Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kolinfosfolipider, en nyttig kostkomponent vid alkoholfettler, NAFLD och NASH

Nilsson, Å LU and Duan, RD LU (2019)
Abstract (Swedish)
Kolinfosfolipider, en nyttig kostkomponent vid alkoholfettlever, NAFLD och NASH?
Åke Nilsson, Rui-Dong Duan
Bakgrund
Kolin (trimetyletanolamin) ingår i fosfatidylkolin (PC) och sfingomyelin (SM) som finns i alla cellmembraner och i plasmalipoproteiner, och i acetylkolin. Även om levern bildar en del kolin klassas kolin som ett essentiellt näringsämne. Kolinbrist ger bl a fettlever, muskelsymptom och njurskada. Experimentellt påverkar kolintillförsel graden av fettlever vid alkoholtillförsel eller övergödning. Det mesta av kostens kolin finns i PC och SM och i gallan secerneras i snitt 11 g PC per dygn. Digestionen av PC och SM är nödvändig för absorptionen av kolin, och är central för kroppens kolinhomeostas. Det absorberade... (More)
Kolinfosfolipider, en nyttig kostkomponent vid alkoholfettlever, NAFLD och NASH?
Åke Nilsson, Rui-Dong Duan
Bakgrund
Kolin (trimetyletanolamin) ingår i fosfatidylkolin (PC) och sfingomyelin (SM) som finns i alla cellmembraner och i plasmalipoproteiner, och i acetylkolin. Även om levern bildar en del kolin klassas kolin som ett essentiellt näringsämne. Kolinbrist ger bl a fettlever, muskelsymptom och njurskada. Experimentellt påverkar kolintillförsel graden av fettlever vid alkoholtillförsel eller övergödning. Det mesta av kostens kolin finns i PC och SM och i gallan secerneras i snitt 11 g PC per dygn. Digestionen av PC och SM är nödvändig för absorptionen av kolin, och är central för kroppens kolinhomeostas. Det absorberade kolinet fördelas mellan chylomikronfosfolipider, och fritt kolin som via portablodet tas upp av levern och nyttjas för syntes av gall- och VLDL PC. Vissa tarmbakterier metaboliserar kolin till trimetylamin (TMA), som absorberas och bildar trimetylaminoxid (TMAO) som hävdats vara atherogen (1,2).
Metod
Utgående från egna studier av kolinfosfolipidernas digestion, och en omfattande litteraturgenomgång, har vi gjort en modell för hur pankreas och mucosaenzymer digererar kolinfosfolipider, för hur absorberat kolin återutnyttjas för gall-PC och VLDL-PC syntes, och för hur kolinåterflödet påverkar VLDL-sekretion och fettackumulering i levern. Mot den bakgrunden har vi bedömt beläggen för att tillförsel av kolinfosfolipider motverkar fettlever och dess progression (1).
Resultat
Pankreas fosfolipas A2, och borstbrämsenzymerna fosfolipas B, alkaliskt sfingomyelinas, alkaliskt fosfatas och intracellulära enzymer samverkar så, att fördelningen till chylomikronfosfolipider ökar med fettintag och mängden fritt kolin, som preferentiellt återutnyttjas för leverns syntes av gall- och VLDL PC, minskar (1). Vid högt energi- och fettintag ökar behovet av kolin pga ökad gall- och VLDL-PC sekretion, vilket kan ge en hepatisk kolinbrist som aggraverar fettinlagringen. I linje med detta visar humanstudier att kolinfosfolipider kan ge positiva effekter vid ALD, NAFLD och NASH.
Slutsats
Kolinbehovet vid leversjukdom på övervikts eller alkoholbas är troligen ökat, och abstinens och kalorirestriktion bör kombineras med ett högt kolin-och proteininnehåll i kosten. Ägg som del i en sund kost är en bra protein-, kolin- och vitaminkälla kan rekommenderas utan rädsla för kolesterolinnehållet eller för skadlig TMAO-bildning, och soja- och ägg-lecitin (mest PC) finns sedan länge i hälsokostbutikerna.
