Från mätning av biologisk mångfald till strategisk handling: Användningen av mått och indikatorer för biologisk mångfald i svenska företags strategiska hållbarhetsarbete
(2026) MVEM14 20261Department of Earth and Environmental Sciences (MGeo)
- Abstract
- Companies play a central role in international efforts to counteract ongoing biodiversity loss, which threatens human welfare and the global economy. They are expected to use biodiversity metrics and indicators in strategic sustainability work to understand and manage their impacts and dependencies on biodiversity. At the same time, this work remains at an early stage and is characterised by several challenges, creating a need for greater knowledge about how such use is structured and how well it functions. This qualitative study aims to enhance the understanding of how twelve Swedish companies in the food, forestry, and energy sectors use biodiversity metrics and indicators in their strategic sustainability work, and to highlight company... (More)
- Companies play a central role in international efforts to counteract ongoing biodiversity loss, which threatens human welfare and the global economy. They are expected to use biodiversity metrics and indicators in strategic sustainability work to understand and manage their impacts and dependencies on biodiversity. At the same time, this work remains at an early stage and is characterised by several challenges, creating a need for greater knowledge about how such use is structured and how well it functions. This qualitative study aims to enhance the understanding of how twelve Swedish companies in the food, forestry, and energy sectors use biodiversity metrics and indicators in their strategic sustainability work, and to highlight company perspectives on how well this use functions. The empirical material is based on semi-structured interviews with company employees and has been analysed thematically, guided by the theoretical frameworks of PDCA and DPSIR.
This study shows that the companies primarily use different types of indicators to guide their strategic sustainability work through planning, implementation, evaluation, and improvement. Metrics and indicators are used to a limited extent in assessments of impacts and risks, yet with incomplete understanding of impacts, dependencies, and risks in relation to all causes of biodiversity loss. Their use is not perceived as optimal, although some metrics can be applied clearly, effectively, credibly and reliably. This is explained by a lack of expertise, resource-intensive administration, communication challenges, insufficient data and data systems, limited standardisation of metrics and approaches, and high complexity and multidimensionality. The use of the biodiversity metrics and indicators is described as developing but is currently not sufficiently extensive or successful in counteracting biodiversity loss. This underlines the need for continued organisational development, collaboration, and research to achieve the desired change. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Den biologiska mångfalden; variationen inom arter, mellan arter och av ekosystem, minskar historiskt snabbt över hela världen. Detta betraktas som ett hot mot människors försörjning, hälsa, livskvalitet och en god samhällsekonomi, eftersom biologisk mångfald behövs för bland annat livsmedelsproduktion, tillgång till rent vatten och läkemedel samt skydd mot naturkatastrofer. Förlusten av den biologiska mångfalden beror på människors påverkan på naturen genom markanvändning, förorening, överexploatering, spridning av arter och klimatförändringar. För att motverka denna negativa utveckling krävs ett skyndsamt och effektivt förändringsarbete där aktörer från alla samhällssektorer är delaktiga, inte minst företag inom livsmedels-, skogs- och... (More)
- Den biologiska mångfalden; variationen inom arter, mellan arter och av ekosystem, minskar historiskt snabbt över hela världen. Detta betraktas som ett hot mot människors försörjning, hälsa, livskvalitet och en god samhällsekonomi, eftersom biologisk mångfald behövs för bland annat livsmedelsproduktion, tillgång till rent vatten och läkemedel samt skydd mot naturkatastrofer. Förlusten av den biologiska mångfalden beror på människors påverkan på naturen genom markanvändning, förorening, överexploatering, spridning av arter och klimatförändringar. För att motverka denna negativa utveckling krävs ett skyndsamt och effektivt förändringsarbete där aktörer från alla samhällssektorer är delaktiga, inte minst företag inom livsmedels-, skogs- och energisektorn då de har betydande påverkan på och beroenden av biologisk mångfald. Därför är det viktigt, både för dessa företag och för samhället i stort, att företagen använder mått och indikatorer för biologisk mångfald inom ramen för ett strategiskt hållbarhetsarbete. Detta för att mäta, förstå och hantera sin påverkan på och sina beroenden av biologisk mångfald, och därigenom kunna styra sin verksamhet i en hållbar riktning.
Användningen av mått och indikatorer för biologisk mångfald befinner sig samtidigt i ett tidigt utvecklingsskede och präglas av flera svårigheter. För att möta rådande kunskapsbehov kring användningens utformning och framgång syftar denna studie till att öka förståelsen för hur 12 svenska livsmedels-, skogs- och energiföretag använder mått och indikatorer för biologisk mångfald i sitt strategiska hållbarhetsarbete, samt för hur väl användningen av dessa mätetal upplevs fungera inom företagen. Studien bygger på intervjuer med anställda på företagen som har kompetens kring, insyn i och erfarenhet av det strategiska hållbarhetsarbetet. Intervjuerna har analyserats för att hitta återkommande teman och mönster i innehållet, med stöd av PDCA-cykeln för att förstå den arbetsstruktur som mätetalen används i och DPSIR-ramverket för att förstå vad mätetalen informerar om i relation till bakomliggande orsaker till förlusten av biologisk mångfald.
