Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?
(2024)- Abstract (Swedish)
- Obalansen mellan könen inom forskningen anses vara ett problem av många skäl, inte minst för att kvinnors talang inom forskning inte utnyttjas fullt ut. Den politiska styrningen har de senaste decennierna därför riktats mot att öka andelen kvinnliga professorer genom könsbalansmål för befordringar. Det finns goda skäl att tro att vad
som händer i början av den akademiska karriären spelar roll för hur karriären utvecklar sig och hur stor andel kvinnor som fortsätter inom forskningen. Eftersom den tidiga karriären ofta sammanfaller med föräldraskapet är det betydelsefullt att undersöka konsekvenserna av att bli förälder.
Hur mycket och hur väl en forskare publicerar spelar stor roll för forskarens karriär. Publiceringstakten... (More) - Obalansen mellan könen inom forskningen anses vara ett problem av många skäl, inte minst för att kvinnors talang inom forskning inte utnyttjas fullt ut. Den politiska styrningen har de senaste decennierna därför riktats mot att öka andelen kvinnliga professorer genom könsbalansmål för befordringar. Det finns goda skäl att tro att vad
som händer i början av den akademiska karriären spelar roll för hur karriären utvecklar sig och hur stor andel kvinnor som fortsätter inom forskningen. Eftersom den tidiga karriären ofta sammanfaller med föräldraskapet är det betydelsefullt att undersöka konsekvenserna av att bli förälder.
Hur mycket och hur väl en forskare publicerar spelar stor roll för forskarens karriär. Publiceringstakten är därmed ofta avgörande vid befordring till högre tjänster och påverkar även möjligheten att få forskningsfinansiering.
I den här rapporten studeras hur forskares publiceringstakt påverkades av att bli föräldrar, och om det går att se några skillnader mellan män och kvinnor i det avseendet. Från en unik databas med forskares publiceringsnivå länkas förstagångsföräldrar verksamma vid svenska lärosäten mellan 1996 och 2012. Bland annat undersöks vilka som skaffar barn, vid vilken ålder, vilken typ av tjänst de har samt inom vilka forskarämnen mammor respektive pappor är verksamma. Det
undersöks också i vilken utsträckning kvinnor jämfört med män lämnar akademin efter att de blivit föräldrar.
Rapporten visar på tydliga skillnader i publiceringsproduktivitet efter att forskarna blir föräldrar, till kvinnors nackdel. De allra flesta forskare vid universitet och högskolor blir föräldrar. Och det är i de tidiga skedena av forskarkarriären som de skaffar barn, oftast på doktorandnivå eller som meriteringsanställd (som postdok eller biträdande lektor). Det är naturligt eftersom många är runt 30 år när de doktorerar, vilket sammanfaller med den ålder då många skaffar barn – även om
åldern när man får första barnet trendmässigt går upp. Doktorand- och meriteringstjänster är emellertid inte fasta tjänster. Det innebär att många forskare blir föräldrar när de karriärmässigt är som mest sårbara. Blivande mammor och pappor har dock olika karakteristika där kvinnor liksom i övriga samhället är något yngre än männen när de får barn. Kvinnors publiceringstakt är som regel något lägre än männens innan de får barn, och de har i genomsnitt inte kommit lika långt i den
akademiska karriären. Det är exempelvis betydligt vanligare att pappor än mammor har lektorstjänst.
Den internationella forskningslitteraturen som undersöker konsekvenserna av föräldraskap visar entydigt att kvinnor får betala ett högre pris för att bli förälder genom lägre löneutveckling. Det gäller också i Sverige och övriga Skandinavien, även om kostnader för barn är lägre här, vilket har att göra med kvinnors starkare ställning på arbetsmarknaden. Rapporten visar att även inom akademin uppstår en kortsiktig löneförlust för kvinnor efter första barnet. Den största förlusten är emellertid inte lönen, utan en sjunkande publiceringstakt i forskningspublikationer. En tänkbar förklaring till att kvinnor publicerar mindre efter att de fått barn är att de i större utsträckning avslutar sin akademiska karriär i samband med föräldraskapet.
Rapporten visar att det stämmer att kvinnor i något högre grad än män lämnar akademin efter första barnet, men skillnaderna är små. Vid jämförelser mellan manliga och kvinnliga forskare som stannar kvar i akademin efter att de blivit föräldrar framgår att publiceringstakten för kvinnor blir cirka 40 procent lägre än för män två år efter att barnet fötts. Gapet stiger till hela 80 procent nio år efter första barnets födelse. Resultaten visar vidare att gapet i allmänhet uppstår genom
att kvinnors publiceringstakt stagnerar samtidigt som fäderna fortsätter publicera i allt högre takt sedan de fått barn. Undantaget är inom naturvetenskap där kvinnor publicerar i en lägre takt än de gjorde före första barnet. Könsgapet är starkt och tydligt för de som var doktorander innan barnet föddes, och ännu starkare för meriteringsanställda. För lektorer som har fast tjänst vidgas dock inte publiceringsgapet.
