Kommersialisering och outsourcing av hushållsarbete : RUT-avdrag, migrantarbete och exploatering inom den svenska städindustrin
(2025) FALF 2025- Abstract (Swedish)
- Privat städhjälp var tidigare ett marginellt fenomen på svensk arbetsmarknad. Precis som den kommersiella städningen så utfördes den framförallt av kvinnor och i synnerhet av invandrarkvinnor. Ersättningen var låg och utbetalades ofta svart och de som använde sig av privat städhjälp var i första hand välbärgade svenska familjer. För majoriteten av svenska hushåll var däremot städning och annat hushållsarbete i huvudsak en privat angelägenhet. Detta håller på att förändras. Som ett resultat av införandet av skatteavdraget för hushållsnära tjänster (RUT) år 2007 är städning och annat hushållsarbete idag ofta outsourcat och inte bara efterfrågat av överklassen, utan också del av den svenska medelklassens vardag. Precis som tidigare domineras... (More)
- Privat städhjälp var tidigare ett marginellt fenomen på svensk arbetsmarknad. Precis som den kommersiella städningen så utfördes den framförallt av kvinnor och i synnerhet av invandrarkvinnor. Ersättningen var låg och utbetalades ofta svart och de som använde sig av privat städhjälp var i första hand välbärgade svenska familjer. För majoriteten av svenska hushåll var däremot städning och annat hushållsarbete i huvudsak en privat angelägenhet. Detta håller på att förändras. Som ett resultat av införandet av skatteavdraget för hushållsnära tjänster (RUT) år 2007 är städning och annat hushållsarbete idag ofta outsourcat och inte bara efterfrågat av överklassen, utan också del av den svenska medelklassens vardag. Precis som tidigare domineras hemstädsbranschen av rasifierade kvinnor (Riksrevisionen, 2020) och trots den politiska ansatsen att skapa fler ’vita’ jobb så är den informella och ’osynliga’ marknaden inom hemstädning fortfarande utbredd (Lorentzi, 2023).
I den här artikeln utgår vi från arbetsprocessteori (Thompson and Smith, 2024) och ’labour regime analysis’ (Baglioni et al., 2022) och argumenterar för att införandet av RUT-avdraget för snart tjugo år sedan har ökat och intensifierat exploateringen av kvinnlig och rasifierad arbetskraft inom svensk städindustri. Genom att teoretisera kommersialiserat hushållsarbete på den svenska arbetsmarknaden som en specifik arbetsregim, visar vi hur företag som erbjuder RUT-tjänster utnyttjar sin maktposition vis-a-vis sina anställda och använder sig av informella och icke-legitima tillvägagångssätt för att kontrollera arbetet. Med andra ord, informalisering av arbetet är ett verktyg som företag och arbetskraftsköpare använder sig av för att undvika formella och kollektivavtalsenliga regler. Istället lutar de sig mot normer och muntliga överenskommelser i deras försök att kontrollera arbetsprocessen (Bagnardi, 2023). Med hjälp av etnografi och kvalitativa intervjuer med arbetare, fackföreningsföreträdare och myndighetspersoner åskådliggör vi två olika informaliseringsprocesser – gränslös informalisering och partiell informalisering. Trots att de empiriska manifestationerna av dessa båda processer skiljer sig åt, beroende på bland annat företagens storlek och hur ersättlig arbetskraften är, så bidrar informaliseringen i båda fall till förändringar i arbetsprocessen och ökad arbetskraftsexploatering. Denna exploatering yttrar sig främst genom olika former av ofritt arbete och arbetsintensifiering.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/fa41d298-91c8-4286-8d96-4609070ba69a
- author
- Ahlstrand, Rasmus LU and Eldén, Sara
- organization
- publishing date
- 2025-06-11
- type
- Contribution to conference
- publication status
- published
- subject
- conference name
- FALF 2025
- conference location
- Borlänge, Sweden
- conference dates
- 2025-06-09 - 2025-06-11
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- fa41d298-91c8-4286-8d96-4609070ba69a
- date added to LUP
- 2025-06-16 10:56:34
- date last changed
- 2025-06-26 09:39:34
@misc{fa41d298-91c8-4286-8d96-4609070ba69a, abstract = {{Privat städhjälp var tidigare ett marginellt fenomen på svensk arbetsmarknad. Precis som den kommersiella städningen så utfördes den framförallt av kvinnor och i synnerhet av invandrarkvinnor. Ersättningen var låg och utbetalades ofta svart och de som använde sig av privat städhjälp var i första hand välbärgade svenska familjer. För majoriteten av svenska hushåll var däremot städning och annat hushållsarbete i huvudsak en privat angelägenhet. Detta håller på att förändras. Som ett resultat av införandet av skatteavdraget för hushållsnära tjänster (RUT) år 2007 är städning och annat hushållsarbete idag ofta outsourcat och inte bara efterfrågat av överklassen, utan också del av den svenska medelklassens vardag. Precis som tidigare domineras hemstädsbranschen av rasifierade kvinnor (Riksrevisionen, 2020) och trots den politiska ansatsen att skapa fler ’vita’ jobb så är den informella och ’osynliga’ marknaden inom hemstädning fortfarande utbredd (Lorentzi, 2023). <br/><br/>I den här artikeln utgår vi från arbetsprocessteori (Thompson and Smith, 2024) och ’labour regime analysis’ (Baglioni et al., 2022) och argumenterar för att införandet av RUT-avdraget för snart tjugo år sedan har ökat och intensifierat exploateringen av kvinnlig och rasifierad arbetskraft inom svensk städindustri. Genom att teoretisera kommersialiserat hushållsarbete på den svenska arbetsmarknaden som en specifik arbetsregim, visar vi hur företag som erbjuder RUT-tjänster utnyttjar sin maktposition vis-a-vis sina anställda och använder sig av informella och icke-legitima tillvägagångssätt för att kontrollera arbetet. Med andra ord, informalisering av arbetet är ett verktyg som företag och arbetskraftsköpare använder sig av för att undvika formella och kollektivavtalsenliga regler. Istället lutar de sig mot normer och muntliga överenskommelser i deras försök att kontrollera arbetsprocessen (Bagnardi, 2023). Med hjälp av etnografi och kvalitativa intervjuer med arbetare, fackföreningsföreträdare och myndighetspersoner åskådliggör vi två olika informaliseringsprocesser – gränslös informalisering och partiell informalisering. Trots att de empiriska manifestationerna av dessa båda processer skiljer sig åt, beroende på bland annat företagens storlek och hur ersättlig arbetskraften är, så bidrar informaliseringen i båda fall till förändringar i arbetsprocessen och ökad arbetskraftsexploatering. Denna exploatering yttrar sig främst genom olika former av ofritt arbete och arbetsintensifiering.<br/>}}, author = {{Ahlstrand, Rasmus and Eldén, Sara}}, language = {{swe}}, month = {{06}}, title = {{Kommersialisering och outsourcing av hushållsarbete : RUT-avdrag, migrantarbete och exploatering inom den svenska städindustrin}}, url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/221494470/Ahlstrand_R._Eld_n_S._Kommersialisering_och_outsourcing_av_husha_llsarbete.docx}}, year = {{2025}}, }