E´de´det här vi kallar kärlek? Om Alain Badious kärleksbegrepp som sanningsprocedur i en neuro-teknokratisk tidsera: exemplet adhd.
Nilsson Sjöberg, Mattias LU
(2016)
Dialogkonferens 2016: Pedagogisk forskning i Skåne
- Abstract (Swedish)
- Jag avser att redogöra för sambandet, eller förhållandet, mellan formlerna 1+1=♥ och (∀a) (Ǝb) (∀c) [[(cϵa) u λ (c)] → (cϵ b)]. Då den förra formeln är hämtad från ett internetforum för personer diagnostiserade med adhd och deras anhöriga, så är den senare hämtad från den franske filosofen Alain Badious (2005a) mängdteori vari han närmar sig en ontologi om varat. Mitt eget avhandlingsprojekt rör de för vår tid allt vanligare och allt mer omfattande neuropsykiatriska diagnoserna, med fokus främst på diagnosen adhd. De senaste två-tre decennierna har neurovetenskaperna förändrat synen på människan och fått en allt mer framträdande roll i policyfrågor som rör exempelvis barnuppfostran och mental (o)hälsa, varmed en, via hjärnans plasticitet,... (More)
- Jag avser att redogöra för sambandet, eller förhållandet, mellan formlerna 1+1=♥ och (∀a) (Ǝb) (∀c) [[(cϵa) u λ (c)] → (cϵ b)]. Då den förra formeln är hämtad från ett internetforum för personer diagnostiserade med adhd och deras anhöriga, så är den senare hämtad från den franske filosofen Alain Badious (2005a) mängdteori vari han närmar sig en ontologi om varat. Mitt eget avhandlingsprojekt rör de för vår tid allt vanligare och allt mer omfattande neuropsykiatriska diagnoserna, med fokus främst på diagnosen adhd. De senaste två-tre decennierna har neurovetenskaperna förändrat synen på människan och fått en allt mer framträdande roll i policyfrågor som rör exempelvis barnuppfostran och mental (o)hälsa, varmed en, via hjärnans plasticitet, biopolitisk styrning av det ”avvikande” möjliggjorts (Altermark, 2014; Rose & Abi-Rached, 2013). Den idag dominerande, och reduktionistiska, neuro-/biopsykiatriska förklaringsmodellen leder främst till ett tillstånd som betraktas som kroniskt ”funktionsnedsatt” samt farmaceutisk intervention, vars vetenskapliga grund kopplar mer till läkemedelsbolagen än till underbyggda vetenskapliga resultat (se t.ex. Frances, 2014; Gøtzsche, 2013). Flera är det som i ”teknikens världsherravälde” och ”den moderna vetenskapens” kölvatten har spårat ”… viljan till kontroll och makt över det varande som sådant, som en obegränsad och tillgänglig fond för förslavande manipulering” – ett nihilistiskt icke-tänkande (Badiou, 2005b:60-61). Badiou framställer fyra
24
sanningsprocedurer varav politik och vetenskap är två vilka frambringar sanningar för vårt vetande (dvs. adhd som ett främst neuropsykiatriskt problem att hantera för samhället på ett teknifierat sätt). Denna problematik möter Badiou upp med kärleken som en ytterligare sanningsprocedur fullt möjlig att skapa oändligt nya verkligheter, sanningar och därmed också nya subjekt. Badiou menar emellertid att ”teknikens herravälde” inte är roten till nihilism – ett icke-tänkande om varat – utan snarare att vi har mer att önska av den moderna tekniska vetenskapen som ägnats åtskilligt kapital: ”... där faran finns växer även räddningen” (Badiou, 2005b:64). Så när Badiou vänder sig till matemet som ett sätt att nå en ontologi om varat, vänder jag mig till den ”neurovetenskapliga” forskningen om adhd (dvs. hjärnans plasticitet och epigenetiken) där förhållandet mellan individ och miljö kommer i fokus, för att via Badious tankar om Ontologi (2005a), Etik (2002) och Kärlek (2005b) lägga fram några idéer om ett pedagogiskt alternativ till att bemöta ”adhd-problematiken” än det idag annars dominerande neuro-/biopsykiatriska paradigmet – ett alternativ som refererar till den tidigare nämnda formeln 1+1=♥ (att hos Badiou jämföra med: En, Två, oändlighet). (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/c21358b5-7d97-475e-b77f-284a98a28fd4
