Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Rättvis klimatanpassning i Stockholms stad

Klynning, Moa LU (2026) MVEM14 20261
Department of Earth and Environmental Sciences (MGeo)
Abstract
Climate change increasingly affects urban areas through heatwaves, flooding and extreme weather events, while previous research shows that these impacts disproportionately affect vulnerable and marginalized groups. Therefore, integrating justice into climate adaptation planning has become an increasingly important issue in both research and policy. This study analyzes how four justice dimen sions (recognitional, distributive, procedural and restorative justice) are integrated into Stockholm City’s climate adaptation work. The aim is to investigate how the justice dimensions are understood and implemented in practice, as well as to identify challenges and opportunities related to equitable and just climate adaptation. This is achieved... (More)
Climate change increasingly affects urban areas through heatwaves, flooding and extreme weather events, while previous research shows that these impacts disproportionately affect vulnerable and marginalized groups. Therefore, integrating justice into climate adaptation planning has become an increasingly important issue in both research and policy. This study analyzes how four justice dimen sions (recognitional, distributive, procedural and restorative justice) are integrated into Stockholm City’s climate adaptation work. The aim is to investigate how the justice dimensions are understood and implemented in practice, as well as to identify challenges and opportunities related to equitable and just climate adaptation. This is achieved through an analysis of eight policy documents from the City of Stockholm using the Adaptation Justice Index (AJI) framework developed by Juhola et al. (2022). The study is further complemented by four semi-structured interviews with municipal officials working with climate adaptation. The results show that procedural justice is the most strongly inte grated dimension in Stockholm City’s climate adaptation work, particularly through emphasis on stakeholder dialogue, cooperation and citizen participation. Recognitional justice is also relatively well integrated, especially regarding the identification of vulnerable groups and unequal exposure to cli mate risks such as heatwaves. Distributive justice is less developed, particularly concerning the distri bution of costs and the evaluation of negative impacts from adaptation measures. Restorative justice is the least integrated dimension, although some elements related to compensation and redistribution of resources can be identified in more recent policy documents. The interviews reveal that Stockholm City has a strong ambition to integrate justice into climate adaptation, but that practical implementa tion is challenged by organizational complexity, unclear definitions of justice and vulnerability, limited coordination, and political and institutional constraints. At the same time, the study highlights significant opportunities through increased knowledge, data integration, collaboration and the city’s strong institutional capacity. This study contributes to environmental science by providing empirical insights into how justice theories are translated into practical climate adaptation governance at the municipal level. The findings may support future development of equitable climate adaptation strategies both in Stockholm and in other municipalities. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Klimatförändringarna är en av vår tids största hot som redan påverkan svenska städer genom exem pelvis värmeböljor, skyfall och översvämningar. Samtidigt drabbas människor olika hårt av dessa för ändringar. Äldre personer, barn, människor med sjukdomar eller personer som bor i områden med mycket asfalt och lite grönska är ofta mer utsatta för värme och andra klimatrelaterade risker. Därför har frågor om rättvisa blivit allt viktigare inom klimatanpassning, alltså arbetet med att anpassa sam hället till ett förändrat klimat. Den här studien undersöker hur Stockholms stad arbetar med rättvis klimatanpassning. Fokus ligger på hur olika rättviseperspektiv inkluderas i stadens styrdokument och hur arbetet fungerar i praktiken. Studien bygger... (More)
Klimatförändringarna är en av vår tids största hot som redan påverkan svenska städer genom exem pelvis värmeböljor, skyfall och översvämningar. Samtidigt drabbas människor olika hårt av dessa för ändringar. Äldre personer, barn, människor med sjukdomar eller personer som bor i områden med mycket asfalt och lite grönska är ofta mer utsatta för värme och andra klimatrelaterade risker. Därför har frågor om rättvisa blivit allt viktigare inom klimatanpassning, alltså arbetet med att anpassa sam hället till ett förändrat klimat. Den här studien undersöker hur Stockholms stad arbetar med rättvis klimatanpassning. Fokus ligger på hur olika rättviseperspektiv inkluderas i stadens styrdokument och hur arbetet fungerar i praktiken. Studien bygger dels på en analys av åtta styrdokument från Stock holms stad, dels på intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med klimatanpassning inom kommu nen. I studien används fyra olika perspektiv på rättvisa. Det första perspektivet är erkännanderättvisa som handlar om att uppmärksamma att människor har olika behov och förutsättningar. Det andra perspektivet kallas distributiv rättvisa som handlar om hur resurser, risker och fördelar mellan olika aktörer och människor i samhället. Det tredje perspektivet, så kallad procedurrättvisa, handlar om människors möjlighet att vara delaktiga och påverka beslut och det sista perspektivet, restaurerande rättvisa, handlar om att kompensera för skador och ojämlikheter.