Studiens resultat visar att företagen främst använder olika typer av indikatorer för att styra det strategiska hållbarhetsarbetet i önskvärd riktning inom prioriterade hållbarhetsområden, under planering, genomförande, utvärdering och förbättring av arbetet. Dessa indikatorer berör tillståndet för arter, populationer och naturmiljöer, påverkan på mark och miljö, hållbarhetscertifiering och -märkning, naturvårds- och förvaltningsåtgärder samt klimatpåverkan. Mått på arter och populationer samt olika typer av indikatorer används i låg utsträckning för att bedöma påverkan på biologisk mångfald samt relaterade miljö- och affärsrisker. Det sker då utan en fullständig förståelse för företagens påverkan på, beroenden av och risker relaterade till biologisk mångfald, i relation till samtliga bakomliggande orsaker till förlusten av biologisk mångfald, vilket hindrar ett effektivt förändringsarbete. Samtidigt upplevs användningen som helhet inte fungera optimalt, även om vissa mätetal kan användas på ett tydligt, effektivt, trovärdigt och tillförlitligt sätt. Det beror på företagens kompetensbrist, resurskrävande administration och kommunikationsproblem samt brist på data och datahanteringssystem, en avsaknad av standardiserade mätetal och tillvägagångssätt, och inte minst en övergripande svårighet att förstå och hantera den biologiska mångfaldens höga komplexitet.
Även om företagens användning av mått och indikatorer för biologisk mångfald beskrivs som ett område under utveckling med möjligheter till förbättring, har den i nuläget inte den omfattning och framgång som krävs för att effektivt motverka förlusten av biologisk mångfald. Trots att användningen av mätetalen präglas av svårigheter kan och bör företagen agera omedelbart utifrån bästa förmåga för att utveckla och förbättra den. Detta för att de i sitt strategiska hållbarhetsarbete ska kunna bidra till att motverka den negativa utvecklingen på ett välinformerat och effektivt sätt. Parallellt behövs en aktiv samverkan mellan företag och andra samhällsaktörer samt ytterligare forskningsinsatser, för att stödja en sådan utveckling. Utan dessa åtaganden kan företag inte nå sin fulla potential som nyckelaktörer i det globala förändringsarbete som syftar till att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9238042
- author
- Tivesten, Märta LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEM14 20261
- year
- 2026
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Environmental science, biodiversity metrics, biodiversity indicators, strategic sustainability management, corporate sustainability, operationalisation, practical applicability
- language
- Swedish
- id
- 9238042
- date added to LUP
- 2026-06-16 16:39:38
- date last changed
- 2026-06-16 16:39:38
@misc{9238042,
abstract = {{Companies play a central role in international efforts to counteract ongoing biodiversity loss, which threatens human welfare and the global economy. They are expected to use biodiversity metrics and indicators in strategic sustainability work to understand and manage their impacts and dependencies on biodiversity. At the same time, this work remains at an early stage and is characterised by several challenges, creating a need for greater knowledge about how such use is structured and how well it functions. This qualitative study aims to enhance the understanding of how twelve Swedish companies in the food, forestry, and energy sectors use biodiversity metrics and indicators in their strategic sustainability work, and to highlight company perspectives on how well this use functions. The empirical material is based on semi-structured interviews with company employees and has been analysed thematically, guided by the theoretical frameworks of PDCA and DPSIR.
This study shows that the companies primarily use different types of indicators to guide their strategic sustainability work through planning, implementation, evaluation, and improvement. Metrics and indicators are used to a limited extent in assessments of impacts and risks, yet with incomplete understanding of impacts, dependencies, and risks in relation to all causes of biodiversity loss. Their use is not perceived as optimal, although some metrics can be applied clearly, effectively, credibly and reliably. This is explained by a lack of expertise, resource-intensive administration, communication challenges, insufficient data and data systems, limited standardisation of metrics and approaches, and high complexity and multidimensionality. The use of the biodiversity metrics and indicators is described as developing but is currently not sufficiently extensive or successful in counteracting biodiversity loss. This underlines the need for continued organisational development, collaboration, and research to achieve the desired change.}},
author = {{Tivesten, Märta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Från mätning av biologisk mångfald till strategisk handling: Användningen av mått och indikatorer för biologisk mångfald i svenska företags strategiska hållbarhetsarbete}},
year = {{2026}},
}