Contesting agrarian futures : Structural contradictions and collective struggle among smallholder farmers
(2026)- Abstract
- Agriculture remains central to global debates on livelihoods, development, and sustainability, particularly across the Global South where it is widely promoted as a pathway to poverty reduction, food security, and economic transformation. Yet, despite decades of reform, agricultural development continues to generate uneven and contradictory outcomes. Policies framed around inclusion, rural transformation, and sustainability often reproduce inequality, marginalise smallholders, and erode ecological foundations. In this thesis, I argue that these outcomes are not primarily the result of isolated failures of policy design or implementation but arise from structural contradictions embedded in the internal logic of a dominant... (More)
- Agriculture remains central to global debates on livelihoods, development, and sustainability, particularly across the Global South where it is widely promoted as a pathway to poverty reduction, food security, and economic transformation. Yet, despite decades of reform, agricultural development continues to generate uneven and contradictory outcomes. Policies framed around inclusion, rural transformation, and sustainability often reproduce inequality, marginalise smallholders, and erode ecological foundations. In this thesis, I argue that these outcomes are not primarily the result of isolated failures of policy design or implementation but arise from structural contradictions embedded in the internal logic of a dominant neoliberal-productivist paradigm that prioritises productivity, market integration, and private-sector-led growth.
I examine Ghana’s agricultural development trajectory as an empirically rich case through which to interrogate these contradictions. Smallholder farmers produce the majority of Ghana’s food, yet remain constrained by insecure land access, uneven market relations, ecological vulnerability, and limited political voice. Grounded in critical realism, I employ immanent critique to evaluate agricultural policies against their own stated commitments, showing how internal tensions undermine their objectives. I use the Capability Approach (CA) as a normative and evaluative framework to assess the consequences of these contradictions in terms of farmers’ substantive freedoms rather than narrow indicators of productivity or income. Empirically, the analysis draws on a mixed-methods research design combining policy analysis, qualitative fieldwork, survey data, and a case study of the Food Sovereignty Platform’s (FSP) resistance to Ghana’s Plant Variety Protection Bill.
In the analysis, I identify recurring manifestations of contradiction across Ghana’s flagship agricultural policies, including inclusion without redistribution, productivity pursued without ecological sustainability, and market integration implemented in the absence of structural safeguards. These dynamics translate into uneven and constrained capabilities among smallholders. At the same time, I show that these conditions also generate pressures for collective political mobilisation. Survey evidence indicates that land access constraints, seed insecurity, and infrastructural deficits function as politicising pressures within farmer organisations. The FSP case demonstrates how such pressures are aggregated into counter-hegemonic coalitions that contest dominant agrarian paradigms and articulate alternative pathways centred on food sovereignty, agroecology, and farmer autonomy.
This thesis contributes to debates on agrarian transformation by demonstrating how Ghana’s agricultural development paradigm embodies structural contradictions. It extends the CA by situating capability expansion within processes of political struggle and institutional contestation, and it advances critical realist scholarship by empirically integrating structure and agency. In the analysis, I offer a multi-scalar explanation of how struggles over agrarian futures emerge and why just and sustainable agricultural transformation depends on both structural change and organised farmer agency.
