Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Erfarenheter av förändrad ersättningsmodell i skånsk sjukhusvård - från prestation till anslag

Ellegård, Lina Maria LU and Glenngård, Anna LU (2018) In KEFUs skriftserie
Abstract (Swedish)
Region Skåne gjorde under perioden 2005-2012 hela resan från fastanslagsfinansiering av sjukhusen till en rörlig ersättningsmodell och tillbaka till anslagsfinansiering igen. Den här rapporten syftar till att undersöka konsekvenser av återgången till anslagsmodellen inom sjukhusvården i Skåne, närmare bestämt hur och varför återgången påverkat den dagliga verksamheten och synen på styrning mellan uppdragsgivare och vårdgivare.Studien bygger på ett empiriskt material som består av fem delar: Intervjuer med nyckelpersoner bakom reformen och chefer som påverkats av den; dokumentgranskning med primärt fokus på regionens budgetar och uppdragsbeskrivningarna till ... (More)
Region Skåne gjorde under perioden 2005-2012 hela resan från fastanslagsfinansiering av sjukhusen till en rörlig ersättningsmodell och tillbaka till anslagsfinansiering igen. Den här rapporten syftar till att undersöka konsekvenser av återgången till anslagsmodellen inom sjukhusvården i Skåne, närmare bestämt hur och varför återgången påverkat den dagliga verksamheten och synen på styrning mellan uppdragsgivare och vårdgivare.Studien bygger på ett empiriskt material som består av fem delar: Intervjuer med nyckelpersoner bakom reformen och chefer som påverkats av den; dokumentgranskning med primärt fokus på regionens budgetar och uppdragsbeskrivningarna till sjukhusförvaltningarna under perioden före respektive efter återgången till anslag; registerdata från regionens administrativa databaser avseende produktion, diagnoser, kostnader och budgetföljsamheten per förvaltning; registerdata från Socialstyrelsens patientregister avseende produktion av vårdtillfällen, DRG-poäng och antal diagnoser per vårdtillfälle för Skåne och övriga landet; samt en webenkät till verksamhets-, områdes- och enhetschefer i Region Skånes förvaltningar.Resultaten visar att det är svårt att isolera effekter av en förändrad ersättningsmodell för såväl den vård som bedrivs ute i verksamheterna som för styrning och ledning av vårdens aktörer. Registerdata visar att produktion och produktivitet har utvecklats svagt efter återgången till anslag, men det har skett en mängd andra förändringar som gör det svårt att avgöra ersättningsmodellens roll i denna utveckling. Resultaten tyder dock på att konsekvenserna för den dagliga verksamheten upplevs som minde än för synen på ledning och styrning på olika nivåer.Intervjuer och enkätsvar visar att chefer på förvaltnings- verksamhets- och enhetsnivå inte nödvändigtvis upplever att handlingsutrymmet är större i en anslagsmodell, och att vissa chefer varken ändrat inriktningen på eller intensiteten av sin styrning och uppföljning. Det finns flera anledningar till att omläggningen av ersättningsmodellen har haft begränsade konsekvenser för ledarskapet på lägre nivåer: •En anledning är att verksamhetschefer har utvecklat strategier för att dämpa effekten av förändrade styrsignaler i själva verksamheten. Verksamhetscheferna menade att en av deras viktigaste uppgifter i en kontext präglad av återkommande förändringar är att ge medarbetare en känsla av lugn och ro att kunna utföra sitt dagliga arbete med patienter. Därför dämpar cheferna styrsignalerna från chefer högre upp i styrkedjan. •En andra anledning är att omständigheter utanför såväl huvudmannens som vårdgivarnas kontroll, exempelvis det statliga incitamentsprogrammet Kömiljarden, försvagar effekten av regionens egen styrning.
