Partiklar i Malmöluften - Sammansättning, källor, hälsoeffekter, åtgärder
(2011)- Abstract (Swedish)
- En femtedel av befolkningen i Malmö exponeras i utomhusluften för
masshalter av inandningsbara partiklar (PM10) som ligger över
Sveriges miljömål för 2010. Resterande del exponeras för halter som
är högre än lågrisknivån bedömd av Institutet för miljömedicin vid
Karolinska institutet. Drygt 200 människor i Malmö stad beräknas dö
i förtid varje år på grund av denna exponering.
Malmö miljöförvaltning har i många år mätt masskoncentrationen av
partiklar i Malmö, men ingen utredning har gjorts om varifrån
partiklarna härstammar. Med anledning av detta har Lunds universitet
fått i uppdrag av förvaltningen att ta fram underlag från olika ... (More) - En femtedel av befolkningen i Malmö exponeras i utomhusluften för
masshalter av inandningsbara partiklar (PM10) som ligger över
Sveriges miljömål för 2010. Resterande del exponeras för halter som
är högre än lågrisknivån bedömd av Institutet för miljömedicin vid
Karolinska institutet. Drygt 200 människor i Malmö stad beräknas dö
i förtid varje år på grund av denna exponering.
Malmö miljöförvaltning har i många år mätt masskoncentrationen av
partiklar i Malmö, men ingen utredning har gjorts om varifrån
partiklarna härstammar. Med anledning av detta har Lunds universitet
fått i uppdrag av förvaltningen att ta fram underlag från olika
vetenskapliga arbeten för att få svar på fyra grundläggande frågor:
1. Vad består Malmös partiklar av?
2. Vilka är källorna till Malmös partikelhalter?
3. Hur stor roll spelar intransport från kontinenten för halterna?
4. Vilka hälsoeffekter kan förväntas utifrån exponeringen?
I förlängningen vill man ha svar på vilka riktade åtgärder som går att
utföra för att få bukt med effekterna av exponeringen.
Dessa frågor besvaras i denna rapport, som är riktad till Malmös
kommunpolitiker och allmänheten. I korta drag visar rapporten att de
som exponeras för de högsta PM10-halterna vistas vid hårt trafikerade
gator, där de förhöjda halterna huvudsakligen beror på att
asfaltpartiklar blir luftburna genom nötningen av asfalten av bilarna.
Övriga partiklar som kommer från Malmö och som majoriteten av
Malmöborna exponeras för, är från bilavgaserna. Den enskilt största
källan i Malmö är dock långdistanstransport. I motsats till PM10, är
det avgaspartiklar från Malmös egen biltrafik som dominerar bidragen
till de förhöjda halterna av antalet partiklar i Malmö.
Det är okänt om slitagepartiklarna ger upphov till förtida dödlighet,
men man vet att de ger en ökad frekvens av astma och luftvägssjukdomar. Det är fina partiklar (PM2.5) som framförallt ger upphov till
ökad dödlighet samt hjärt/kärlsjukdomar och det är troligt att det är
avgaspartiklarna som är orsaken till detta. Hjärt/kärlsjukdomar och
luftvägssjukdomar förefaller även vara kopplade till
långdistanstransporterade partiklar.
Riktade åtgärder mot asfaltpartiklar på de hårdast trafikerade gatorna i
Malmö låter sig göras för att få bukt med de högsta PM10-halterna,
medan åtgärder för hela stadens biltrafik är nödvändiga för att minska
avgaspartiklarnas effekter. Flera olika åtgärdsstrategier, som Malmö
kommun kan arbeta efter beskrivs i rapporten.