(Less) - Abstract (Swedish)
- Jordbruk och jordbruksomvandling är centrala i debatten om försörjning, utveckling och hållbarhet, särskilt i det globala syd där de förs fram som vägen till fattigdomsbekämpning, livsmedelssäkerhet och ekonomisk omvandling. Trots årtionden av reformer fortsätter jordbruksutvecklingen dock att ge ojämna och motstridiga resultat. Politik för social inkludering, landsbygdsomvandling och hållbarhet bidrager ofta till att marginalisera småbrukare, återskapa ojämlikhet och urholka ekologiska grundvalar. I denna avhandling argumenterar jag för att ett sådant utfall inte i första hand är ett resultat av isolerade misslyckanden i politikens utformning eller genomförande, utan istället härrör från strukturella motsättningar i den interna logiken i... (More)
- Jordbruk och jordbruksomvandling är centrala i debatten om försörjning, utveckling och hållbarhet, särskilt i det globala syd där de förs fram som vägen till fattigdomsbekämpning, livsmedelssäkerhet och ekonomisk omvandling. Trots årtionden av reformer fortsätter jordbruksutvecklingen dock att ge ojämna och motstridiga resultat. Politik för social inkludering, landsbygdsomvandling och hållbarhet bidrager ofta till att marginalisera småbrukare, återskapa ojämlikhet och urholka ekologiska grundvalar. I denna avhandling argumenterar jag för att ett sådant utfall inte i första hand är ett resultat av isolerade misslyckanden i politikens utformning eller genomförande, utan istället härrör från strukturella motsättningar i den interna logiken i ett nyliberalt och produktivitetsorienterat paradigm som prioriterar marknadsintegration och ekonomisk tillväxt ledd av den privata sektorn. Det är dessa motsägelser i Ghanas jordbruksutveckling som utgör avhandlingens empiriska fall.
Även om småbrukare producerar majoriteten av Ghanas livsmedel, är de fortfarande begränsade på grund av osäker tillgång till mark, ojämlika marknadsrelationer, ekologisk sårbarhet och begränsat politiskt inflytande. Teoretiskt, och med utgångspunkt i kritisk realism använder jag immanent kritik för att utvärdera Ghanas jordbrukspolitik utifrån dess uttalade åtaganden och visar därmed hur interna spänningar undergräver syfte och mål. Istället för att utgå från snäva indikatorer på produktivitet och inkomst tillämpar jag Sens kapacitetsmetod (Capability Approach, CA) som ett normativt verktyg för att bedöma konsekvensen av dessa motsägelser för småbrukarnas substantiella frihet. Empiriskt bygger analysen på en sammansatt forskningsdesign där jag kombinerar policyanalys, kvalitativt fältarbete och kvantitativa data med en fallstudie av Ghanas Food Sovereignty Platforms (FSP).
I analysen av Ghanas jordbrukspolitik identifierar jag ett flertal centrala motsättningar och motsägelser som beskär böndernas möjligheter och samtidigt hämmar ekonomisk och social jämlikhet: inkludering utan omfördelning, produktivitet utan ekologisk hållbarhet och marknadsintegration utan strukturella skyddsåtgärder. Samtidigt visar jag att dessa förhållanden ökar behovet av kollektiv politisk mobilisering. Framförallt tyder forskningsresultaten på att begränsad tillgång till mark, osäkerhet kring utsäde och bristande infrastruktur fungerar som politiserande påtryckningar inom bondeorganisationer. Fallet med FSP visar hur sådana påtryckningar förenas i mothegemoniska koalitioner som ifrågasätter dominerande jordbruksparadigm och istället formulerar alternativa vägar mot småbrukares autonomi, agroekologi och livsmedelssuveränitet.
