Advanced

Kommunerna och kollektivtrafiken : En enkätundersökning om Sveriges kommuners arbete för att stödja kollektivtrafiken

Hansson, Philip ; Pettersson, Fredrik LU ; Khan, Jamil LU and Hrelja, Robert LU (2018)
Abstract (Swedish)
Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur Sveriges kommuner arbetar med att främja kollektivtrafiken. Trots att kommunerna i de flesta fall inte har direkt rådighet över kollektivtrafiken påverkar kommunal styrning områden såsom bebyggelseplanering och lokalisering, trafikplanering (ex omfördelning av befintlig vägkapacitet), reglering av biltrafik (ex. parkering, bilfria zoner, m.m.) mobility management och gröna resplaner. Rapporten baseras på en enkätstudie som har riktats till landets samtliga kommuner. Totalt inkom svar från 194 av landets 290 kommuner, vilket motsvarar en generell svarsfrekvens på 67 %. Resultaten visar både på likheter och skillnader mellan kommunerna avseende målsättningar, definitioner av begrepp och... (More)
Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur Sveriges kommuner arbetar med att främja kollektivtrafiken. Trots att kommunerna i de flesta fall inte har direkt rådighet över kollektivtrafiken påverkar kommunal styrning områden såsom bebyggelseplanering och lokalisering, trafikplanering (ex omfördelning av befintlig vägkapacitet), reglering av biltrafik (ex. parkering, bilfria zoner, m.m.) mobility management och gröna resplaner. Rapporten baseras på en enkätstudie som har riktats till landets samtliga kommuner. Totalt inkom svar från 194 av landets 290 kommuner, vilket motsvarar en generell svarsfrekvens på 67 %. Resultaten visar både på likheter och skillnader mellan kommunerna avseende målsättningar, definitioner av begrepp och vilken typ av åtgärder och arbetssätt som förekommer. Ett generellt och förväntat mönster är att befolkningsmässigt större och täta kommuner jobbar mer med frågor kring kollektivtrafik, medan frågorna har mindre fokus i mindre och glesare kommuner. Samma, förväntade mönster gäller avseende målbilder och åtgärder för minskad biltrafik; det är vanligare att frågorna är i fokus i mer urbana områden.

Hur man definierar mål om att öka kollektivtrafiken varierar. Kommunerna jobbar med en bred palett av åtgärder för att främja kollektivtrafiken såsom uppgradering av bytespunkter, ny eller förbättrad infrastruktur för buss- och spårtrafik, reservation av mark för framtida behov och byte av bränsle. Analysen tyder på att det finns ett samband mellan att ha ett mål om ökad kollektivtrafik och att genomföra åtgärder, d.v.s. det är vanligare att kommuner som har ett mål om ökad kollektivtrafik genomför åtgärder för att främja kollektivtrafiken än de kommuner som inte har något mål. Det finns inget tydligt samband mellan att ha ett mål om minskning av biltrafiken och att genomföra åtgärder för att minska biltrafiken. Det är vanligare att kommuner genomför åtgärder för att sänka hastigheten än åtgärder såsom att minska antalet parkeringsplatser, eller höjda parkeringsavgifter.

