Korttidspsykoterapi med kvinnor och män i samband med graviditet och nyföddhetsperiod
(2004) In Psykologiska Rapporter från Lund- Abstract (Swedish)
- Korttidspsykoterapi med sex kvinnor och sex män i samband med graviditets- och post partumperioden analyserades med narrativ ansats och med anknytningsteori och affektteori som grund. Syftet med studien var att skaffa kunskap om psykiska besvär hos blivande och nyblivna föräldrar och att undersöka om korttidspsykoterapi med kvinnor och män i samband med barnafödandet i förebyggande syfte kunde avlasta dem. Anknytningsmönster och affektiva tillstånd kartlades genom att, i den narrativa analysen, använda Adult Attachment Interview (AAI) respektive Affect Consciousness Interview (ACI). De perceptgenetiska testen DMT och PORT användes för att få en oberoende uppfattning om kvinnornas och männens anknytningsmönster och affektiva tillstånd.... (More)
- Korttidspsykoterapi med sex kvinnor och sex män i samband med graviditets- och post partumperioden analyserades med narrativ ansats och med anknytningsteori och affektteori som grund. Syftet med studien var att skaffa kunskap om psykiska besvär hos blivande och nyblivna föräldrar och att undersöka om korttidspsykoterapi med kvinnor och män i samband med barnafödandet i förebyggande syfte kunde avlasta dem. Anknytningsmönster och affektiva tillstånd kartlades genom att, i den narrativa analysen, använda Adult Attachment Interview (AAI) respektive Affect Consciousness Interview (ACI). De perceptgenetiska testen DMT och PORT användes för att få en oberoende uppfattning om kvinnornas och männens anknytningsmönster och affektiva tillstånd. Samtliga kvinnor och män företedde brister i eget anknytningsmönster; traumatiska livshändelser avslöjades och ”skam-förödmjukelse” var den affekt som dominerade psykoterapiberättelserna både i början och slutet av terapin. Det fanns en tydlig skillnad i medvetenhet om och förmåga att uttrycka affekten i slutet av psykoterapin jämfört med i början av terapin. Antagandet om att det tematiska innehållet i psykoterapiberättelserna skulle domineras av parförhållandet, den egna identiteten, förhållandet till det kommande eller nyfödda barnet och till egna föräldrar bekräftades. Resultaten visade att korttidspsykoterapi i samband med barnafödandet möjliggjorde en ”reflekterande funktion” i relation till det tematiska innehållet i terapin, det egna anknytningsmönstret och livshändelser samt höjde den affektiva medvetenhetsnivån vilket bör öka möjligheten till och gynna förutsättningen för anknytningen till och det affektiva samspelet med barnet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/936099
- author
- Rydén, Birgitta LU
- organization
- publishing date
- 2004
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- Psykologiska Rapporter från Lund
- pages
- 71 pages
- publisher
- Department of Psychology, Lund University
- report number
- Vol 4 nr 1
- ISSN
- 1404-8124
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- fa007b2a-07ca-46d8-ab9b-271997e9cdc8 (old id 936099)
- date added to LUP
- 2016-04-01 16:30:09
- date last changed
- 2018-11-21 20:41:54
@techreport{fa007b2a-07ca-46d8-ab9b-271997e9cdc8,
abstract = {{Korttidspsykoterapi med sex kvinnor och sex män i samband med graviditets- och post partumperioden analyserades med narrativ ansats och med anknytningsteori och affektteori som grund. Syftet med studien var att skaffa kunskap om psykiska besvär hos blivande och nyblivna föräldrar och att undersöka om korttidspsykoterapi med kvinnor och män i samband med barnafödandet i förebyggande syfte kunde avlasta dem. Anknytningsmönster och affektiva tillstånd kartlades genom att, i den narrativa analysen, använda Adult Attachment Interview (AAI) respektive Affect Consciousness Interview (ACI). De perceptgenetiska testen DMT och PORT användes för att få en oberoende uppfattning om kvinnornas och männens anknytningsmönster och affektiva tillstånd. Samtliga kvinnor och män företedde brister i eget anknytningsmönster; traumatiska livshändelser avslöjades och ”skam-förödmjukelse” var den affekt som dominerade psykoterapiberättelserna både i början och slutet av terapin. Det fanns en tydlig skillnad i medvetenhet om och förmåga att uttrycka affekten i slutet av psykoterapin jämfört med i början av terapin. Antagandet om att det tematiska innehållet i psykoterapiberättelserna skulle domineras av parförhållandet, den egna identiteten, förhållandet till det kommande eller nyfödda barnet och till egna föräldrar bekräftades. Resultaten visade att korttidspsykoterapi i samband med barnafödandet möjliggjorde en ”reflekterande funktion” i relation till det tematiska innehållet i terapin, det egna anknytningsmönstret och livshändelser samt höjde den affektiva medvetenhetsnivån vilket bör öka möjligheten till och gynna förutsättningen för anknytningen till och det affektiva samspelet med barnet.}},
author = {{Rydén, Birgitta}},
institution = {{Department of Psychology, Lund University}},
issn = {{1404-8124}},
language = {{swe}},
number = {{Vol 4 nr 1}},
series = {{Psykologiska Rapporter från Lund}},
title = {{Korttidspsykoterapi med kvinnor och män i samband med graviditet och nyföddhetsperiod}},
year = {{2004}},
}