IT-säkerhet och sårbarhet: Hur arbetar kommuner med krishantering?
(2019) In KEFU skriftserie- Abstract (Swedish)
- Den här studien bidrar med sina resultat till kunskapen kring hur kommuner arbetar med krishantering, ett område som tidigare studier visat kräver mer forskning (Choi och Brower, 2006; Marschall, 2015; Jarman et al., 2000; Mullin och Rubado, 2017). Den här studien bidrar även med kunskap kring hur kommuner kan samverka såväl inom den egna organisationen som med andra aktörer över organisatoriska gränser. Det senare är även det ett område som enligt tidigare studier kräver mer forskning (Choi och Brower, 2006; MacManus och Caruson, 2011). Vad den här studien också visar på är att det finns ett behov att titta närmre på hur kommuner arbetar med krishantering och hur villkoren... (More)
- Den här studien bidrar med sina resultat till kunskapen kring hur kommuner arbetar med krishantering, ett område som tidigare studier visat kräver mer forskning (Choi och Brower, 2006; Marschall, 2015; Jarman et al., 2000; Mullin och Rubado, 2017). Den här studien bidrar även med kunskap kring hur kommuner kan samverka såväl inom den egna organisationen som med andra aktörer över organisatoriska gränser. Det senare är även det ett område som enligt tidigare studier kräver mer forskning (Choi och Brower, 2006; MacManus och Caruson, 2011). Vad den här studien också visar på är att det finns ett behov att titta närmre på hur kommuner arbetar med krishantering och hur villkoren för detta arbete kan förbättras framöver. För som lyfts fram i rapporten har alla kommuner samma krav på sig från lagstiftningens sida, men olika förutsättningar att uppnå dem. En hel del av de kommuner som ingått i den här studien har även pekat på behovet av regionalt samarbete och att organisera tillgången till resurser. Detta då en eventuell kris, även om den drabbar lokalsamhället, med stor sannolikhet inte tar hänsyn till hur kommungränserna gå och kommer därför att kräva regional samordning. Detta gäller inte minst hur utbyggnaden av bredband ser ut som idag sker av flera olika aktörer parallellt inom samma kommun. Detta försvårar möjligheten att bygga ihop nät och på det viset skapa redundans och möjligheter att vid en kris som orsakar ett avbrott på ett nät säkerställa leverans av tjänster via ett annat. Ytterligare en fråga som kräver samverkan mellan kommuner och marknadens aktörer är hur ansvarsfördelningen ser ut. I nuläget ansvarar en grupp av företag för infrastrukturen och andra företag för leverans av tjänster, en del företag erbjuder såväl tillgång till nät som tjänster i nätet men de är färre. Till detta kommer kommunernas ansvar för krishantering och samverkan vid kris samt det faktum att olika försörjningssystem påverkar varandra på olika sätt vilket kräver en mer övergripande analys av hur beroendeförhållandena ser ut som ett led i det krisförberedande arbetet. Att på ett mer övergripande plan diskutera hur ansvaret är fördelat mellan olika aktörer och hur beredskapen ser ut inför en eventuell kris är således ett behov som den här studien pekar på. Det finns således all anledning att gå vidare med fler studier kring hur kommuner arbetar med krishantering såväl generellt som mer specifikt inom bredband och IT området samt hur den kan organiseras bättre framöver för att svara upp mot framtida behov.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/f29b2a68-aed7-4ead-9a59-a923e24e3a8d
- author
- Thomasson, Anna LU
- organization
- publishing date
- 2019
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- KEFU skriftserie
- issue
- 2019:1
- pages
- 46 pages
- publisher
- KEFU
- ISSN
- 1102-8483
- project
- Public Management Research
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- f29b2a68-aed7-4ead-9a59-a923e24e3a8d
- date added to LUP
- 2019-11-26 10:20:45
- date last changed
- 2025-04-04 13:52:26
@techreport{f29b2a68-aed7-4ead-9a59-a923e24e3a8d,
abstract = {{Den här studien bidrar med sina resultat till kunskapen kring hur kommuner arbetar med krishantering, ett område som tidigare studier visat kräver mer forskning (Choi och Brower, 2006; Marschall, 2015; Jarman et al., 2000; Mullin och Rubado, 2017). Den här studien bidrar även med kunskap kring hur kommuner kan samverka såväl inom den egna organisationen som med andra aktörer över organisatoriska gränser. Det senare är även det ett område som enligt tidigare studier kräver mer forskning (Choi och Brower, 2006; MacManus och Caruson, 2011). Vad den här studien också visar på är att det finns ett behov att titta närmre på hur kommuner arbetar med krishantering och hur villkoren för detta arbete kan förbättras framöver. För som lyfts fram i rapporten har alla kommuner samma krav på sig från lagstiftningens sida, men olika förutsättningar att uppnå dem. En hel del av de kommuner som ingått i den här studien har även pekat på behovet av regionalt samarbete och att organisera tillgången till resurser. Detta då en eventuell kris, även om den drabbar lokalsamhället, med stor sannolikhet inte tar hänsyn till hur kommungränserna gå och kommer därför att kräva regional samordning. Detta gäller inte minst hur utbyggnaden av bredband ser ut som idag sker av flera olika aktörer parallellt inom samma kommun. Detta försvårar möjligheten att bygga ihop nät och på det viset skapa redundans och möjligheter att vid en kris som orsakar ett avbrott på ett nät säkerställa leverans av tjänster via ett annat. Ytterligare en fråga som kräver samverkan mellan kommuner och marknadens aktörer är hur ansvarsfördelningen ser ut. I nuläget ansvarar en grupp av företag för infrastrukturen och andra företag för leverans av tjänster, en del företag erbjuder såväl tillgång till nät som tjänster i nätet men de är färre. Till detta kommer kommunernas ansvar för krishantering och samverkan vid kris samt det faktum att olika försörjningssystem påverkar varandra på olika sätt vilket kräver en mer övergripande analys av hur beroendeförhållandena ser ut som ett led i det krisförberedande arbetet. Att på ett mer övergripande plan diskutera hur ansvaret är fördelat mellan olika aktörer och hur beredskapen ser ut inför en eventuell kris är således ett behov som den här studien pekar på. Det finns således all anledning att gå vidare med fler studier kring hur kommuner arbetar med krishantering såväl generellt som mer specifikt inom bredband och IT området samt hur den kan organiseras bättre framöver för att svara upp mot framtida behov. <br/>}},
author = {{Thomasson, Anna}},
institution = {{KEFU}},
issn = {{1102-8483}},
language = {{swe}},
number = {{2019:1}},
series = {{KEFU skriftserie}},
title = {{IT-säkerhet och sårbarhet: Hur arbetar kommuner med krishantering?}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/158586014/2019_1.pdf}},
year = {{2019}},
}