Budgetprocessens betydelse för god ekonomisk hushållning
(2014) In KEFU skriftserie- Abstract (Swedish)
- Att behålla budgetdisciplin och skapa förutsättningar för långsiktigt god ekonomisk hushållning är en ständigt närvarande utmaning för offentliga organisationer. Den företrädesvis nationalekonomiska forskningensom vi redogör föri denna rapport tyder påatt det är möjligt att förbättra den ekonomiska hushållningen genom att förbättra de regler, procedurer och normer som styr budgetprocessen.Ett flertal internationella studier har visat att god ekonomisk hushållning är förknippat med förekomsten av regler som gör detmöjligt för befolkningenatt enkelt följa uppekonomiska planer och utfall, somcentraliserar planeringsfasen (och därmed begränsarimplementerande enhetersinflytande... (More)
- Att behålla budgetdisciplin och skapa förutsättningar för långsiktigt god ekonomisk hushållning är en ständigt närvarande utmaning för offentliga organisationer. Den företrädesvis nationalekonomiska forskningensom vi redogör föri denna rapport tyder påatt det är möjligt att förbättra den ekonomiska hushållningen genom att förbättra de regler, procedurer och normer som styr budgetprocessen.Ett flertal internationella studier har visat att god ekonomisk hushållning är förknippat med förekomsten av regler som gör detmöjligt för befolkningenatt enkelt följa uppekonomiska planer och utfall, somcentraliserar planeringsfasen (och därmed begränsarimplementerande enhetersinflytande över denna),och som kräver att vissa finansiella målinförsoch följsupp. En av osssjälva tidigaregenomförd studie tyder på att budgetprocessens utformning är av betydelseocksåför de svenska kommunerna (Dietrichson & Ellegård 2014):årets resultat per invånare är högre i kommuner vars budgetprocess är relativt centraliserad och där det finns en relativt hög risk att förvaltningschefer byts ut om deras förvaltningar uppvisarupprepade budgetunderskott. Dessutom ärårets resultat per invånare högre om nämnderna får behålla uppkomna överskott och för med sig underskott till nästkommande budgetår.Dentidigareforskningen, inklusive vår egen studie, har dock svårt att särskilja effekterna av budgetregler från effektenav attolika länder/regioner/kommuner har olika ambitionsnivå när det gäller god ekonomisk hushållning. Vidare har studierna som regel mättutfall på övergripande nivå –i vårt fall på kommunnivå –vilket är problematiskt då flera av de regler och processer som undersöks bör ha sin huvudsakliga effekt på enheter längre ner i hierarkin, i vårt fall på nämndnivå. I föreliggande rapportredovisarvi nya analyser,där vi kombinerat data över budgetutfallpå nämndnivå för de störstanämndernai de 290 svenska kommunerna meddeenkätdata över budgetprocessens utformningsom användes ivår tidigare studie.Viundersökertvå aspekter av budgetprocessen: 1) att över-och/ellerunderskott förs över till nästa budgetår och 2) risken för förvaltningschefer att bli ersatta vid upprepadeunderskott. Båda dessa faktorer visar sig hastatistiskt signifikanta samband med budgetutfallen på nämndnivå.
Att behålla överskott, eller att ha som princip att byta ut förvaltningschefer efter upprepade underskott, ärförknippat med högre budgetöverskott.Att föra över underskott har istället ett negativt samband med nämndernas resultat. På grund av att de allra flesta kommuner som tillåter överföring av överskott också har motsvarande regel för underskott är det dock oklart om detta kan tolkas som att det är regeln i sig som är problematisk.Rapporten innehåller ocksåen kartläggning av förekomsten av finansiella måli kommunerna. Dettaär intressant inte bara som ett mått på ambitionsnivån hos kommunerna, utan även i termer av Kommunallagens 8 kap 5§ där det föreskrivs att den kommunala budgeten ska innehålla finansiella mål som är av betydelse förgod ekonomisk hushållning. Vår insamling visar att detta lagkrav följs i mycket stor utsträckning: 285 av290 kommuner redovisar finansiella mål i sina årsredovisningar. Värt att notera är att nästan alla kommuner har ett mål som relaterar till årets resultat, antingen formulerat som ett direkt resultatmål eller som ett mål kring nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter. Det är ocksåvanligt att ha mål kring självfinansieringsgraden avinvesteringarna (finns i 51 procent av kommunerna), soliditeten (35 procent) ellerhanteringen av låneskulden (27 procent).Det finns skäl att vara försiktig med att tolkade positiva sambanden mellan budgetregler och mått på god ekonomisk hushållning som att budgetregler orsakarbättre ekonomisk hushållning. Vi diskuterar detta och andra problem mer ingående i ett avslutande kapitel. Sammanfattningsvis är dock vår bedömning att det är troligt att budgetregler är ett fungerande verktygoch vår förhoppning är att denna rapport kan tjäna som inspiration till kommuner och landsting som vill förbättra sin ekonomiska hushållning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/5146733
- author