Hypotetiskt kan man föreställa sig att könsgapet i publiceringstakt skulle minska över tid om föräldraledigheten delas mer lika mellan män och kvinnor. I rapporten görs därför en utvidgad analys av hur publiceringsutfallet samvarierar med föräldraledighetens utveckling. Analysen visar att över tid har uttaget av dagar (mätt som bruttodagar) för föräldraledighet tydligt sjunkit för mammor och ökat för pappor. Mammornas uttag sjunker från cirka fem gånger pappornas 1996 till
det dubbla uttaget 2016. Mammornas uttag av föräldraledighetsdagar har inte ändrats så mycket det år barnet föds. Däremot har andelen tydligt sjunkit ett år efter barnets födelse.
För att undersöka om uttaget av föräldraledighetsdagar samvarierar med publikationsgapet används två metoder. Dels undersöks om gapet är större för de som tar ut relativt mycket föräldraledighet, dels undersöks om gapet har förändrats över tid. Resultaten visar att inga tydliga skillnader i könspubliceringsgap finns mellan mammor och pappor som tar ut mycket eller lite föräldraledighet. Vid jämförelsen av mammors publiceringstakt efter första barnet syns inga entydiga
skillnader mellan dem som tagit ut mycket respektive lite föräldraledighet. Däremot tycks pappor som tar ut mer föräldraledighet publicera mer än de som tar ut relativt lite föräldraledighet. Den andra analysen delar upp materialet efter vilken tidsperiod de blir föräldrar. Analysen visar att det inte finns tecken på att könsgapet minskar, utan om något tycks istället gapet öka över tid. Sammantaget visas därmed att könsgapet i publiceringstakt ökar kraftigt när forskare blir föräldrar, och att trenden mot ett mer jämställt uttag av föräldraledighet inte tycks vara den mirakelkur som behövs för att skapa mer jämlika akademiska strukturer.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/f8d9839a-fe45-45d3-be48-86e174b3ba0e
- author
- Ejermo, Olof
LU
- organization
- publishing date
- 2024-09-05
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 64 pages
- publisher
- SNS Förlag
- ISBN
- 9789189754508
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- f8d9839a-fe45-45d3-be48-86e174b3ba0e
- alternative location
- https://www.sns.se/artiklar/forskare-negativa-effekter-for-kvinnor-i-akademin-som-far-barn-man-paverkas-inte/
- date added to LUP
- 2024-11-04 08:47:24
- date last changed
- 2025-04-04 15:12:27
@techreport{f8d9839a-fe45-45d3-be48-86e174b3ba0e, abstract = {{Obalansen mellan könen inom forskningen anses vara ett problem av många skäl, inte minst för att kvinnors talang inom forskning inte utnyttjas fullt ut. Den politiska styrningen har de senaste decennierna därför riktats mot att öka andelen kvinnliga professorer genom könsbalansmål för befordringar. Det finns goda skäl att tro att vad <br/>som händer i början av den akademiska karriären spelar roll för hur karriären utvecklar sig och hur stor andel kvinnor som fortsätter inom forskningen. Eftersom den tidiga karriären ofta sammanfaller med föräldraskapet är det betydelsefullt att undersöka konsekvenserna av att bli förälder. <br/><br/>Hur mycket och hur väl en forskare publicerar spelar stor roll för forskarens karriär. Publiceringstakten är därmed ofta avgörande vid befordring till högre tjänster och påverkar även möjligheten att få forskningsfinansiering. <br/><br/>I den här rapporten studeras hur forskares publiceringstakt påverkades av att bli föräldrar, och om det går att se några skillnader mellan män och kvinnor i det avseendet. Från en unik databas med forskares publiceringsnivå länkas förstagångsföräldrar verksamma vid svenska lärosäten mellan 1996 och 2012. Bland annat undersöks vilka som skaffar barn, vid vilken ålder, vilken typ av tjänst de har samt inom vilka forskarämnen mammor respektive pappor är verksamma. Det <br/>undersöks också i vilken utsträckning kvinnor jämfört med män lämnar akademin efter att de blivit föräldrar. <br/><br/>Rapporten visar på tydliga skillnader i publiceringsproduktivitet efter att forskarna blir föräldrar, till kvinnors nackdel. De allra flesta forskare vid universitet och högskolor blir föräldrar. Och det är i de tidiga skedena av forskarkarriären som de skaffar barn, oftast på doktorandnivå eller som meriteringsanställd (som postdok eller biträdande lektor). Det är naturligt eftersom många är runt 30 år när de doktorerar, vilket sammanfaller med den ålder då många skaffar barn – även om <br/>åldern när man får första barnet trendmässigt går upp. Doktorand- och meriteringstjänster är emellertid inte fasta tjänster. Det innebär att många forskare blir föräldrar när de karriärmässigt är som mest sårbara. Blivande mammor och pappor har dock olika karakteristika där kvinnor liksom i övriga samhället är något yngre än männen när de får barn. Kvinnors publiceringstakt är som regel något lägre än männens innan de får barn, och de har i genomsnitt inte kommit lika långt i den <br/>akademiska karriären. Det är exempelvis betydligt vanligare att pappor än mammor har lektorstjänst.