Advanced

Mental health in adolescents undergoing bariatric surgery : Psychological outcomes four months and two years after gastric bypass

Järvholm, Kajsa LU (2016)
Abstract (Swedish)
Svår fetma är ett svårbehandlat tillstånd och hittills har fetmakirurgi visat sig vara den metod som ger den största och mest beständiga viktminskningen över längre tid. Fetmakirurgi har tidigare endast erbjudits vuxna både i Sverige och i andra länder. Under senare år har fetmakirurgi börjat prövas som ett behandlingsalternativ till ungdomar med svår fetma där annan behandling inte har gett tillräckliga resultat. Tonårstiden är en tid som är starkt präglad av intensiv psykologisk och social utveckling. Om och innan fetmakirurgi börjar övervägas som ordinarie behandling vid svår fetma hos tonåringar är det extra angeläget att studera hur den psykiska hälsan påverkas av att genomgå fetmakirurgi under tonåren.
I denna avhandling ingår... (More)
Svår fetma är ett svårbehandlat tillstånd och hittills har fetmakirurgi visat sig vara den metod som ger den största och mest beständiga viktminskningen över längre tid. Fetmakirurgi har tidigare endast erbjudits vuxna både i Sverige och i andra länder. Under senare år har fetmakirurgi börjat prövas som ett behandlingsalternativ till ungdomar med svår fetma där annan behandling inte har gett tillräckliga resultat. Tonårstiden är en tid som är starkt präglad av intensiv psykologisk och social utveckling. Om och innan fetmakirurgi börjar övervägas som ordinarie behandling vid svår fetma hos tonåringar är det extra angeläget att studera hur den psykiska hälsan påverkas av att genomgå fetmakirurgi under tonåren.
I denna avhandling ingår tre studier. Data till samtliga studier är hämtade från Adolescent Morbid Obesity Surgery (AMOS)-studien, som är en svensk nationell studie med syfte att undersöka om gastric bypass är en effektiv och säker behandlingsmetod för ungdomar med svår fetma. I AMOS inkluderades ungdomar som gått i ordinarie viktbehandling minst ett år och hade ett Body Mass Index (BMI) över 40 eller över 35 med fetmarelaterad samsjuklighet. Totalt opererades 88 ungdomar inom ramen för AMOS-studien. Ungdomarna var mellan 13 och 18 år då de genomgick sin operation. Snittåldern var 16,8 år. Fler flickor, 67 %, än pojkar genomgick operation och snitt-BMI inför operationen var 45,6 kg/m2.
I den första studien beskrivs den psykiska hälsan hos ungdomarna innan operationen och vid uppföljningen i genomsnitt fyra månader efter operationen. Studien visar att ungdomar med svår fetma och som vill genomgå fetmakirurgi, har en försämrad psykisk hälsa innan operationen. Ungdomarna uppger att de har fler symptom på ångest, depression, ilska och normbrytande beteende i jämförelse med andra ungdomar i samma ålder och av samma kön. Ungdomarna skattar också att de har en lägre självbild än andra ungdomar. Fyra månader efter operationen så uppger ungdomarna att de har signifikant färre ångest- och depressionsymptom och en förbättrad självbild i jämförelse med före operationen. De opererade ungdomarna skattar bekymmer kring ångest och depression samt sin självbild på en genomsnittlig nivå utifrån ålder och kön fyra månader efter gastric bypass. För de mer utåtagerande problemen, ilska och normbrytande beteende, fanns ingen signifikant förändring på gruppnivå. Den förbättring av den psykiska hälsan som framkom var dock inte jämnt fördelad mellan alla ungdomar utan några ungdomar förbättrades mycket, några hade en oförändrad psykisk hälsa och några försämrades. Ytterligare en analys gjordes för att undersöka om det fanns en undergrupp av ungdomar som hade en påtagligt försämrad psykisk hälsa på kort sikt efter operationen. Totalt sett bedömdes 16 % av ungdomarna ha en påtagligt försämrad psykisk hälsa fyra månader efter kirurgin. Dessa ungdomar skilde sig inte från övriga opererade ungdomar innan kirurgin.