Resultaten visar att Stockholms stad kommit en bit på vägen i arbetet med att inkludera rättviseper spektiv i sitt klimat- och miljöarbete. Framför allt är procedurrättvisa tydligt integrerat. Många doku ment visar att dialog med invånare, samarbete mellan olika aktörer och att människor ska kunna påverka klimatarbetet är viktigt. Studien visar också att kommunen har ett stort fokus på sårbara grupper och att klimatanpassningsåtgärder ofta prioriteras till områden där riskerna är störst. Samti digt finns flera utmaningar. Ett återkommande problem är att begreppet rättvisa kan tolkas på olika sätt. Det är därför svårt att avgöra vad som faktiskt är rättvist i praktiken. Intervjuerna visar också att ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningar ibland är otydlig och att det kan vara svårt att sam ordna åtgärder och ekonomiska resurser. Dessutom riskerar tekniska och ekonomiska frågor att få större fokus än sociala perspektiv. Studien visar även att vissa delar av rättvis klimatanpassning fort farande är svagt utvecklade. Exempelvis diskuteras det sällan hur kostnader för klimatanpassning fördelas eller vilka negativa konsekvenser vissa åtgärder kan skapa. Restaurerande rättvisa, alltså frå gor om kompensation och återställande, får också relativt lite utrymme i dokumenten. Trots dessa utmaningar visar studien att Stockholms stad har goda möjligheter att fortsätta utveckla arbetet med rättvis klimatanpassning. Kommunen har stora resurser, hög kunskap och en tydlig ambition att in tegrera rättvisa i klimat- och miljöarbetet. Studien kan därför bidra med kunskap både till Stockholm och till andra kommuner som vill utveckla sitt arbete med rättvis klimatanpassning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Klynning, Moa LU
supervisor
organization
course
MVEM14 20261
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Environmental science, climate adaptation, climate risks, justice, vulnerable groups
language
Swedish
id
9244099
date added to LUP
2026-07-29 12:30:52
date last changed
2026-07-29 12:30:52
@misc{9244099,
  abstract     = {{Climate change increasingly affects urban areas through heatwaves, flooding and extreme weather events, while previous research shows that these impacts disproportionately affect vulnerable and marginalized groups. Therefore, integrating justice into climate adaptation planning has become an increasingly important issue in both research and policy. This study analyzes how four justice dimen sions (recognitional, distributive, procedural and restorative justice) are integrated into Stockholm City’s climate adaptation work. The aim is to investigate how the justice dimensions are understood and implemented in practice, as well as to identify challenges and opportunities related to equitable and just climate adaptation. This is achieved through an analysis of eight policy documents from the City of Stockholm using the Adaptation Justice Index (AJI) framework developed by Juhola et al. (2022). The study is further complemented by four semi-structured interviews with municipal officials working with climate adaptation. The results show that procedural justice is the most strongly inte grated dimension in Stockholm City’s climate adaptation work, particularly through emphasis on stakeholder dialogue, cooperation and citizen participation. Recognitional justice is also relatively well integrated, especially regarding the identification of vulnerable groups and unequal exposure to cli mate risks such as heatwaves. Distributive justice is less developed, particularly concerning the distri bution of costs and the evaluation of negative impacts from adaptation measures. Restorative justice is the least integrated dimension, although some elements related to compensation and redistribution of resources can be identified in more recent policy documents. The interviews reveal that Stockholm City has a strong ambition to integrate justice into climate adaptation, but that practical implementa tion is challenged by organizational complexity, unclear definitions of justice and vulnerability, limited coordination, and political and institutional constraints. At the same time, the study highlights significant opportunities through increased knowledge, data integration, collaboration and the city’s strong institutional capacity. This study contributes to environmental science by providing empirical insights into how justice theories are translated into practical climate adaptation governance at the municipal level. The findings may support future development of equitable climate adaptation strategies both in Stockholm and in other municipalities.}},
  author       = {{Klynning, Moa}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Rättvis klimatanpassning i Stockholms stad}},
  year         = {{2026}},
}