Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Underhållsintervall med utgångspunkt i rationella behov - omfogning

Molnar, Miklos LU ; Gustavsson, Tomas and Kahangi Shahreza, Seyedmohammad LU orcid (2026) In TVBK
Abstract (Swedish)
Underhåll bidrar väsentligt till byggnaders klimatpåverkan. För att beräkningar av klimatpåverkan över hela livscykeln ska bli träffsäkra, bör antaganden som används i beräkningarna baseras på verifierade fakta.
Detta projekt har behandlat frågor kopplade till underhåll av tegelfasader, med fokus på omfogningsintervall för tegelskalmurar från 1960-talet och senare. Projektet har även berört frågan om hur behovet av omfogning ser ut i äldre tegelbyggnader.
Faktiskt genomförda omfogningar avseende tegelskalmurar från 1960-talet och senare har undersökts genom kartläggning av 600 byggnader i Uppsala, Göteborg/Mölndal och Lund. I samband med kartläggningen gjordes även en bedömning av behovet av omfogning. Observationer gjordes även... (More)
Underhåll bidrar väsentligt till byggnaders klimatpåverkan. För att beräkningar av klimatpåverkan över hela livscykeln ska bli träffsäkra, bör antaganden som används i beräkningarna baseras på verifierade fakta.
Detta projekt har behandlat frågor kopplade till underhåll av tegelfasader, med fokus på omfogningsintervall för tegelskalmurar från 1960-talet och senare. Projektet har även berört frågan om hur behovet av omfogning ser ut i äldre tegelbyggnader.
Faktiskt genomförda omfogningar avseende tegelskalmurar från 1960-talet och senare har undersökts genom kartläggning av 600 byggnader i Uppsala, Göteborg/Mölndal och Lund. I samband med kartläggningen gjordes även en bedömning av behovet av omfogning. Observationer gjordes även avseende underhållsbehov kopplat till korroderande murverksarmering och frostskadat tegel, eftersom åtgärdande av dessa problem påverkar de närmast liggande murfogarna.
När det gäller behovet av omfogning i äldre tegelbyggnader, har sju intervjuer gjorts med personer med kompetens och erfarenhet inom fullmurat byggande – byggnadsantikvarier, byggnadsingenjörer och murningsentreprenörer.
Kartläggningen av faktiskt genomförda omfogningar visar att åtgärden har använts i drygt hälften av de undersökta byggnaderna som är 60 år gamla eller äldre. Partiell omfogning, vilket innebär att åtgärden begränsas till delar av fasaden, har varit vanligast.
Kartläggningen visar även att det finns en tydlig koppling mellan fogerosion/omfogning och byggnadernas geografiska läge. Fogerosion är intensivast i geografiska lägen med stora mängder slagregn och en förhärskande vindriktning, i Sverige främst västra och södra Götaland. I övriga Sverige är slagregnsmängderna mer begränsade och jämnt utspridda avseende väderstreck. Behovet av omfogning i dessa lägen är ytterst begränsat, ens efter 60 år.
Behovet av omfogning bedöms vara något större när byggnader ligger i direkt anslutning till hav, sjöar eller öppen terräng.
Svaren från personer med kompetens och erfarenhet inom murat byggande tyder på att det är vanligt förekommande att tegelfasader från perioden 1890 – 1945 inte är omfogade.
Med utgångspunkt i projektets resultat samt tidigare forskning kopplat till tegelunderhåll vid Lunds tekniska högskola, rekommenderas att:
• Omfogning bör övervägas först när murfogar har eroderats till ett djup som överstiger 5 - 6 millimeter.
• Partiell omfogning av fasadpartier med kraftig erosion är normalt tillräckligt ur ett tekniskt perspektiv.
