Kommunikatörers professionalisering – en balansakt mellan olika roller
Andersson, Rickard LU
; Heide, Mats
LU
and Simonsson, Charlotte
LU
(2023)
- Abstract (Swedish)
- Kommunikatörsyrket inom offentlig sektor har på senare år varit på stark framväxt, men också i kraftig omvandling. Digitalisering, ökade förväntningar på organisationers kommunikation, en tilltagande medvetenhet i ledningen om kommunikationens strategiska betydelse, och alltmer komplexa verksamheter är några bakomliggande faktorer till den här utvecklingen. Det är också alltmer uppenbart att det ställs nya och ökade krav på såväl chefers som medarbetares interna och externa kommunikation, vilket också bidragit till yrkets omvandling. Parallellt med den här utvecklingen har det förts en alltmer intensiv, för att inte säga hätsk, debatt om kommunikatörsyrket och dess roll i organisationer och samhället i stort. Mot bakgrund av detta har... (More)
- Kommunikatörsyrket inom offentlig sektor har på senare år varit på stark framväxt, men också i kraftig omvandling. Digitalisering, ökade förväntningar på organisationers kommunikation, en tilltagande medvetenhet i ledningen om kommunikationens strategiska betydelse, och alltmer komplexa verksamheter är några bakomliggande faktorer till den här utvecklingen. Det är också alltmer uppenbart att det ställs nya och ökade krav på såväl chefers som medarbetares interna och externa kommunikation, vilket också bidragit till yrkets omvandling. Parallellt med den här utvecklingen har det förts en alltmer intensiv, för att inte säga hätsk, debatt om kommunikatörsyrket och dess roll i organisationer och samhället i stort. Mot bakgrund av detta har kommunikatörsyrkets fortsatta utveckling och professionalisering blir en alltmer angelägen fråga. Det är också temat för denna rapport. Rapporten bygger på både tidigare forskning och på fyra olika studier inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lunds universitet och VA Syd. Samtliga studier har syftat till att skapa fördjupad kunskap om kommunikatörsyrkets professionalisering med ett särskilt fokus på kommunikatörens strategiska roll och betydelse för verksamhetens utveckling. Några av de mest centrala frågor som behandlas i rapporten är följande:
• Hur förstår kommunikatörer respektive representanter från andra verksamhetsområden-/funktioner kommunikatörens roll, kompetens och bidrag?
• Hur beskriver kommunikatörer sitt arbete med strategisk kommunikation – vad innebär det i praktiken?
• Vilka faktorer är viktiga för att kommunikatörsyrket ska professionaliseras ytterligare?
I den första delen av rapporten presenteras tidigare forskning om kommunikatörer och professionalisering. Frågor som diskuteras är bland annat vad som kännetecknar en profession, varför det finns ett behov av professionalisering men också vad det kan finnas för nackdelar med att starka professioner utvecklas. I denna del diskuteras också tidigare forskning om betydelsen av reflexiva samtal och analyser för att utvecklas som profession.
I rapportens andra del presenteras de viktigaste resultaten från de fyra empiriska studierna. Samtliga studier baseras på intervjuer med såväl kommunikatörer som chefer, projektledare och specialister.
Intervjuerna visar tydligt att kommunikatörers arbete och kompetens efterfrågas och uppskattas internt i organisationen. Den kritiska tonen från mediernas debattsidor känns alltså inte igen när vi lyssnar till vad som sägs om kommunikatörer inom organisationerna. Ibland kan vi dock skönja en viss ambivalens bland chefer och projektledare: man ser en risk för en växande administration inom offentlig sektor, men den ”egna” kommunikatören pekas ut som mer eller mindre oumbärlig.
Intervjuresultaten från de fyra delstudierna visar att även om kommunikatörsrollen upplevs som bred och otydlig, så finns det en tämligen enhetlig bild av vad som är kommunikatörernas kärnkompetens. Det är framför allt två kategorier av relaterade kompetenser som lyfts fram: 2) språk, paketering av budskap och kanaler; 1) mottagarperspektiv och målgruppsanspassning. Om kommunikation ska bli än mer värdeskapande menar vi att idén om kommunikatörens kärnkompetens måste utvidgas och innefatta aspekter som verksamhetsförståelse, uppföljning och analys, strategi osv.