5•En tredje anledning är att det är svårt att implementera renodlade ersättningsprinciper.Renodlade modeller tenderar att tackla ett problem åt gången, medan beslutsfattare i praktiken står inför flera utmaningar samtidigt och ofta löser detta genom att utforma mixade modeller. Ett skifte mellan två mixade ersättningsmodeller har inte lika stora effekter som ett skifte mellan två renodlade principer. •En fjärde anledning är att ersättningsmodellen endast är en av flera delar i den sammantagna styrningen. De skånska erfarenheterna ligger i linje med slutsatserna från tidigare litteratur: andra styrsignaler kan vara nog så starka som de ekonomiska incitamenten. Anslagsmodellen har icke desto mindre möjliggjort större variation i strategier för styrning, vilket kan skönjas i skillnaderna mellan de olika sjukhusförvaltningarnai termer av syn, och respons, på den ökade otydligheten i huvudmannens styrningefter återgången till anslag. Skillnaderna mellan universitetssjukhuset och de övriga förvaltningarna speglades i deras olika strategier för att hantera den låga detaljeringsgraden i uppdraget: •En strategi är att fortsätta använda andra detaljerade styrverktyg eller att till och med öka betydelsen av dessa för att kompensera för den minskade detaljeringsgraden i uppdraget. •En annan strategi är att anpassa den övriga styrningen till den nya ersättningsmodellen och ta fasta på möjligheten att öka medarbetarnas handlingsutrymme. Det finns ett antal faktorer inom huvudmannens kontroll som kan förbättraförutsättningarna för att en återgång till anslag ska få genomslag. I samband med förändringar av ersättningsmodellen bör hela styrmodellen ses över så att de olika delarna pekar i samma riktning och stödjer varandra. Om huvudmannens uppföljning är inriktad på samma faktorer som tidigare kommer inte anslagets ökade handlingsutrymme tas tillvara. Vidare måste huvudmannen lägga energi på att sprida information om förändringen i organisationen. För att chefer på lägre nivåer ska våga införa förändringar av sin uppföljning är det sannolikt också viktigt att huvudmannen signalerar att förändringen kommer vara bestående. Annars finns det en risk att verksamhetschefer dämpar den förändrade styrsignalen i väntan på nästa förändring. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
KEFUs skriftserie
issue
2018:2
pages
62 pages
ISSN
1102-8483
project
Public Management Research
language
Swedish
LU publication?
yes
id
e5df2c27-dd1c-4043-94a6-7be884e383c0
date added to LUP
2019-01-22 21:35:48
date last changed
2020-11-26 10:37:43
@techreport{e5df2c27-dd1c-4043-94a6-7be884e383c0,
  abstract     = {Region   Skåne   gjorde   under   perioden   2005-2012   hela   resan   från   fastanslagsfinansiering av sjukhusen till en rörlig ersättningsmodell och tillbaka till anslagsfinansiering igen. Den här rapporten syftar till att undersöka konsekvenser av återgången till anslagsmodellen inom sjukhusvården i Skåne, närmare bestämt hur  och  varför  återgången    påverkat  den  dagliga  verksamheten och synen  på  styrning mellan uppdragsgivare och vårdgivare.Studien bygger på ett empiriskt material som består av fem delar: Intervjuer med nyckelpersoner    bakom    reformen    och    chefer    som    påverkats    av    den;    dokumentgranskning    med    primärt    fokus    på    regionens    budgetar    och    uppdragsbeskrivningarna    till    sjukhusförvaltningarna    under    perioden    före    respektive efter återgången till anslag; registerdata från regionens administrativa databaser avseende produktion, diagnoser, kostnader och budgetföljsamheten per förvaltning; registerdata från Socialstyrelsens patientregister avseende produktion av vårdtillfällen, DRG-poäng och antal diagnoser per vårdtillfälle för Skåne och övriga landet; samt en webenkät till verksamhets-, områdes-   och enhetschefer i Region Skånes förvaltningar.Resultaten   visar   att   det   är   svårt   att   isolera   effekter   av   en   förändrad   ersättningsmodell för såväl den vård som bedrivs ute i verksamheterna som för styrning  och  ledning  av  vårdens  aktörer.  