Advanced

Ekonomisk utveckling efter inkubation : analys av företag i det nationella inkubatorprogrammet

Ejermo, Olof LU (2018)
Abstract (Swedish)
Denna rapport kartlägger och undersöker företag som deltagit i det nationella inkubatorprogrammet (NIP) 2005–14. Uppgifter om de företag som funnits i inkubatorerna kommer från Vinnova. Dessa har sedan länkats till registerdata av Statistiska Centralbyrån vilket gjort det möjligt att analysera hur det gått för inkubatorföretagen efter inkubation. Rapporten undersöker inkubatorföretagens ekonomiska prestation efter inkubation. Analyserna med ekonomiska utfallsvariabler jämför företag som inkuberats i inkubatorer i NIP med företag från inkubatorer som inte deltagit i NIP. Inkubatorföretagen jämförs också med en kontrollgrupp av icke inkuberade företag med liknande egenskaper som inkubatorföretagen. Jämförelsen görs med regressionsanalys.... (More)
Denna rapport kartlägger och undersöker företag som deltagit i det nationella inkubatorprogrammet (NIP) 2005–14. Uppgifter om de företag som funnits i inkubatorerna kommer från Vinnova. Dessa har sedan länkats till registerdata av Statistiska Centralbyrån vilket gjort det möjligt att analysera hur det gått för inkubatorföretagen efter inkubation. Rapporten undersöker inkubatorföretagens ekonomiska prestation efter inkubation. Analyserna med ekonomiska utfallsvariabler jämför företag som inkuberats i inkubatorer i NIP med företag från inkubatorer som inte deltagit i NIP. Inkubatorföretagen jämförs också med en kontrollgrupp av icke inkuberade företag med liknande egenskaper som inkubatorföretagen. Jämförelsen görs med regressionsanalys. Deskriptiva data visar att inkubatorföretagen skiljer sig från andra företag på flera sätt. De skapas i kunskapsintensiva branscher, såsom verksamheter inom forskning och utveckling och avancerade datatjänster. De involverar också individer med mycket hög utbildning. Vidare är inkubatorföretagen överrepresenterade utanför Stockholm. Ett direkt positivt resultat av inkubatorprogrammen är att de tycks öka antalet företag aktiva inom branscher nära förknippade med kunskaps- och innovationsutveckling. De involverar också individer med mycket hög utbildningsnivå. Inkubatorföretagens prestation är generellt sämre än kontrollgruppens. De har tydligt sämre nettoomsättningsutveckling efter inkubation än kontrollgruppen. De företag i inkubatorer som deltar i NIP har däremot oftare bättre ekonomisk utveckling än företag i andra inkubatorer under perioden 2005–14, även om den sammantagna effekten innebär att NIP-företag fortfarande presterar sämre enligt flera variabler än kontrollgruppen. Inkubatorföretag, har också generellt sämre överlevnadsförmåga, men den korta undersökningstiden efter inkubation gör att detta resultat inte är entydigt. Rapporten gör ytterligare två analyser. Det har tidigare diskuterats vilken inriktning inkubatorprogrammen bör ha, om de bör inriktas mer mot forskningsinriktade idéer eller mer mot tillväxtorienterade och näringslivsinriktade idéer. Här pekar resultaten på både positiva och negativa effekter. Rapporten finner att idéer från individer med bakgrund i akademi eller offentliga verksamheter driver skillnaderna i prestation jämfört med kontrollgruppen. Sålunda är den ekonomiskt svaga utvecklingen till stor del beroende på idéer med akademisk/offentlig bakgrund, samtidigt som denna grupp driver på skillnader i en ökning av antalet anställda. Istället är företag med idéer med ursprung ur näringslivet mer lika i prestation som företag i kontrollgruppen. Den andra undersökta dimensionen rör skillnader i effekter för inkubatorer som erhållit, respektive inte erhållit, driftstöd i det så kallade BIG-programmet (Business Incubation for Growth) mellan 2011 och 2014. Analyserna visar att företag från inkubatorer med stöd från BIG presterar sämre än företag från inkubatorer utan BIG-stöd, vare sig BIG-stödda inkubatorer är bland de mest stödda inkubatorerna (”BIG6”) eller de med enbart driftsstöd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Other contribution
publication status
published
subject
pages
58 pages
publisher
Tillväxtanalys
language
Swedish
LU publication?