- author
- Nilsson Sjöberg, Mattias
LU
- organization
- publishing date
- 2016-08-22
- type
- Contribution to conference
- publication status
- published
- subject
- conference name
- Dialogkonferens 2016: Pedagogisk forskning i Skåne
- conference location
- Lund, Sweden
- conference dates
- 2016-08-22 - 2016-08-22
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- c21358b5-7d97-475e-b77f-284a98a28fd4
- date added to LUP
- 2016-08-29 09:00:51
- date last changed
- 2018-11-27 11:42:10
@misc{c21358b5-7d97-475e-b77f-284a98a28fd4,
abstract = {{Jag avser att redogöra för sambandet, eller förhållandet, mellan formlerna 1+1=♥ och (∀a) (Ǝb) (∀c) [[(cϵa) u λ (c)] → (cϵ b)]. Då den förra formeln är hämtad från ett internetforum för personer diagnostiserade med adhd och deras anhöriga, så är den senare hämtad från den franske filosofen Alain Badious (2005a) mängdteori vari han närmar sig en ontologi om varat. Mitt eget avhandlingsprojekt rör de för vår tid allt vanligare och allt mer omfattande neuropsykiatriska diagnoserna, med fokus främst på diagnosen adhd. De senaste två-tre decennierna har neurovetenskaperna förändrat synen på människan och fått en allt mer framträdande roll i policyfrågor som rör exempelvis barnuppfostran och mental (o)hälsa, varmed en, via hjärnans plasticitet, biopolitisk styrning av det ”avvikande” möjliggjorts (Altermark, 2014; Rose & Abi-Rached, 2013). Den idag dominerande, och reduktionistiska, neuro-/biopsykiatriska förklaringsmodellen leder främst till ett tillstånd som betraktas som kroniskt ”funktionsnedsatt” samt farmaceutisk intervention, vars vetenskapliga grund kopplar mer till läkemedelsbolagen än till underbyggda vetenskapliga resultat (se t.ex. Frances, 2014; Gøtzsche, 2013). Flera är det som i ”teknikens världsherravälde” och ”den moderna vetenskapens” kölvatten har spårat ”… viljan till kontroll och makt över det varande som sådant, som en obegränsad och tillgänglig fond för förslavande manipulering” – ett nihilistiskt icke-tänkande (Badiou, 2005b:60-61). Badiou framställer fyra<br>
24<br>
sanningsprocedurer varav politik och vetenskap är två vilka frambringar sanningar för vårt vetande (dvs. adhd som ett främst neuropsykiatriskt problem att hantera för samhället på ett teknifierat sätt). Denna problematik möter Badiou upp med kärleken som en ytterligare sanningsprocedur fullt möjlig att skapa oändligt nya verkligheter, sanningar och därmed också nya subjekt. Badiou menar emellertid att ”teknikens herravälde” inte är roten till nihilism – ett icke-tänkande om varat – utan snarare att vi har mer att önska av den moderna tekniska vetenskapen som ägnats åtskilligt kapital: ”... där faran finns växer även räddningen” (Badiou, 2005b:64). Så när Badiou vänder sig till matemet som ett sätt att nå en ontologi om varat, vänder jag mig till den ”neurovetenskapliga” forskningen om adhd (dvs. hjärnans plasticitet och epigenetiken) där förhållandet mellan individ och miljö kommer i fokus, för att via Badious tankar om Ontologi (2005a), Etik (2002) och Kärlek (2005b) lägga fram några idéer om ett pedagogiskt alternativ till att bemöta ”adhd-problematiken” än det idag annars dominerande neuro-/biopsykiatriska paradigmet – ett alternativ som refererar till den tidigare nämnda formeln 1+1=♥ (att hos Badiou jämföra med: En, Två, oändlighet).}},
author = {{Nilsson Sjöberg, Mattias}},
language = {{swe}},
month = {{08}},
title = {{E´de´det här vi kallar kärlek? Om Alain Badious kärleksbegrepp som sanningsprocedur i en neuro-teknokratisk tidsera: exemplet adhd.}},
year = {{2016}},
}