<br/><br/>Den internationella forskningslitteraturen som undersöker konsekvenserna av föräldraskap visar entydigt att kvinnor får betala ett högre pris för att bli förälder genom lägre löneutveckling. Det gäller också i Sverige och övriga Skandinavien, även om kostnader för barn är lägre här, vilket har att göra med kvinnors starkare ställning på arbetsmarknaden. Rapporten visar att även inom akademin uppstår en kortsiktig löneförlust för kvinnor efter första barnet. Den största förlusten är emellertid inte lönen, utan en sjunkande publiceringstakt i forskningspublikationer. En tänkbar förklaring till att kvinnor publicerar mindre efter att de fått barn är att de i större utsträckning avslutar sin akademiska karriär i samband med föräldraskapet. <br/><br/>Rapporten visar att det stämmer att kvinnor i något högre grad än män lämnar akademin efter första barnet, men skillnaderna är små. Vid jämförelser mellan manliga och kvinnliga forskare som stannar kvar i akademin efter att de blivit föräldrar framgår att publiceringstakten för kvinnor blir cirka 40 procent lägre än för män två år efter att barnet fötts. Gapet stiger till hela 80 procent nio år efter första barnets födelse. Resultaten visar vidare att gapet i allmänhet uppstår genom <br/>att kvinnors publiceringstakt stagnerar samtidigt som fäderna fortsätter publicera i allt högre takt sedan de fått barn. Undantaget är inom naturvetenskap där kvinnor publicerar i en lägre takt än de gjorde före första barnet. Könsgapet är starkt och tydligt för de som var doktorander innan barnet föddes, och ännu starkare för meriteringsanställda. För lektorer som har fast tjänst vidgas dock inte publiceringsgapet. <br/><br/>Hypotetiskt kan man föreställa sig att könsgapet i publiceringstakt skulle minska över tid om föräldraledigheten delas mer lika mellan män och kvinnor. I rapporten görs därför en utvidgad analys av hur publiceringsutfallet samvarierar med föräldraledighetens utveckling. Analysen visar att över tid har uttaget av dagar (mätt som bruttodagar) för föräldraledighet tydligt sjunkit för mammor och ökat för pappor. Mammornas uttag sjunker från cirka fem gånger pappornas 1996 till <br/>det dubbla uttaget 2016. Mammornas uttag av föräldraledighetsdagar har inte ändrats så mycket det år barnet föds. Däremot har andelen tydligt sjunkit ett år efter barnets födelse. <br/><br/>För att undersöka om uttaget av föräldraledighetsdagar samvarierar med publikationsgapet används två metoder. Dels undersöks om gapet är större för de som tar ut relativt mycket föräldraledighet, dels undersöks om gapet har förändrats över tid. Resultaten visar att inga tydliga skillnader i könspubliceringsgap finns mellan mammor och pappor som tar ut mycket eller lite föräldraledighet. Vid jämförelsen av mammors publiceringstakt efter första barnet syns inga entydiga <br/>skillnader mellan dem som tagit ut mycket respektive lite föräldraledighet. Däremot tycks pappor som tar ut mer föräldraledighet publicera mer än de som tar ut relativt lite föräldraledighet. Den andra analysen delar upp materialet efter vilken tidsperiod de blir föräldrar. Analysen visar att det inte finns tecken på att könsgapet minskar, utan om något tycks istället gapet öka över tid. Sammantaget visas därmed att könsgapet i publiceringstakt ökar kraftigt när forskare blir föräldrar, och att trenden mot ett mer jämställt uttag av föräldraledighet inte tycks vara den mirakelkur som behövs för att skapa mer jämlika akademiska strukturer.<br/><br/><br/><br/>}}, author = {{Ejermo, Olof}}, institution = {{SNS Förlag}}, isbn = {{9789189754508}}, language = {{swe}}, month = {{09}}, title = {{Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?}}, url = {{https://www.sns.se/artiklar/forskare-negativa-effekter-for-kvinnor-i-akademin-som-far-barn-man-paverkas-inte/}}, year = {{2024}}, }