Avhandlingen ger framförallt tre bidrag. Den bidrager till debatten om jordbruksomvandling genom att visa hur Ghanas paradigm för jordbruksutveckling innefattar strukturella motsättningar och motsägelser. Den utvidgar CA genom att placera kapacitetsutvidgning inom ramen för politisk kamp och institutionell strid. Och den främjar kritisk realistisk forskning genom att empiriskt förena struktur och aktör i bönders handlingskraft. Sammantaget erbjuder avhandlingen en flerskalig förklaring till hur strider om jordbrukets framtid uppstår och varför rättvis och hållbar jordbruksomvandling är beroende av både strukturella förändringar och bönders organiserad handlingskraft.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/e76f5447-05a4-4ba7-89d3-fbf28943fe03
- author
- Ekumah, Bernard LU
- supervisor
- opponent
-
- Professor Stacey, Paul Austin, Roskilde University
- organization
- publishing date
- 2026-01
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- agricultural development, capability approach, social movements, farmer organisations, counter-hegemony, Agrarian change, food sovereignty, agroecology
- pages
- 184 pages
- publisher
- LUCSUS, Lund University
- defense location
- Ostrom, Josephson, Biskopsgatan 5, Lund
- defense date
- 2026-02-13 10:00:00
- ISBN
- 978-91-8104-836-0
- 978-91-8104-837-7
- project
- Mobilizing farmer organisations for sustainable agriculture in sub-Saharan Africa
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- e76f5447-05a4-4ba7-89d3-fbf28943fe03
- date added to LUP
- 2026-01-12 23:29:04
- date last changed
- 2026-01-16 17:39:51
@phdthesis{e76f5447-05a4-4ba7-89d3-fbf28943fe03,
abstract = {{Agriculture remains central to global debates on livelihoods, development, and sustainability, particularly across the Global South where it is widely promoted as a pathway to poverty reduction, food security, and economic transformation. Yet, despite decades of reform, agricultural development continues to generate uneven and contradictory outcomes. Policies framed around inclusion, rural transformation, and sustainability often reproduce inequality, marginalise smallholders, and erode ecological foundations. In this thesis, I argue that these outcomes are not primarily the result of isolated failures of policy design or implementation but arise from structural contradictions embedded in the internal logic of a dominant neoliberal-productivist paradigm that prioritises productivity, market integration, and private-sector-led growth. <br/><br/>I examine Ghana’s agricultural development trajectory as an empirically rich case through which to interrogate these contradictions. Smallholder farmers produce the majority of Ghana’s food, yet remain constrained by insecure land access, uneven market relations, ecological vulnerability, and limited political voice. Grounded in critical realism, I employ immanent critique to evaluate agricultural policies against their own stated commitments, showing how internal tensions undermine their objectives. I use the Capability Approach (CA) as a normative and evaluative framework to assess the consequences of these contradictions in terms of farmers’ substantive freedoms rather than narrow indicators of productivity or income. Empirically, the analysis draws on a mixed-methods research design combining policy analysis, qualitative fieldwork, survey data, and a case study of the Food Sovereignty Platform’s (FSP) resistance to Ghana’s Plant Variety Protection Bill.<br/><br/>In the analysis, I identify recurring manifestations of contradiction across Ghana’s flagship agricultural policies, including inclusion without redistribution, productivity pursued without ecological sustainability, and market integration implemented in the absence of structural safeguards. These dynamics translate into uneven and constrained capabilities among smallholders. At the same time, I show that these conditions also generate pressures for collective political mobilisation. Survey evidence indicates that land access constraints, seed insecurity, and infrastructural deficits function as politicising pressures within farmer organisations. The FSP case demonstrates how such pressures are aggregated into counter-hegemonic coalitions that contest dominant agrarian paradigms and articulate alternative pathways centred on food sovereignty, agroecology, and farmer autonomy.<br/><br/>This thesis contributes to debates on agrarian transformation by demonstrating how Ghana’s agricultural development paradigm embodies structural contradictions. It extends the CA by situating capability expansion within processes of political struggle and institutional contestation, and it advances critical realist scholarship by empirically integrating structure and agency. In the analysis, I offer a multi-scalar explanation of how struggles over agrarian futures emerge and why just and sustainable agricultural transformation depends on both structural change and organised farmer agency.<br/>}},
author = {{Ekumah, Bernard}},
isbn = {{978-91-8104-836-0}},
keywords = {{agricultural development; capability approach; social movements; farmer organisations; counter-hegemony; Agrarian change; food sovereignty; agroecology}},
language = {{eng}},
publisher = {{LUCSUS, Lund University}},
school = {{Lund University}},
title = {{Contesting agrarian futures : Structural contradictions and collective struggle among smallholder farmers}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/239139067/e-nailing_ex_Bernard.pdf}},
year = {{2026}},
}