Omsorg eller ordning? En kvalitativ studie om hur kriminalvårdare beskriver balansen mellan empati och kontroll i arbetet med unga lagöverträdare
(2026) SOCK10 20261Sociology
- Abstract (Swedish)
- Sverige står inför rättsliga utmaningar i takt med en växande gängkriminalitet där allt yngre barn rekryteras för att utföra brott kopplade till narkotika, vapen och våld. Således förväntas en sänkt straffbarhetsålder, från 15 år till 13 år, träda i kraft i juli 2026, vilket innebär att fler minderåriga kommer häktas. Studien syftar till att undersöka hur kriminalvårdare, utifrån sitt handlingsutrymme, beskriver och hanterar balansen mellan empati och kontroll i arbetet med unga intagna, samt hur de förhåller sig till eventuella spänningar mellan barns rättigheter och institutionella krav på kontroll. Studiens metod består av 7 semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare på svenska häkten. Intervjumaterialet kodades tematiskt och... (More)
- Sverige står inför rättsliga utmaningar i takt med en växande gängkriminalitet där allt yngre barn rekryteras för att utföra brott kopplade till narkotika, vapen och våld. Således förväntas en sänkt straffbarhetsålder, från 15 år till 13 år, träda i kraft i juli 2026, vilket innebär att fler minderåriga kommer häktas. Studien syftar till att undersöka hur kriminalvårdare, utifrån sitt handlingsutrymme, beskriver och hanterar balansen mellan empati och kontroll i arbetet med unga intagna, samt hur de förhåller sig till eventuella spänningar mellan barns rättigheter och institutionella krav på kontroll. Studiens metod består av 7 semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare på svenska häkten. Intervjumaterialet kodades tematiskt och centrala teman identifierades. I analysen användes Michael Lipskys teori om street level bureaucrats för att belysa hur kriminalvårdarnas handlingsutrymme influerar avvägningar mellan empati och kontroll samt de institutionella ramar kriminalvårdare arbetar under. Utöver detta användes Arlie Hochschilds begrepp gällande emotionellt arbete och känsloregler som belyser hur känslor regleras och formas inom yrkesrollen. Resultatet visade att kriminalvårdare betraktar empati och kontroll som kompletterande element. Ett empatiskt förhållningssätt och förmågan att “se människan” ansågs viktigt för att verka rehabiliterande och konfliktminimerande. Vidare framställs strategier för att inte bli för känslomässigt engagerad, som att inte ta del av de häktades brottsrubricering och vara “personlig men inte privat”. Resultatet visade även att kriminalvårdens höga belastning och resursbrist försvårade arbetet med isoleringsbrytande och relationsskapande arbete. Studiens metod ansågs vara gynnsam för studiens syfte och för att fånga kriminalvårdarnas egna perspektiv. Dock konstaterades begränsningar avseende urval, forskningsdesign och möjlighet till generalisering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9239960
- author
- Ritzler, Anna LU and Nilsson, Johanna LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20261
- year
- 2026
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Kriminalvårdare, unga lagöverträdare, empati, känsloregler, kontroll, handlingsutrymme
- language
- Swedish
- id
- 9239960
- date added to LUP
- 2026-06-18 10:57:00
- date last changed
- 2026-06-18 10:57:00
@misc{9239960,
abstract = {{Sverige står inför rättsliga utmaningar i takt med en växande gängkriminalitet där allt yngre barn rekryteras för att utföra brott kopplade till narkotika, vapen och våld. Således förväntas en sänkt straffbarhetsålder, från 15 år till 13 år, träda i kraft i juli 2026, vilket innebär att fler minderåriga kommer häktas. Studien syftar till att undersöka hur kriminalvårdare, utifrån sitt handlingsutrymme, beskriver och hanterar balansen mellan empati och kontroll i arbetet med unga intagna, samt hur de förhåller sig till eventuella spänningar mellan barns rättigheter och institutionella krav på kontroll. Studiens metod består av 7 semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare på svenska häkten. Intervjumaterialet kodades tematiskt och centrala teman identifierades. I analysen användes Michael Lipskys teori om street level bureaucrats för att belysa hur kriminalvårdarnas handlingsutrymme influerar avvägningar mellan empati och kontroll samt de institutionella ramar kriminalvårdare arbetar under. Utöver detta användes Arlie Hochschilds begrepp gällande emotionellt arbete och känsloregler som belyser hur känslor regleras och formas inom yrkesrollen. Resultatet visade att kriminalvårdare betraktar empati och kontroll som kompletterande element. Ett empatiskt förhållningssätt och förmågan att “se människan” ansågs viktigt för att verka rehabiliterande och konfliktminimerande. Vidare framställs strategier för att inte bli för känslomässigt engagerad, som att inte ta del av de häktades brottsrubricering och vara “personlig men inte privat”. Resultatet visade även att kriminalvårdens höga belastning och resursbrist försvårade arbetet med isoleringsbrytande och relationsskapande arbete. Studiens metod ansågs vara gynnsam för studiens syfte och för att fånga kriminalvårdarnas egna perspektiv. Dock konstaterades begränsningar avseende urval, forskningsdesign och möjlighet till generalisering.}},
author = {{Ritzler, Anna and Nilsson, Johanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Omsorg eller ordning? En kvalitativ studie om hur kriminalvårdare beskriver balansen mellan empati och kontroll i arbetet med unga lagöverträdare}},
year = {{2026}},
}