Det oklara beviskravet - skälig misstanke vid polisiär kroppsvisitation och kravet på rättssäkerhet

Abstract

The evidentiary threshold of reasonable suspicion plays an important role in the use of preventive coercive measures. It enables criminal activity to be detected at an early stage and thereby counteracts criminality. Although this requirement is indispensable for the implementation of body searches, the concept remains undefined. In contemporary law, reasonable suspicion lacks a legal definition, and no further guidance can be found in either law or preparatory works. The legislator’s purpose behind this absence may stem from the function of coercive measures which is the ability to be applied under a variety of factual circumstances.

This elasticity enables broad application in which numerous cases may be captured and not fall outside the scope of application. At the same time, such openness risks causing hypotheses regarding the outcome of situations to fail, allowing arbitrariness instead of governing the result. When law and preparatory work fail to clarify the legal position, guidance must be sought from case law. Therefore, statements issued by “Justitieombudsmannen” play a significant role in this area, where some guidance has been provided in assessing when a legitimate reasonable suspicion may be deemed to exist. However, case law practice is also deficient as only vaguely formulated assessment criteria are provided, criteria that are likewise underdeveloped in legal doctrine.

The purpose of this thesis is therefore to examine the meaning of the evidentiary threshold of reasonable suspicion in relation to body searches, as well as whether its application is compatible with the requirement of legal certainty. The absence of a legal definition and clear risks of arbitrariness in legal application motivates an analysis of whether the practical application of the requirement fulfils central legal safeguards and principles of criminal procedure.

By examining the current regulation, the balance between the need for effective crime control and the protection of the individual against state interference can be analyzed. This balance illustrates the spectrum between the crime control model and the due process model, where the need for efficiency is weighed against legal certainty. If the due process model is given excessive priority, crime control risks becoming ineffective and guilty individuals may evade accountability. At the same time, an absolute crime control model risk disregarding individual rights, such as protection against coercive state interference. Depending on the placement within this spectrum, the legitimacy of reasonable suspicion varies in scope regarding when a body search may be conducted.

This study applies to a legal dogmatic method with the purpose of establishing the current legal position concerning the meaning of the evidentiary threshold. The thesis is therefore based on generally accepted legal sources, including statements from case law and legal doctrine, considering insufficient guidance in law and preparatory works. Legal dogmatics adopts a critical perspective with the aim of problematizing the current legal application. Attention will be given to the risk of arbitrary assessments and the lack of foreseeability resulting from the open nature of the evidentiary threshold. The study focuses exclusively on the Swedish criminal procedural regulation of the evidentiary threshold in relation to body searches pursuant. Contemporary society reflects significant challenges relating to the growth of drug-related crime, where both sale and use constitute increasing social problems. Consequently, questions arise concerning which tools the state should be granted to address the current situation. Thus, reasonable suspicion in relation to body searches will be examined in the context of drug offences, where coercive measures play an important role.

The thesis concludes that the current regulation of reasonable suspicion in relation to body searches only partially fulfills the requirement of legal certainty. Predictability is weakened by the broadly formulated standard of proof, which is likewise not clarified in case law or legal doctrine. There are differing opinions regarding the legal implications of the concept. On the other hand, such flexibility provides law enforcement with a useful tool, since the factual circumstances of individual cases may vary. If the meaning of reasonable suspicion were to be more precisely defined, certain situations might fall outside the scope of the legal provision. A power of control without practical effect undermines citizens’ trust in the state regarding compliance with substantive legal rules. Therefore, the shortcomings in the observance of legal certainty should be counteracted through more uniform and consistent case law. The legally sustainable balance between the due process model and the crime control model will be highlighted frequently, with final reflection of the subject presented in the last chapter of the thesis.

Abstract (Swedish)

Beviskravet skälig misstanke spelar en viktig roll vid användandet av preventiva tvångsmedel. Det möjliggör att brottslighet kan upptäckas i ett tidigt stadie och därmed motverka ackumulerad kriminalitet. Trots att rekvisitet är oumbärligt för främst kroppsvisitationens förverkligande är begreppet tämligen odefinierat. Skälig misstanke saknar i dagsläget en legaldefinition, där närmare vägledning varken finns att hämta i författningstext eller förarbeten. En möjlig förklaring till lagstiftarens avsaknad av begreppsdefinition kan bero på själva funktionen av tvångsmedlet, vilket är att kunna vidtas under diverse sakomständigheter som grund och vidhålla en elasticitet.