yes
id
d56a6279-9776-4fbe-9020-5a83948bb1aa
alternative location
http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2018-03-23-ekonomisk-utveckling-efter-inkubation---analys-av-foretag-i-det-nationella-inkubator-programmet.html
date added to LUP
2018-11-30 12:16:57
date last changed
2018-12-05 16:23:16
@misc{d56a6279-9776-4fbe-9020-5a83948bb1aa,
  abstract     = {Denna rapport kartlägger och undersöker företag som deltagit i det nationella inkubatorprogrammet (NIP) 2005–14. Uppgifter om de företag som funnits i inkubatorerna kommer från Vinnova. Dessa har sedan länkats till registerdata av Statistiska Centralbyrån vilket gjort det möjligt att analysera hur det gått för inkubatorföretagen efter inkubation.  Rapporten undersöker inkubatorföretagens ekonomiska prestation efter inkubation. Analyserna med ekonomiska utfallsvariabler jämför företag som inkuberats i inkubatorer i NIP med företag från inkubatorer som inte deltagit i NIP. Inkubatorföretagen jämförs också med en kontrollgrupp av icke inkuberade företag med liknande egenskaper som inkubatorföretagen. Jämförelsen görs med regressionsanalys. Deskriptiva data visar att inkubatorföretagen skiljer sig från andra företag på flera sätt. De skapas i kunskapsintensiva branscher, såsom verksamheter inom forskning och utveckling och avancerade datatjänster. De involverar också individer med mycket hög utbildning. Vidare är inkubatorföretagen överrepresenterade utanför Stockholm. Ett direkt positivt resultat av inkubatorprogrammen är att de tycks öka antalet företag aktiva inom branscher nära förknippade med kunskaps- och innovationsutveckling. De involverar också individer med mycket hög utbildningsnivå. Inkubatorföretagens prestation är generellt sämre än kontrollgruppens. De har tydligt sämre nettoomsättningsutveckling efter inkubation än kontrollgruppen. De företag i inkubatorer som deltar i NIP har däremot oftare bättre ekonomisk utveckling än företag i andra inkubatorer under perioden 2005–14, även om den sammantagna effekten innebär att NIP-företag fortfarande presterar sämre enligt flera variabler än kontrollgruppen. Inkubatorföretag, har också generellt sämre överlevnadsförmåga, men den korta undersökningstiden efter inkubation gör att detta resultat inte är entydigt.  Rapporten gör ytterligare två analyser. Det har tidigare diskuterats vilken inriktning inkubatorprogrammen bör ha, om de bör inriktas mer mot forskningsinriktade idéer eller mer mot tillväxtorienterade och näringslivsinriktade idéer. Här pekar resultaten på både positiva och negativa effekter. Rapporten finner att idéer från individer med bakgrund i akademi eller offentliga verksamheter driver skillnaderna i prestation jämfört med kontrollgruppen. Sålunda är den ekonomiskt svaga utvecklingen till stor del beroende på idéer med akademisk/offentlig bakgrund, samtidigt som denna grupp driver på skillnader i en ökning av antalet anställda. Istället är företag med idéer med ursprung ur näringslivet mer lika i prestation som företag i kontrollgruppen.  Den andra undersökta dimensionen rör skillnader i effekter för inkubatorer som erhållit, respektive inte erhållit, driftstöd i det så kallade BIG-programmet (Business Incubation for Growth) mellan 2011 och 2014. Analyserna visar att företag från inkubatorer med stöd från BIG presterar sämre än företag från inkubatorer utan BIG-stöd, vare sig BIG-stödda inkubatorer är bland de mest stödda inkubatorerna (”BIG6”) eller de med enbart driftsstöd. },
  author       = {Ejermo, Olof},
  language     = {swe},
  month        = {03},
  pages        = {58},
  publisher    = {Tillväxtanalys},
  title        = {Ekonomisk utveckling efter inkubation :  analys av företag i det nationella inkubatorprogrammet},
  year         = {2018},
}