Inom forskningen om kommunikatörsyrkets utveckling diskuteras ofta olika roller. Vi har här använt oss av Pilkingtons modell med rollerna producera, stödja och driva. Samtliga roller är värdeskapande och det är viktigt att hitta en balans mellan dem. Våra resultat visar att rollerna stödja och driva är underdimensionerade, i synnerhet den sistnämnda. I rapporten diskuterar vi bland annat vad det innebär att ”driva” utvecklingen av kommunikation och ger förslag på hur rollen kan förtydligas.
En stor och viktig fråga inom branschen är organiseringen av kommunikationsfunktionen. Även om det inte finns ett optimalt sätt att organisera en kommunikationsfunktion, identifierade vi i våra samtal med chefer och kommunikatörer en rad för- och nackdelar med en centraliserad respektive en decentraliserad funktion. Dessa för- och nackdelar visar på betydelsen av att ta en medveten ställning i frågan och kontinuerligt utvärdera kommunikationsfunktionens organisering i relation till organisationen i stort. Intervjuresultaten har också visat att det finns ett behov av ett identitetsarbete inom kommunikationsfunktionen – reflexiva samtal om vilka ”vi” är och vad ”vi” bidrar med.
I den avslutande delen av rapporten diskuteras tre olika strategiska roller: strategisk utförare, verksamhetspartner samt kommunikationsutvecklare. Samtliga roller är viktiga, men det är tydligt att den tredje är underutvecklad, vilket bland annat innebär att det ofta saknas en tydlig och levande kommunikationsstrategi och idé om vad kommunikationsfunktionen ska prioritera. Avslutningsvis presenteras sju kritiska faktorer för fortsatt professionalisering av kommunikatörsyrket. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/c3f2641b-4082-4873-8727-823671276a59
- author
- Andersson, Rickard
LU
; Heide, Mats
LU
and Simonsson, Charlotte
LU
- organization
- publishing date
- 2023-10-10
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 51 pages
- project
- Communicative Public Organizations
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- c3f2641b-4082-4873-8727-823671276a59
- date added to LUP
- 2023-10-09 19:46:53
- date last changed
- 2023-10-10 18:38:41
@techreport{c3f2641b-4082-4873-8727-823671276a59,
abstract = {{Kommunikatörsyrket inom offentlig sektor har på senare år varit på stark framväxt, men också i kraftig omvandling. Digitalisering, ökade förväntningar på organisationers kommunikation, en tilltagande medvetenhet i ledningen om kommunikationens strategiska betydelse, och alltmer komplexa verksamheter är några bakomliggande faktorer till den här utvecklingen. Det är också alltmer uppenbart att det ställs nya och ökade krav på såväl chefers som medarbetares interna och externa kommunikation, vilket också bidragit till yrkets omvandling. Parallellt med den här utvecklingen har det förts en alltmer intensiv, för att inte säga hätsk, debatt om kommunikatörsyrket och dess roll i organisationer och samhället i stort. Mot bakgrund av detta har kommunikatörsyrkets fortsatta utveckling och professionalisering blir en alltmer angelägen fråga. Det är också temat för denna rapport. Rapporten bygger på både tidigare forskning och på fyra olika studier inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lunds universitet och VA Syd. Samtliga studier har syftat till att skapa fördjupad kunskap om kommunikatörsyrkets professionalisering med ett särskilt fokus på kommunikatörens strategiska roll och betydelse för verksamhetens utveckling. Några av de mest centrala frågor som behandlas i rapporten är följande:<br/><br/>• Hur förstår kommunikatörer respektive representanter från andra verksamhetsområden-/funktioner kommunikatörens roll, kompetens och bidrag?<br/>• Hur beskriver kommunikatörer sitt arbete med strategisk kommunikation – vad innebär det i praktiken?