Rapporten är uppdelad i en sammanfattande del samt i en längre del,
med metodik, beräkningar av källtilldelningar och utförliga
diskussioner kring hälsoeffekter och åtgärder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1968207
- author
- Kristensson, Adam LU
- organization
- publishing date
- 2011
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- källkarakterisering, hälsoeffekter, Malmö, antalshalt, PM2.5, PM10
- categories
- Popular Science
- pages
- 56 pages
- publisher
- Malmö Municipality, Malmö, Sweden
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Nuclear Physics (Faculty of Technology) (011013007), Division of Occupational and Environmental Medicine (013078001), Ergonomics and Aerosol Technology (011025002)
- id
- c3931a84-14b7-421d-8544-356350e57a0f (old id 1968207)
- date added to LUP
- 2016-04-04 09:53:19
- date last changed
- 2018-11-21 20:55:33
@techreport{c3931a84-14b7-421d-8544-356350e57a0f,
abstract = {{En femtedel av befolkningen i Malmö exponeras i utomhusluften för <br/><br>
masshalter av inandningsbara partiklar (PM10) som ligger över <br/><br>
Sveriges miljömål för 2010. Resterande del exponeras för halter som <br/><br>
är högre än lågrisknivån bedömd av Institutet för miljömedicin vid <br/><br>
Karolinska institutet. Drygt 200 människor i Malmö stad beräknas dö <br/><br>
i förtid varje år på grund av denna exponering. <br/><br>
<br/><br>
Malmö miljöförvaltning har i många år mätt masskoncentrationen av <br/><br>
partiklar i Malmö, men ingen utredning har gjorts om varifrån <br/><br>
partiklarna härstammar. Med anledning av detta har Lunds universitet <br/><br>
fått i uppdrag av förvaltningen att ta fram underlag från olika <br/><br>
vetenskapliga arbeten för att få svar på fyra grundläggande frågor: <br/><br>
<br/><br>
1. Vad består Malmös partiklar av? <br/><br>
2. Vilka är källorna till Malmös partikelhalter? <br/><br>
3. Hur stor roll spelar intransport från kontinenten för halterna? <br/><br>
4. Vilka hälsoeffekter kan förväntas utifrån exponeringen? <br/><br>
<br/><br>
I förlängningen vill man ha svar på vilka riktade åtgärder som går att <br/><br>
utföra för att få bukt med effekterna av exponeringen. <br/><br>
<br/><br>
Dessa frågor besvaras i denna rapport, som är riktad till Malmös <br/><br>
kommunpolitiker och allmänheten. I korta drag visar rapporten att de <br/><br>
som exponeras för de högsta PM10-halterna vistas vid hårt trafikerade <br/><br>
gator, där de förhöjda halterna huvudsakligen beror på att <br/><br>
asfaltpartiklar blir luftburna genom nötningen av asfalten av bilarna. <br/><br>
Övriga partiklar som kommer från Malmö och som majoriteten av <br/><br>
Malmöborna exponeras för, är från bilavgaserna. Den enskilt största <br/><br>
källan i Malmö är dock långdistanstransport. I motsats till PM10, är <br/><br>
det avgaspartiklar från Malmös egen biltrafik som dominerar bidragen <br/><br>
till de förhöjda halterna av antalet partiklar i Malmö.<br/><br>
<br/><br>
Det är okänt om slitagepartiklarna ger upphov till förtida dödlighet, <br/><br>
men man vet att de ger en ökad frekvens av astma och luftvägssjukdomar. Det är fina partiklar (PM2.5) som framförallt ger upphov till <br/><br>
ökad dödlighet samt hjärt/kärlsjukdomar och det är troligt att det är <br/><br>
avgaspartiklarna som är orsaken till detta. Hjärt/kärlsjukdomar och <br/><br>
luftvägssjukdomar förefaller även vara kopplade till <br/><br>
långdistanstransporterade partiklar. <br/><br>
<br/><br>
Riktade åtgärder mot asfaltpartiklar på de hårdast trafikerade gatorna i <br/><br>
Malmö låter sig göras för att få bukt med de högsta PM10-halterna, <br/><br>
medan åtgärder för hela stadens biltrafik är nödvändiga för att minska <br/><br>
avgaspartiklarnas effekter. Flera olika åtgärdsstrategier, som Malmö <br/><br>
kommun kan arbeta efter beskrivs i rapporten. <br/><br>
<br/><br>
Rapporten är uppdelad i en sammanfattande del samt i en längre del, <br/><br>
med metodik, beräkningar av källtilldelningar och utförliga <br/><br>
diskussioner kring hälsoeffekter och åtgärder.}},
author = {{Kristensson, Adam}},
institution = {{Malmö Municipality, Malmö, Sweden}},
keywords = {{källkarakterisering; hälsoeffekter; Malmö; antalshalt; PM2.5; PM10}},
language = {{swe}},
title = {{Partiklar i Malmöluften - Sammansättning, källor, hälsoeffekter, åtgärder}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/5413733/1968393.pdf}},
year = {{2011}},
}