Behov av omfogning i någon omfattning uppstår i stora delar av Sverige först efter 60 år. I västra och södra Götaland samt i lägen direkt vid hav, sjöar eller öppen terräng kan fogerosionen vara kraftigare. Genom att basera beslut om underhåll på fasadens faktiska tillstånd, finns goda möjligheter att spara resurser och sänka underhållskostnaderna.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
; and
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
murverk, tegel, underhåll, underhållsintervall, omfogning
in
TVBK
issue
3083
pages
26 pages
publisher
Lunds tekniska högskola, Avdelningen för konstruktionsteknik
ISBN
978-91-87993-34-3
978-91-87993-35-0
project
Rational and Relevant Repointing of Clay Brick Facades - Technology, Conservation, and Economics
Stöd till rationella beslut om underhåll och renovering av tegelfasader. Med fokus på resurs- och energieffektivitet
language
Swedish
LU publication?
yes
id
ee6e8565-515a-4bda-b78c-b558f2891a07
date added to LUP
2026-06-26 15:50:26
date last changed
2026-08-15 03:19:57
@techreport{ee6e8565-515a-4bda-b78c-b558f2891a07,
  abstract     = {{Underhåll bidrar väsentligt till byggnaders klimatpåverkan. För att beräkningar av klimatpåverkan över hela livscykeln ska bli träffsäkra, bör antaganden som används i beräkningarna baseras på verifierade fakta.<br/>Detta projekt har behandlat frågor kopplade till underhåll av tegelfasader, med fokus på omfogningsintervall för tegelskalmurar från 1960-talet och senare. Projektet har även berört frågan om hur behovet av omfogning ser ut i äldre tegelbyggnader.<br/>Faktiskt genomförda omfogningar avseende tegelskalmurar från 1960-talet och senare har undersökts genom kartläggning av 600 byggnader i Uppsala, Göteborg/Mölndal och Lund. I samband med kartläggningen gjordes även en bedömning av behovet av omfogning. Observationer gjordes även avseende underhållsbehov kopplat till korroderande murverksarmering och frostskadat tegel, eftersom åtgärdande av dessa problem påverkar de närmast liggande murfogarna.<br/>När det gäller behovet av omfogning i äldre tegelbyggnader, har sju intervjuer gjorts med personer med kompetens och erfarenhet inom fullmurat byggande – byggnadsantikvarier, byggnadsingenjörer och murningsentreprenörer.<br/>Kartläggningen av faktiskt genomförda omfogningar visar att åtgärden har använts i drygt hälften av de undersökta byggnaderna som är 60 år gamla eller äldre. Partiell omfogning, vilket innebär att åtgärden begränsas till delar av fasaden, har varit vanligast.<br/>Kartläggningen visar även att det finns en tydlig koppling mellan fogerosion/omfogning och byggnadernas geografiska läge. Fogerosion är intensivast i geografiska lägen med stora mängder slagregn och en förhärskande vindriktning, i Sverige främst västra och södra Götaland. I övriga Sverige är slagregnsmängderna mer begränsade och jämnt utspridda avseende väderstreck. Behovet av omfogning i dessa lägen är ytterst begränsat, ens efter 60 år. <br/>Behovet av omfogning bedöms vara något större när byggnader ligger i direkt anslutning till hav, sjöar eller öppen terräng.<br/>Svaren från personer med kompetens och erfarenhet inom murat byggande tyder på att det är vanligt förekommande att tegelfasader från perioden 1890 – 1945 inte är omfogade. <br/>Med utgångspunkt i projektets resultat samt tidigare forskning kopplat till tegelunderhåll vid Lunds tekniska högskola, rekommenderas att:<br/>•	Omfogning bör övervägas först när murfogar har eroderats till ett djup som överstiger 5 - 6 millimeter.<br/>•	Partiell omfogning av fasadpartier med kraftig erosion är normalt tillräckligt ur ett tekniskt perspektiv.<br/>Behov av omfogning i någon omfattning uppstår i stora delar av Sverige först efter 60 år. I västra och södra Götaland samt i lägen direkt vid hav, sjöar eller öppen terräng kan fogerosionen vara kraftigare. Genom att basera beslut om underhåll på fasadens faktiska tillstånd, finns goda möjligheter att spara resurser och sänka underhållskostnaderna.<br/>}},
  author       = {{Molnar, Miklos and Gustavsson, Tomas and Kahangi Shahreza, Seyedmohammad}},
  institution  = {{Lunds tekniska högskola, Avdelningen för konstruktionsteknik}},
  isbn         = {{978-91-87993-34-3}},
  keywords     = {{murverk; tegel; underhåll; underhållsintervall; omfogning}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{06}},
  number       = {{3083}},
  series       = {{TVBK}},
  title        = {{Underhållsintervall med utgångspunkt i rationella behov - omfogning}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/253956433/Rapport_TVBK-3083.pdf}},
  year         = {{2026}},
}