<br/>• Vilka faktorer är viktiga för att kommunikatörsyrket ska professionaliseras ytterligare?<br/><br/>I den första delen av rapporten presenteras tidigare forskning om kommunikatörer och professionalisering. Frågor som diskuteras är bland annat vad som kännetecknar en profession, varför det finns ett behov av professionalisering men också vad det kan finnas för nackdelar med att starka professioner utvecklas. I denna del diskuteras också tidigare forskning om betydelsen av reflexiva samtal och analyser för att utvecklas som profession.<br/><br/>I rapportens andra del presenteras de viktigaste resultaten från de fyra empiriska studierna. Samtliga studier baseras på intervjuer med såväl kommunikatörer som chefer, projektledare och specialister.<br/><br/>Intervjuerna visar tydligt att kommunikatörers arbete och kompetens efterfrågas och uppskattas internt i organisationen. Den kritiska tonen från mediernas debattsidor känns alltså inte igen när vi lyssnar till vad som sägs om kommunikatörer inom organisationerna. Ibland kan vi dock skönja en viss ambivalens bland chefer och projektledare: man ser en risk för en växande administration inom offentlig sektor, men den ”egna” kommunikatören pekas ut som mer eller mindre oumbärlig.<br/><br/>Intervjuresultaten från de fyra delstudierna visar att även om kommunikatörsrollen upplevs som bred och otydlig, så finns det en tämligen enhetlig bild av vad som är kommunikatörernas kärnkompetens. Det är framför allt två kategorier av relaterade kompetenser som lyfts fram: 2) språk, paketering av budskap och kanaler; 1) mottagarperspektiv och målgruppsanspassning. Om kommunikation ska bli än mer värdeskapande menar vi att idén om kommunikatörens kärnkompetens måste utvidgas och innefatta aspekter som verksamhetsförståelse, uppföljning och analys, strategi osv.<br/><br/>Inom forskningen om kommunikatörsyrkets utveckling diskuteras ofta olika roller. Vi har här använt oss av Pilkingtons modell med rollerna producera, stödja och driva. Samtliga roller är värdeskapande och det är viktigt att hitta en balans mellan dem. Våra resultat visar att rollerna stödja och driva är underdimensionerade, i synnerhet den sistnämnda. I rapporten diskuterar vi bland annat vad det innebär att ”driva” utvecklingen av kommunikation och ger förslag på hur rollen kan förtydligas.<br/><br/>En stor och viktig fråga inom branschen är organiseringen av kommunikationsfunktionen. Även om det inte finns ett optimalt sätt att organisera en kommunikationsfunktion, identifierade vi i våra samtal med chefer och kommunikatörer en rad för- och nackdelar med en centraliserad respektive en decentraliserad funktion. Dessa för- och nackdelar visar på betydelsen av att ta en medveten ställning i frågan och kontinuerligt utvärdera kommunikationsfunktionens organisering i relation till organisationen i stort. Intervjuresultaten har också visat att det finns ett behov av ett identitetsarbete inom kommunikationsfunktionen – reflexiva samtal om vilka ”vi” är och vad ”vi” bidrar med.<br/><br/>I den avslutande delen av rapporten diskuteras tre olika strategiska roller: strategisk utförare, verksamhetspartner samt kommunikationsutvecklare. Samtliga roller är viktiga, men det är tydligt att den tredje är underutvecklad, vilket bland annat innebär att det ofta saknas en tydlig och levande kommunikationsstrategi och idé om vad kommunikationsfunktionen ska prioritera. Avslutningsvis presenteras sju kritiska faktorer för fortsatt professionalisering av kommunikatörsyrket.}},
author = {{Andersson, Rickard and Heide, Mats and Simonsson, Charlotte}},
language = {{swe}},
month = {{10}},
title = {{Kommunikatörers professionalisering – en balansakt mellan olika roller}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/160751729/Kommunikat_rers_professionalisering.pdf}},
year = {{2023}},
}