Förekomsten av tydliga definitioner av begrepp såsom kollektivtrafiknära läge och täthet i landets kommuner varierar. Många kommuner har en definition av kollektivtrafiknära läge (vars innebörd dock kan variera betydligt), medan definitioner av begreppet täthet är betydligt ovanligare. Resultaten från enkätstudien indikerar att här finns potential för vidareutveckling av metoder och arbetssätt kopplade till definitionerna av begreppen. Vissa kommuners arbetssätt borde också kunna ligga till grund för kunskapsöverföring mellan kommuner. När det gäller attityd- och beteendepåverkan är det relativt vanligt med vissa typer av åtgärder, såsom kommuninterna resepolicies som prioriterar kollektivtrafik före bil, informationskampanjer och ”prova på” kampanjer. Det är mer ovanligt att man jobbar för att andra aktörer ska införa resepolicies. Även här finns det en potential för utveckling och kunskapsöverföring mellan kommuner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Working Paper
publication status
published
subject
pages
60 pages
publisher
K2-Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik
language
Swedish
LU publication?
yes
id
cb4a6c64-08ae-4143-85c2-93f6832a5f05
date added to LUP
2018-08-30 14:18:11
date last changed
2019-03-08 03:01:22
@misc{cb4a6c64-08ae-4143-85c2-93f6832a5f05,
  abstract     = {Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur Sveriges kommuner arbetar med att främja kollektivtrafiken. Trots att kommunerna i de flesta fall inte har direkt rådighet över kollektivtrafiken påverkar kommunal styrning områden såsom bebyggelseplanering och lokalisering, trafikplanering (ex omfördelning av befintlig vägkapacitet), reglering av biltrafik (ex. parkering, bilfria zoner, m.m.) mobility management och gröna resplaner. Rapporten baseras på en enkätstudie som har riktats till landets samtliga kommuner. Totalt inkom svar från 194 av landets 290 kommuner, vilket motsvarar en generell svarsfrekvens på 67 %.  Resultaten visar både på likheter och skillnader mellan kommunerna avseende målsättningar, definitioner av begrepp och vilken typ av åtgärder och arbetssätt som förekommer. Ett generellt och förväntat mönster är att befolkningsmässigt större och täta kommuner jobbar mer med frågor kring kollektivtrafik, medan frågorna har mindre fokus i mindre och glesare kommuner. Samma, förväntade mönster gäller avseende målbilder och åtgärder för minskad biltrafik; det är vanligare att frågorna är i fokus i mer urbana områden.   <br/><br/>Hur man definierar mål om att öka kollektivtrafiken varierar. Kommunerna jobbar med en bred palett av åtgärder för att främja kollektivtrafiken såsom uppgradering av bytespunkter, ny eller förbättrad infrastruktur för buss- och spårtrafik, reservation av mark för framtida behov och byte av bränsle. Analysen tyder på att det finns ett samband mellan att ha ett mål om ökad kollektivtrafik och att genomföra åtgärder, d.v.s. det är vanligare att kommuner som har ett mål om ökad kollektivtrafik genomför åtgärder för att främja kollektivtrafiken än de kommuner som inte har något mål.  Det finns inget tydligt samband mellan att ha ett mål om minskning av biltrafiken och att genomföra åtgärder för att minska biltrafiken. Det är vanligare att kommuner genomför åtgärder för att sänka hastigheten än åtgärder såsom att minska antalet parkeringsplatser, eller höjda parkeringsavgifter.    <br/><br/>Förekomsten av tydliga definitioner av begrepp såsom kollektivtrafiknära läge och täthet i landets kommuner varierar. Många kommuner har en definition av kollektivtrafiknära läge (vars innebörd dock kan variera betydligt), medan definitioner av begreppet täthet är betydligt ovanligare. Resultaten från enkätstudien indikerar att här finns potential för vidareutveckling av metoder och arbetssätt kopplade till definitionerna av begreppen. Vissa kommuners arbetssätt borde också kunna ligga till grund för kunskapsöverföring mellan kommuner.  När det gäller attityd- och beteendepåverkan är det relativt vanligt med vissa typer av åtgärder, såsom kommuninterna resepolicies som prioriterar kollektivtrafik före bil, informationskampanjer och ”prova på” kampanjer. Det är mer ovanligt att man jobbar för att andra aktörer ska införa resepolicies. Även här finns det en potential för utveckling och kunskapsöverföring mellan kommuner. },
  author       = {Hansson, Philip  and Pettersson, Fredrik  and Khan, Jamil and Hrelja, Robert},
  language     = {swe},
  month        = {08},
  note         = {Working Paper},
  pages        = {60},
  publisher    = {K2-Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik},
  title        = {Kommunerna och kollektivtrafiken : En enkätundersökning om Sveriges kommuners arbete för att stödja kollektivtrafiken},
  year         = {2018},
}