Humanister i offentligheten : Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden
(2022) In Kriterium 36.- Abstract (Swedish)
- Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende.
I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens... (More) - Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende.
I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna.
Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/f71fe3ed-7ac1-4d30-9b2d-c16bdfdbab50
- author
- Östling, Johan
LU
; Jansson, Anton LU and Svensson Stringberg, Ragnhild LU
- organization
- publishing date
- 2022
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- kunskapshistoria, humaniora, historia, humanioras historia, efterkrigstiden, offentlighet, Sverige, Västtyskland
- in
- Kriterium
- volume
- 36
- pages
- 464 pages
- publisher
- Makadam förlag
- ISSN
- 2002-2131
- ISBN
- 9789170618796
- DOI
- 10.22188/kriterium.36
- project
- Knowledge in Motion: Societal Circulation of Knowledge in Postwar Sweden and Germany
- Humanities in motion: Circulation of knowledge in postwar Sweden and West Germany
- Lund Centre for the History of Knowledge
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- f71fe3ed-7ac1-4d30-9b2d-c16bdfdbab50
- date added to LUP
- 2021-12-08 09:35:20
- date last changed
- 2022-05-10 02:34:13
@book{f71fe3ed-7ac1-4d30-9b2d-c16bdfdbab50, abstract = {{Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. <br/><br/>I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. <br/><br/>Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar.}}, author = {{Östling, Johan and Jansson, Anton and Svensson Stringberg, Ragnhild}}, isbn = {{9789170618796}}, issn = {{2002-2131}}, keywords = {{kunskapshistoria; humaniora; historia; humanioras historia; efterkrigstiden; offentlighet; Sverige; Västtyskland}}, language = {{swe}}, publisher = {{Makadam förlag}}, series = {{Kriterium}}, title = {{Humanister i offentligheten : Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden}}, url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/117704858/Humanister_i_offentligheten_ISBN_9789170618796.pdf}}, doi = {{10.22188/kriterium.36}}, volume = {{36}}, year = {{2022}}, }