Tonårsutvisningar - När rätten till uppehållstillstånd som barn upphör

Abstract (Swedish)

Uppsatsen undersöker de rättsliga förutsättningarna för förlängt uppehållstillstånd för unga vuxna som tidigare beviljats uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning till en förälder som är bosatt i Sverige. Syftet är att analysera den rättsutveckling som lett fram till situationen med tonårsutvisningar och de resultat som rättstillämpningen leder till. Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2026:2 utgör en viktig del av uppsatsen.

Uppsatsen visar att det rättsliga utrymmet för unga vuxna att beviljas fortsatt uppehållstillstånd efter att ha fyllt 18 år är begränsat. Anknytningsgrunden för barn upphör när barnet blir myndigt och de bestämmelser som därefter aktualiseras är av undantagskaraktär och tillämpas restriktivt. Lång vistelsetid och faktisk etablering i Sverige är i sig inte tillräckligt för att uppehållstillstånd ska beviljas.

I MIG 2026:2 hänvisar Migrationsöverdomstolen till praxis från Europadomstolen som avser familjeåterförening och situationer där familjemedlemmar inte sammanbor i värdlandet, utan att närmare behandla den parallella praxislinje som gäller unga vuxna som lever tillsammans med sina föräldrar och ännu inte bildat egen familj. Enligt denna praxis uppställer inte Europadomstolen krav på ytterligare beroendefaktorer för att familjeliv ska anses föreligga. Att domstolen inte tydligare redogör för denna rättsutveckling riskerar att ge underinstanser en ofullständig bild av vad konventionens skydd innebär och kan leda till att en högre tröskel tillämpas än vad artikel 8 EKMR faktiskt föreskriver.

Uppsatsens analys talar för att det nuvarande rättsläget sannolikt är ett resultat av medvetna lagstiftningsval snarare än en oavsiktlig lucka i regelverket. Situationen synliggör den problematik som uppstår när unga vuxna som tillbringat sin uppväxt i Sverige faller mellan två regleringar utan att deras faktiska etablering och familjeband tillmäts självständig betydelse. Analysen visar att gällande rätt endast delvis hanterar de identifierade utmaningarna.

Abstract

This thesis examines the legal conditions for granting extended residence permits to young adults who were previously granted residence permits as children on the basis of family ties to a parent residing in Sweden. The purpose is to analyse the legal developments that have led to the phenomenon of “teenage deportations” and the outcomes produced by current legal practice. The Migration Court of Appeal’s judgment MIG 2026:2 constitutes an important part of the thesis.

The thesis demonstrates that the legal scope for granting continued residence permits to young adults after the age of 18 is limited. The grounds for residence permits applicable to children cease once the child reaches the age of majority, and the provisions that thereafter become applicable are exceptional in nature and applied restrictively. A long period of lawful residence and actual integration into Swedish society are not, in themselves, sufficient grounds for granting a residence permit.

In MIG 2026:2, the Migration Court of Appeal refers to case law from the European Court of Human Rights concerning family reunification and situat-ions in which family members do not live together in the host state, without further addressing the parallel line of case law concerning young adults who continue to live with their parents and who have not yet formed families of their own. According to this line of case law, the European Court of Human Rights does not require additional elements of dependency in order for family life to exist. The court’s failure to more clearly account for this legal development risks giving lower courts an incomplete understanding of the scope of the Convention’s protection and may result in the application of a higher threshold than is actually required under Article 8 of the European Convention on Human Rights.

The analysis presented in the thesis suggests that the current legal situation is likely the result of deliberate legislative choices rather than an unintended gap in the legal framework. The situation highlights the difficulties that arise when young adults who have spent their formative years in Sweden fall between two regulatory frameworks without their actual integration and family ties being accorded independent significance. The analysis further demonstrates that the current legal framework only partially addresses the challenges identified in the thesis.

• author: Melvinger, Sara
• supervisor: Markus Gunneflo
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Teenage deportations - The loss of residence rights upon reaching adulthood
• course: JURM02 20261
• year: 2026
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, EU-law, Folkrätt, Public international law, Migrationsrätt, Migration law, Förvaltningsrätt, Administrative law, Artikel 8 EKMR, Article 8 ECHR: Tonårsutvisning, Teenage deportation, Familjeliv, Family ties
• language: Swedish
• id: 9227413
• date added to LUP: 2026-06-18 07:48:34
• date last changed: 2026-06-18 07:48:34