I den andra studien följs den psykiska hälsan hos de opererade ungdomarna under två år efter fetmakirurgin. Uppgifter om den psykiska hälsan är insamlade innan operationen, ett år efter operationen och två år efter operationen. I studien studeras en rad olika områden av psykisk hälsa, bl.a. ångest, depression, stämningsläge och självbild, men också viktrelaterat psykosocialt fungerande. Två år efter operationen är ungdomarna signifikant förbättrade på alla undersökta områden förutom grad av aktivitet/passivitet. Förbättringarna äger rum under det första året efter operationen och det andra året präglas av stabilisering. Inget av måtten på psykisk hälsa samvarierar signifikant med viktnedgången, d.v.s. bland ungdomarna i studien finns det inget samband mellan att de som går ner mest i vikt också får den största förbättringen av sin psykiska hälsa. Trots stora förbättringar av den psykiska hälsan hos ungdomarna efter operationen, finns det fortfarande en relativt stor grupp som rapporterar psykisk ohälsa. Två år efter operationen skattar 19 % av ungdomarna att de har depressionssymptom på en nivå som indikerar att de har en faktisk depression och 13 % rapporterar depressionssymptom som motsvarar en svår depression. Studien indikerar också att ungdomar som genomgår fetmakirurgi har en sämre psykisk hälsa än medelålders vuxna som blir opererade, då de opererade ungdomarna skattar samma stämningsläge ett år efter operationen som vuxna som genomgår fetmakirurgi gör innan de opereras.
I den tredje studien jämförs de ungdomar (20 %) som rapporterar dålig psykisk hälsa två år efter operationen med de ungdomar som rapporterar en genomsnittlig eller god psykisk hälsa. Tre mått på psykisk hälsa, ångest, depression och mental hälsa, kan redan innan operationen predicera vilka ungdomar som har större risk att rapportera en dålig psykisk hälsa två år efter operationen. De flesta mått på psykisk hälsa, som samlades in innan operationen, kunde inte predicera vilka ungdomar som hade ökad risk för psykisk ohälsa efter operationen. Redan ett år efter operationen sågs påtagliga skillnader mellan dem som rapporterade dålig psykisk hälsa två år efter operationen och övriga opererade ungdomar, samtidigt hade de flesta mått på psykisk hälsa en likartad utvecklingstrend i de båda grupperna under det första året efter operationen. Två år efter operationen rapporterade 14 % av ungdomarna att de hade självmordstankar. Trots att det fanns stora skillnader i den psykiska hälsan mellan grupperna så sågs ingen skillnad i viktutvecklingen mellan grupperna under de två första åren efter operationen och båda grupperna hade en likartad förbättring av den fysiska hälsan efter operationen.
Sammantaget visar studierna i avhandlingen att den psykiska hälsan förbättras hos ungdomar på kort och medellång sikt efter fetmakirurgi. Ungdomarna skattar att de har färre symptom på ångest, depression, ilska och normbrytande beteende efter operationen än vad de hade innan. De skattar också att de har en bättre självbild och att de är mindre begränsade av sin vikt i sociala sammanhang. Dock har inte alla ungdomar en god psykisk hälsa efter fetmakirurgi. Direkt efter operationen är det en grupp (16 %) som rapporterar att deras psykiska hälsa är påtagligt sämre än innan operationen och två år efter operationen så uppger 1 av 5 ungdomar att de har symptom som vid en klinisk depression. Det är fler ungdomar som rapporterar psykisk ohälsa än förväntat utifrån hur det ser ut hos ungdomar generellt och också fler ungdomar som uppger att de mår psykiskt dåligt i jämförelse med hur medelålders vuxna uppger att de mår efter fetmakirurgi. Ungdomar som skattar att de har mer ångest och mer depressiva symptom innan operationen har större risk för en psykisk ohälsa efter operationen än andra ungdomar. Två år efter fetmaoperationen uppger 14 % av ungdomarna att de har suicidtankar. Studierna saknar kontrollgrupp och därför går det inte att uttala sig om gruppen som uppger psykisk ohälsa är större eller mindre än vad den skulle ha varit om ungdomarna inte hade blivit opererade. Studierna visar på att ungdomar som genomgår fetmakirurgi utifrån ett psykologiskt perspektiv är en sårbar grupp och att det är viktigt att erbjuda ett psykosocialt stöd både före och efter operationen och att stödet sträcker sig längre än första året efter operationen.
(Less)
Abstract
Bariatric surgery is tried out as a new treatment option for adolescents with severe obesity. Little is known about outcomes in mental health in adolescents who undergo weight loss surgery.