1. Å Nilsson, RD Duan. Pancreatic and mucosal enzymes in choline phospholipid digestion. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol. 2018 Dec 21. [Epub ahead of print]
2. JL Sherriff et al. Choline, its potential role in nonalcoholic fatty liver disease, and the case for human and bacterial genes. Adv Nutr 2016; 7:5-13
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Contribution to conference
publication status
published
subject
language
Swedish
LU publication?
yes
id
d579d4ab-3e6b-42a1-b13c-c961feccfbf2
alternative location
https://gastrodagarna.svenskgastroenterologi.se/wp-content/uploads/2019/06/PO_25.pdf
date added to LUP
2019-05-26 18:28:43
date last changed
2021-12-27 13:35:25
@misc{d579d4ab-3e6b-42a1-b13c-c961feccfbf2,
  abstract     = {{Kolinfosfolipider, en nyttig kostkomponent vid alkoholfettlever, NAFLD och NASH?<br/>Åke Nilsson, Rui-Dong Duan<br/>Bakgrund<br/>Kolin (trimetyletanolamin) ingår i fosfatidylkolin (PC) och sfingomyelin (SM) som finns i alla cellmembraner och i plasmalipoproteiner, och i acetylkolin. Även om levern bildar en del kolin klassas  kolin som ett essentiellt näringsämne. Kolinbrist ger bl a fettlever, muskelsymptom och njurskada. Experimentellt påverkar kolintillförsel graden av fettlever vid alkoholtillförsel eller övergödning. Det mesta av kostens kolin finns i PC och SM och i gallan secerneras i snitt 11 g PC per dygn. Digestionen av PC och SM är nödvändig för absorptionen av kolin, och är central för kroppens kolinhomeostas. Det absorberade kolinet fördelas mellan chylomikronfosfolipider, och fritt kolin som via portablodet tas upp av levern och nyttjas för syntes av gall- och VLDL PC.  Vissa tarmbakterier metaboliserar kolin till trimetylamin (TMA), som absorberas och bildar trimetylaminoxid (TMAO) som  hävdats vara atherogen (1,2).         <br/>Metod<br/>Utgående från egna studier av  kolinfosfolipidernas digestion, och en omfattande litteraturgenomgång, har vi gjort en modell för hur pankreas och mucosaenzymer digererar kolinfosfolipider, för hur absorberat kolin återutnyttjas för gall-PC och VLDL-PC syntes, och för hur kolinåterflödet påverkar VLDL-sekretion och fettackumulering i levern. Mot den bakgrunden har vi bedömt beläggen för att tillförsel av kolinfosfolipider motverkar fettlever och dess progression (1).      <br/>Resultat <br/>Pankreas fosfolipas A2, och borstbrämsenzymerna fosfolipas B, alkaliskt sfingomyelinas, alkaliskt fosfatas och intracellulära enzymer samverkar så, att fördelningen till chylomikronfosfolipider ökar med fettintag och mängden fritt kolin, som preferentiellt återutnyttjas för leverns syntes av gall- och VLDL PC, minskar (1). Vid högt energi- och fettintag ökar behovet av kolin pga ökad gall- och  VLDL-PC sekretion, vilket kan ge en hepatisk kolinbrist som aggraverar fettinlagringen. I linje med detta visar humanstudier att kolinfosfolipider kan ge positiva effekter vid ALD, NAFLD och NASH.       <br/>Slutsats<br/>Kolinbehovet vid leversjukdom på övervikts eller alkoholbas är troligen ökat, och abstinens och kalorirestriktion bör  kombineras med ett högt kolin-och proteininnehåll i kosten. Ägg som del i en sund kost är en bra protein-, kolin- och vitaminkälla kan rekommenderas utan rädsla för kolesterolinnehållet eller för skadlig TMAO-bildning, och soja- och ägg-lecitin (mest PC) finns sedan länge i hälsokostbutikerna.<br/>1.	Å Nilsson, RD Duan. Pancreatic and mucosal enzymes in choline phospholipid digestion. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol. 2018 Dec 21. [Epub ahead of print]<br/>2.	JL Sherriff et al. Choline, its potential role in nonalcoholic fatty liver disease, and the case for human and bacterial genes. Adv Nutr 2016; 7:5-13<br/>}},
  author       = {{Nilsson, Å and Duan, RD}},
  language     = {{swe}},
  title        = {{Kolinfosfolipider, en nyttig kostkomponent vid alkoholfettler, NAFLD och NASH}},
  url          = {{https://gastrodagarna.svenskgastroenterologi.se/wp-content/uploads/2019/06/PO_25.pdf}},
  year         = {{2019}},
}