En elasticitet möjliggör en vid tillämpning där flertalet fall kan fångas in och således inte faller utanför tillämpningsområdet. Samtidigt riskerar en sådan öppenhet att hypoteser kring situationers utfall fallerar och godtycke i stället styr resultatet. När författningstext och förarbeten inte klargör rättsläget får vägledning hämtas från praxis. Därför spelar Justitieombudsmannens uttalanden en stor roll på området där viss vägledning getts vid bedömningen av när en legitim skälig misstanke kan anses föreligga. Dock är även Justitieombudsmannens praxis bristfällig där enbart vagt hållna bedömningsgrunder uppställs, kriterier som även lämnas öppna i doktrin.

På förekommen anledning är syftet med förevarande uppsats att granska innebörden av beviskravet skäligen misstänkt vid polisiär kroppsvisitation enligt 28 kapitlet 11 § rättegångsbalken (1942:740) samt att analysera om tillämpningen är förenlig med kravet på rättssäkerhet. Avsaknaden av en legaldefinition och tydliga riktlinjer riskerar att mynna ut i en skönsmässig rättstillämpning. Detta motiverar analyser kring huruvida rekvisitets tillämpning i praktiken uppfyller centrala rättssäkerhetsgarantier och straffprocessuella principer.

Genom att granska den nuvarande regleringen kan avvägningen mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och skyddet för den enskilde mot statligt ingrepp granskas. Denna balansvåg gestaltar spektrumet mellan förverkligandeprincipen och skyddsprincipen, där behovet av effektivitet ställs mot rättssäkerhet. Om skyddsprincipen ges för omfattande slagkraft riskerar brottsbekämpningen att bli tandlös och skyldiga undkommer lagföring. Samtidigt äventyrar en absolut förverkligandeprincip individens rättigheter såsom skyddet mot kroppsliga påtvingade ingrepp. Beroende på tyngdpunktens placering i spektrumet blir motiveringen till skälig misstanke varierande, vilket i sin tur påverkar omfattningen av kroppsvisitationens implementering.

Följande framställning tillämpar en rättsdogmatisk metod i syfte att utreda gällande rätt avseende beviskravets innebörd. Uppsatsen bygger därför på de allmänt accepterade rättskällorna och däribland Justitieombudsmannens praxis samt doktrin med hänsyn till bristfällig vägledning i lagtext och förarbeten. Rättsdogmatiken tar ett kritiskt perspektiv i syfte att problematisera den nuvarande rättstillämpningen. Särskilt uppmärksammas risken för godtyckliga bedömningar och bristande förutsebarhet av beviskravets öppna karaktär. Studien fokuserar enbart på den svenska straffprocessuella regleringen i 28 kapitlet 11 § rättegångsbalken (1942:740). Samtiden speglar betydande utmaningar kring narkotikabrottslighetens tillväxt, där försäljning och bruk utgör tilltagande samhällsproblem. Därför aktualiseras frågor kring vilka verktyg staten ska ges för att råda bukt med gällande situation. Således redovisas den skäliga misstanken vid kroppsvisitation i förhållande till narkotikabrott, där tvångsmedel spelar en viktig roll. Samhällets nuvarande debatt och oklarheter kring preventiva tvångsmedel väckte intresset för det aktuella ämnesvalet.

Uppsatsen konstaterar att nuvarande reglering av skälig misstanke i förhållande till kroppsvisitation enbart delvis uppfyller kravet på rättssäkerhet. Förutsebarheten försvagas genom beviskravets allmänt hållna formulering, vilken inte heller preciseras i praxis eller doktrin. Där råder skilda meningar om begreppets rättsverkningar. Å andra sidan skapar en sådan flexibilitet ett verktyg för brottsbekämpningen då sakomständigheter i det enskilda fallet kan variera. Om skälig misstankes innebörd skulle preciseras riskerar vissa situationer att falla utanför lagbestämmelsens tillämpningsområde. En kontrollmakt utan verkning hämmar medborgarnas tillit till staten kring de materiella rättsreglernas åtlydnad. Därför bör bristerna i rättssäkerhetens efterlevnad motverkas genom en mer enhetlig och konsekvent praxis. Den rättsligt hållbara balansen mellan skyddsprincipen och förverkandeprincipen belyses frekvent i uppsatsen, där slutliga reflektioner i ämnet presenteras i det avslutande kapitlet.

• author: Palovaara Stålhandske, Wilma
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Unclear Evidentiary Requirement - Reasonable Suspicion in Police Body Searches and the Requirements of the Rule of Law
• course: JURM02 20261
• year: 2026
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Beviskrav, Skälig misstanke, Kroppsvisitation, Tvångsmedel, Straffrätt
• language: Swedish
• id: 9227276
• date added to LUP: 2026-06-08 14:45:27
• date last changed: 2026-06-08 14:45:27