The 3 studies in this thesis assess mental health in adolescents before, and after 4 months, 1 year and 2 years after undergoing gastric bypass. The studies are part of the Swedish national AMOS study and all adolescents in the studies are from the AMOS cohort. AMOS included adolescents 13–18 years with a BMI ≥ 40 or ≥ 35 with comorbidity who had been under regular childhood obesity treatment for at least one year before undergoing surgery. Exclusion criteria were few but included psychotic disease and alcohol/drug dependence. Two out of 3... (More)
Bariatric surgery is tried out as a new treatment option for adolescents with severe obesity. Little is known about outcomes in mental health in adolescents who undergo weight loss surgery.
The 3 studies in this thesis assess mental health in adolescents before, and after 4 months, 1 year and 2 years after undergoing gastric bypass. The studies are part of the Swedish national AMOS study and all adolescents in the studies are from the AMOS cohort. AMOS included adolescents 13–18 years with a BMI ≥ 40 or ≥ 35 with comorbidity who had been under regular childhood obesity treatment for at least one year before undergoing surgery. Exclusion criteria were few but included psychotic disease and alcohol/drug dependence. Two out of 3 adolescents in AMOS are girls; mean age at surgery was 16.8 years and mean BMI 45.6.
In study I, mental health was evaluated in 37 adolescents from baseline to 4 months after surgery. Compared to age and gender-matched population norms, the adolescents presenting for bariatric surgery reported impaired mental health. Four months after surgery significant improvements were seen for anxiety, depressive symptoms and self-concept. No significant change was seen for anger or disruptive behavior. The adolescents reported on average a mental health comparable to norms 4 months after surgery. However, not all adolescents had a positive mental health outcome and 16 % reported clinically significant impaired mental health on two or more variables. No baseline differences could be seen between the impaired adolescents and the improved or unchanged adolescents.
In study II mental health was assessed in 88 adolescents at baseline and 1 and 2 years after surgery. Two years after surgery significant reduction was seen in symptoms of anxiety, depression, anger, and disruptive behavior. Also obesity-related problems were reduced. Improvements were seen for self-concept, self-esteem and mood. Improvements took place mainly during the first year after surgery and the second year was characterized by stabilization. Two years after surgery, the adolescents reported on average symptoms of anxiety, depression, anger, and disruptive behavior comparable to norms. Also self-concept was at a normative level. However, the adolescents reported mood lower than age-matched peers and mood was also low when it was compared to middle-aged adults undergoing surgery. A marked group, 19 %, reported depressive symptoms in the clinical range and 13 % reported severe depressive symptoms.
In study III adolescents (20 %) who reported poor mental health (PMH) 2 years after surgery were compared to adolescents who reported average/good mental health 2 years after surgery. Anxiety, depression and mental health at baseline could significantly predict PMH 2 years after surgery. However, several aspects of mental health were assessed at baseline and no other variable could predict mental health after surgery. Significant differences were seen between the groups at the follow-up 1 year after surgery; however few mental health variables had a significantly different trend between the groups over the first year. Suicidal ideation was reported by 14 % of the adolescents 2 years after surgery. Weight outcome was comparable between the two groups at all assessment points and physical health was equally improved in both groups 2 year after surgery.
The studies in the present thesis show a general improvement in several aspects of mental health in adolescents, such as reduced symptoms of anxiety and depression, reduced externalizing symptoms, improved self-concept and reduced problems related to weight and body shape over 2 years after gastric bypass. However, not all adolescents have a positive psychosocial outcome and 4 months after surgery 16 % report impaired mental health. Depressive symptoms in the clinical range are reported by 1 out of 5, 2 years after surgery and 14 % report suicidal ideation. These figures are much higher than expected from the adult surgery literature. The studies in the present thesis indicate that adolescent bariatric surgery candidates are a vulnerable group and that repeated monitoring and psychological interventions are important before and after bariatric surgery.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Associate professor Jelalian, Elissa, Brown University
organization
alternative title
Psykisk hälsa hos ungdomar som genomgår fetmakirurgi : psykologiskt utfall fyra månader och två år efter fetmakirurgi
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Bariatric surgery, Gastric bypass, Adolescent, Mental Health, Depression, Anxiety, Self esteem, Suicidal ideation, fetma, gastric bypass, ungdomar, psykisk hälsa, depression, ångest, självkänsla, självmordstankar
pages
150 pages
defense location
Edens hörsal, Paradisgatan 5H, Lund
defense date
2016-09-30 13:00
ISBN
978-91-7623-922-3
language
English
LU publication?