Registerdata  visar  att  produktion  och  produktivitet har utvecklats svagt efter återgången till anslag, men det har skett en mängd andra förändringar som gör det svårt att avgöra ersättningsmodellens roll i denna utveckling. Resultaten tyder dock på att konsekvenserna för den dagliga verksamheten upplevs som minde än för synen på ledning och styrning på olika nivåer.Intervjuer  och  enkätsvar  visar  att  chefer  på  förvaltnings- verksamhets- och enhetsnivå inte  nödvändigtvis  upplever  att  handlingsutrymmet  är större  i  en  anslagsmodell, och att vissa chefer varken ändrat inriktningen på eller intensiteten av sin styrning och uppföljning. Det finns flera anledningar till att omläggningen av ersättningsmodellen har  haft begränsade konsekvenser för ledarskapet på lägre nivåer: •En  anledning  är  att  verksamhetschefer  har  utvecklat  strategier  för  att  dämpa  effekten  av  förändrade styrsignaler i själva verksamheten. Verksamhetscheferna menade att en av deras viktigaste   uppgifter   i   en   kontext   präglad   av   återkommande   förändringar   är   att   ge   medarbetare  en  känsla  av  lugn  och  ro  att  kunna  utföra  sitt  dagliga  arbete  med  patienter.  Därför dämpar cheferna styrsignalerna från chefer högre upp i styrkedjan. •En  andra  anledning  är  att  omständigheter  utanför  såväl  huvudmannens  som  vårdgivarnas  kontroll, exempelvis  det  statliga  incitamentsprogrammet Kömiljarden,  försvagar  effekten av regionens egen styrning.<br/>5•En  tredje  anledning  är  att  det  är  svårt  att  implementera  renodlade  ersättningsprinciper.Renodlade  modeller  tenderar  att  tackla  ett  problem  åt  gången,   medan  beslutsfattare  i  praktiken  står  inför  flera  utmaningar  samtidigt och  ofta  löser  detta  genom  att  utforma  mixade  modeller.  Ett  skifte  mellan  två  mixade  ersättningsmodeller har  inte  lika  stora  effekter som ett skifte mellan två renodlade principer. •En fjärde anledning är att ersättningsmodellen endast är en av flera delar i den sammantagna styrningen. De skånska erfarenheterna ligger i linje med slutsatserna från tidigare litteratur: andra styrsignaler kan vara nog så starka som de ekonomiska incitamenten.  Anslagsmodellen har icke desto mindre möjliggjort större variation i strategier för styrning, vilket kan skönjas i skillnaderna mellan de olika sjukhusförvaltningarnai termer av syn, och respons, på den ökade otydligheten i huvudmannens styrningefter  återgången  till anslag.  Skillnaderna  mellan  universitetssjukhuset  och  de  övriga förvaltningarna speglades i deras olika strategier för att hantera den låga detaljeringsgraden i uppdraget:  •En strategi är att fortsätta använda andra detaljerade styrverktyg eller att till och med öka betydelsen av dessa för att kompensera för den minskade detaljeringsgraden i uppdraget. •En annan strategi är att anpassa den övriga styrningen till den nya ersättningsmodellen och ta fasta på möjligheten att öka medarbetarnas handlingsutrymme. Det  finns  ett  antal faktorer  inom  huvudmannens  kontroll  som  kan  förbättraförutsättningarna för att en återgång till anslag ska få genomslag. I samband med förändringar av ersättningsmodellen bör hela styrmodellen ses över så att de olika delarna  pekar  i  samma  riktning  och  stödjer  varandra.  Om  huvudmannens  uppföljning  är  inriktad  på  samma  faktorer  som  tidigare  kommer  inte  anslagets  ökade handlingsutrymme tas tillvara. Vidare måste huvudmannen lägga energi på att sprida information om förändringen i organisationen. För att chefer på lägre nivåer  ska  våga  införa  förändringar  av  sin  uppföljning  är  det  sannolikt  också  viktigt  att  huvudmannen  signalerar  att  förändringen  kommer  vara  bestående.  Annars   finns   det   en   risk   att   verksamhetschefer   dämpar   den   förändrade   styrsignalen i väntan på nästa förändring.},
  author       = {Ellegård, Lina Maria and Glenngård, Anna},
  issn         = {1102-8483},
  language     = {swe},
  number       = {2018:2},
  series       = {KEFUs skriftserie},
  title        = {Erfarenheter av förändrad ersättningsmodell i skånsk sjukhusvård - från prestation till anslag},
  url          = {https://lup.lub.lu.se/search/files/87302681/Rapport_2018_2.pdf},
  year         = {2018},
}