- Dietrichson, Jens LU and Ellegård, Lina Maria LU
- organization
- publishing date
- 2014
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- categories
- Popular Science
- in
- KEFU skriftserie
- issue
- 2014:6
- pages
- 54 pages
- publisher
- KEFU
- ISSN
- 1102-8483
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- fd4e11b7-1a63-4964-8b8c-0a18c26090e9 (old id 5146733)
- date added to LUP
- 2016-04-04 10:10:16
- date last changed
- 2023-09-15 15:32:07
@techreport{fd4e11b7-1a63-4964-8b8c-0a18c26090e9,
abstract = {{Att behålla budgetdisciplin och skapa förutsättningar för långsiktigt god ekonomisk hushållning är en ständigt närvarande utmaning för offentliga organisationer. Den företrädesvis nationalekonomiska forskningensom vi redogör föri denna rapport tyder påatt det är möjligt att förbättra den ekonomiska hushållningen genom att förbättra de regler, procedurer och normer som styr budgetprocessen.Ett flertal internationella studier har visat att god ekonomisk hushållning är förknippat med förekomsten av regler som gör detmöjligt för befolkningenatt enkelt följa uppekonomiska planer och utfall, somcentraliserar planeringsfasen (och därmed begränsarimplementerande enhetersinflytande över denna),och som kräver att vissa finansiella målinförsoch följsupp. En av osssjälva tidigaregenomförd studie tyder på att budgetprocessens utformning är av betydelseocksåför de svenska kommunerna (Dietrichson & Ellegård 2014):årets resultat per invånare är högre i kommuner vars budgetprocess är relativt centraliserad och där det finns en relativt hög risk att förvaltningschefer byts ut om deras förvaltningar uppvisarupprepade budgetunderskott. Dessutom ärårets resultat per invånare högre om nämnderna får behålla uppkomna överskott och för med sig underskott till nästkommande budgetår.Dentidigareforskningen, inklusive vår egen studie, har dock svårt att särskilja effekterna av budgetregler från effektenav attolika länder/regioner/kommuner har olika ambitionsnivå när det gäller god ekonomisk hushållning. Vidare har studierna som regel mättutfall på övergripande nivå –i vårt fall på kommunnivå –vilket är problematiskt då flera av de regler och processer som undersöks bör ha sin huvudsakliga effekt på enheter längre ner i hierarkin, i vårt fall på nämndnivå. I föreliggande rapportredovisarvi nya analyser,där vi kombinerat data över budgetutfallpå nämndnivå för de störstanämndernai de 290 svenska kommunerna meddeenkätdata över budgetprocessens utformningsom användes ivår tidigare studie.Viundersökertvå aspekter av budgetprocessen: 1) att över-och/ellerunderskott förs över till nästa budgetår och 2) risken för förvaltningschefer att bli ersatta vid upprepadeunderskott. Båda dessa faktorer visar sig hastatistiskt signifikanta samband med budgetutfallen på nämndnivå. <br>
Att behålla överskott, eller att ha som princip att byta ut förvaltningschefer efter upprepade underskott, ärförknippat med högre budgetöverskott.Att föra över underskott har istället ett negativt samband med nämndernas resultat. På grund av att de allra flesta kommuner som tillåter överföring av överskott också har motsvarande regel för underskott är det dock oklart om detta kan tolkas som att det är regeln i sig som är problematisk.Rapporten innehåller ocksåen kartläggning av förekomsten av finansiella måli kommunerna. Dettaär intressant inte bara som ett mått på ambitionsnivån hos kommunerna, utan även i termer av Kommunallagens 8 kap 5§ där det föreskrivs att den kommunala budgeten ska innehålla finansiella mål som är av betydelse förgod ekonomisk hushållning. Vår insamling visar att detta lagkrav följs i mycket stor utsträckning: 285 av290 kommuner redovisar finansiella mål i sina årsredovisningar. Värt att notera är att nästan alla kommuner har ett mål som relaterar till årets resultat, antingen formulerat som ett direkt resultatmål eller som ett mål kring nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter. Det är ocksåvanligt att ha mål kring självfinansieringsgraden avinvesteringarna (finns i 51 procent av kommunerna), soliditeten (35 procent) ellerhanteringen av låneskulden (27 procent).Det finns skäl att vara försiktig med att tolkade positiva sambanden mellan budgetregler och mått på god ekonomisk hushållning som att budgetregler orsakarbättre ekonomisk hushållning. Vi diskuterar detta och andra problem mer ingående i ett avslutande kapitel. Sammanfattningsvis är dock vår bedömning att det är troligt att budgetregler är ett fungerande verktygoch vår förhoppning är att denna rapport kan tjäna som inspiration till kommuner och landsting som vill förbättra sin ekonomiska hushållning.}},
author = {{Dietrichson, Jens and Ellegård, Lina Maria}},
institution = {{KEFU}},
issn = {{1102-8483}},
language = {{swe}},
number = {{2014:6}},
series = {{KEFU skriftserie}},
title = {{Budgetprocessens betydelse för god ekonomisk hushållning}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/87303242/5146734.pdf}},
year = {{2014}},
}