yes
id
ef1f0387-a1a4-4c4e-8ba4-9121bafa161a
date added to LUP
2016-08-17 10:37:21
date last changed
2017-03-01 17:06:31
@phdthesis{ef1f0387-a1a4-4c4e-8ba4-9121bafa161a,
  abstract     = {Bariatric surgery is tried out as a new treatment option for adolescents with severe obesity. Little is known about outcomes in mental health in adolescents who undergo weight loss surgery.<br/>The 3 studies in this thesis assess mental health in adolescents before, and after 4 months, 1 year and 2 years after undergoing gastric bypass. The studies are part of the Swedish national AMOS study and all adolescents in the studies are from the AMOS cohort. AMOS included adolescents 13–18 years with a BMI ≥ 40 or ≥ 35 with comorbidity who had been under regular childhood obesity treatment for at least one year before undergoing surgery. Exclusion criteria were few but included psychotic disease and alcohol/drug dependence. Two out of 3 adolescents in AMOS are girls; mean age at surgery was 16.8 years and mean BMI 45.6.<br/>In study I, mental health was evaluated in 37 adolescents from baseline to 4 months after surgery. Compared to age and gender-matched population norms, the adolescents presenting for bariatric surgery reported impaired mental health. Four months after surgery significant improvements were seen for anxiety, depressive symptoms and self-concept. No significant change was seen for anger or disruptive behavior. The adolescents reported on average a mental health comparable to norms 4 months after surgery. However, not all adolescents had a positive mental health outcome and 16 % reported clinically significant impaired mental health on two or more variables. No baseline differences could be seen between the impaired adolescents and the improved or unchanged adolescents. <br/>In study II mental health was assessed in 88 adolescents at baseline and 1 and 2 years after surgery. Two years after surgery significant reduction was seen in symptoms of anxiety, depression, anger, and disruptive behavior. Also obesity-related problems were reduced. Improvements were seen for self-concept, self-esteem and mood. Improvements took place mainly during the first year after surgery and the second year was characterized by stabilization. Two years after surgery, the adolescents reported on average symptoms of anxiety, depression, anger, and disruptive behavior comparable to norms. Also self-concept was at a normative level. However, the adolescents reported mood lower than age-matched peers and mood was also low when it was compared to middle-aged adults undergoing surgery. A marked group, 19 %, reported depressive symptoms in the clinical range and 13 % reported severe depressive symptoms.<br/>In study III adolescents (20 %) who reported poor mental health (PMH) 2 years after surgery were compared to adolescents who reported average/good mental health 2 years after surgery. Anxiety, depression and mental health at baseline could significantly predict PMH 2 years after surgery. However, several aspects of mental health were assessed at baseline and no other variable could predict mental health after surgery. Significant differences were seen between the groups at the follow-up 1 year after surgery; however few mental health variables had a significantly different trend between the groups over the first year. Suicidal ideation was reported by 14 % of the adolescents 2 years after surgery. Weight outcome was comparable between the two groups at all assessment points and physical health was equally improved in both groups 2 year after surgery. <br/>The studies in the present thesis show a general improvement in several aspects of mental health in adolescents, such as reduced symptoms of anxiety and depression, reduced externalizing symptoms, improved self-concept and reduced problems related to weight and body shape over 2 years after gastric bypass. However, not all adolescents have a positive psychosocial outcome and 4 months after surgery 16 % report impaired mental health. Depressive symptoms in the clinical range are reported by 1 out of 5, 2 years after surgery and 14 % report suicidal ideation. These figures are much higher than expected from the adult surgery literature. The studies in the present thesis indicate that adolescent bariatric surgery candidates are a vulnerable group and that repeated monitoring and psychological interventions are important before and after bariatric surgery.<br/>},
  author       = {Järvholm, Kajsa},
  isbn         = {978-91-7623-922-3},
  keyword      = {Bariatric surgery,Gastric bypass,Adolescent,Mental Health,Depression,Anxiety,Self esteem,Suicidal ideation,fetma,gastric bypass,ungdomar,psykisk hälsa,depression,ångest,självkänsla,självmordstankar},
  language     = {eng},
  pages        = {150},
  school       = {Lund University},
  title        = {Mental health in adolescents undergoing bariatric surgery : Psychological outcomes four months and two years after gastric bypass},
  year         = {2016},
}