this thesis I analyze how transit corridors have come to dominate the policies and planning practices of public transport governance through a case study of Malmöhus County and Region Skåne between 1970 and 2020, and show how the organization of decision-making, planning practices and the spatial configuration of public transport have been central sites of an ongoing struggle between different actors and levels over influence over ideas and resources. Understanding the fundamental values and processes that shape public transport system and the conflicts that arise when values and actors collide can contribute to increased possibilities to shape a just and inclusive public transport system that enables sustainable mobility for people.<br/><br/>The research is based on qualitative analyses of archival records and interviews with individuals who were involved in the planning and politics of public transport in Malmöhus County and Region Skåne. Through an analysis of how change and permanence in the public transport system have been motivated and turned into institutional practice, the thesis shows how the transit corridor paradigm evolved in through an interplay between the regional political dynamics and the wider societal context. A recurring tension exists in public transport policy and planning between values of equity and efficiency on the one hand, and how these values are translated into the organization of public transport governance through policies of coordination and competition on the other. These values and policies have been decisive for the motivations to the organizational and spatial re/configurations of public transport since the introduction of regional public transport authorities in Sweden since the end of the 1970’s.<br/><br/>Initially, spatial and economic equity were leading principles that motivated a rapid expansion and distribution of the regional public transport system. At the turn of the 1990’s, a set of interlinked policy processes assisted the formulation<br/>of transit corridors as a strategic development policy for public transport in Malmöhus County. These ideas were institutionalized through a reorganization of public transport governance with a stronger regional mandate and a more<br/>peripheral role for the municipalities and was materialized through infrastructure investments in train and express bus systems at the expensive of areas with weaker demand. When Region Skåne was formed in 1999, the transit corridor<br/>paradigm was fully developed and contributed to shaping spatial relations in the new region and has continued to be a core in public transport policy in Skåne. However, despite (or perhaps because of) the dominance of transit corridors,<br/>conflicts persist between the parts of the region that have gained the most from transit corridor planning, and those that remain concerned over declining public transport supply from the planning orientation.}},
author = {{Portinson Hylander, Jens}},
isbn = {{978-91-8039-121-4}},
keywords = {{Public transport; Rationality; power and politics; Planning theory; policy studies}},
language = {{eng}},
month = {{12}},
publisher = {{Lund University, Environmental and Energy Systems Studies}},
school = {{Lund University}},
title = {{Constructing Transit Corridors : The Politics of Public Transport Policy and Planning in Malmöhus and Skåne 1970-2020}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/110985136/Jens_Portinson_Hylander_2022_Constructing_Transit_Corridors.pdf}},
year = {{2021}},
}