Advanced

Jämlikhet i anställningsprocessen vid Lunds universitet: En explorativ studie om rekryteringsansvarigas reflektioner visavi olika perspektiv på etnicitet i arbetsrelaterade sammanhang

Teleptean, Norica (2006)
Education
Abstract (Swedish)
Många invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid är det relativt okänt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anställningsärenden också anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anställning. Därför är tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter på etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt med halvstrukturerade intervjuer och med spår av kvantitativt beskådande i form av statistiska mätningar. Den kvalitativa ansatsen baseras på fem intervjuer som jag har genomfört med rekryteringsansvariga verksamma vid Lunds... (More)
Många invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid är det relativt okänt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anställningsärenden också anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anställning. Därför är tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter på etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt med halvstrukturerade intervjuer och med spår av kvantitativt beskådande i form av statistiska mätningar. Den kvalitativa ansatsen baseras på fem intervjuer som jag har genomfört med rekryteringsansvariga verksamma vid Lunds universitet. Min intervjumanual delas i fyra tema: attityder, åtgärder, Lunds universitet i relation till annan offentlig verksamhet och arbetslöshetens följder. Dessa intervjutema ger upphov till fyra forskningsfrågor: 1. Vilka är respondenternas attityder i rekryteringsprocessen i förhållande till arbetssökande invandrarakademiker 2. Hur ser de intervjuade på Lunds Universitet som arbetsgivare i relation till andra organisationer i den offentliga sektorn? 3. Vilka uppfattningar har respondenterna om offentliga insatser för en ökad rekrytering av invandrare på arbetsmarknaden? 4. Hur ser de på arbetslöshetens konsekvenser?Resultatet visar att på de institutioner mina informanter representerar vid Lunds universitet, man har en öppnare inställning gentemot invandraraspiranter jämfört med annan offentlig organisation. Detta gäller främst undervisande personal och doktorander. Emellertid visar mina informanters uttalanden att administrationsdelen fortfarande präglas av homogenitet och där avviker inte universitetet markant från övrig statlig verksamhet. Vidare uppvisar resultaten en tveksam inställning gentemot statliga satsningar för en ökad rekrytering. Slutligen visar studiens utfall en dualistisk betraktelse på arbetslöshetens följder och det livslånga lärandet. Ett förslag till vidareforskning är att breda denna studie så att det täcker hela Lunds Universitet för att se om mitt resultat kan generaliseras. En ytterligare intressant och relevant studie skulle vara en komparativ studie mellan en högskola med hög andel invandrarstudenter och blivande akademiker (exempelvis Malmö Högskolan) och ett lärosäte där andelen utländska studenter är betydligt mindre (till exempel Umeå Universitet), detta för att granska i fall det förekommer avvikelser i anställningsrutiner, om dessa beror på etnisk diskriminering eller kan kopplas till andra faktorer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Teleptean, Norica
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
jämlikhet, etnicitet, Lunds universitet som arbetsgivare, offentliga organisationer, arbetslöshet, livslångt lärande, Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
language
Swedish
id
1326471
date added to LUP
2006-02-23
date last changed
2014-09-04 08:36:58
@misc{1326471,
  abstract     = {Många invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid är det relativt okänt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anställningsärenden också anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anställning. Därför är tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter på etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt med halvstrukturerade intervjuer och med spår av kvantitativt beskådande i form av statistiska mätningar. Den kvalitativa ansatsen baseras på fem intervjuer som jag har genomfört med rekryteringsansvariga verksamma vid Lunds universitet. Min intervjumanual delas i fyra tema: attityder, åtgärder, Lunds universitet i relation till annan offentlig verksamhet och arbetslöshetens följder. Dessa intervjutema ger upphov till fyra forskningsfrågor: 1. Vilka är respondenternas attityder i rekryteringsprocessen i förhållande till arbetssökande invandrarakademiker 2. Hur ser de intervjuade på Lunds Universitet som arbetsgivare i relation till andra organisationer i den offentliga sektorn? 3. Vilka uppfattningar har respondenterna om offentliga insatser för en ökad rekrytering av invandrare på arbetsmarknaden? 4. Hur ser de på arbetslöshetens konsekvenser?Resultatet visar att på de institutioner mina informanter representerar vid Lunds universitet, man har en öppnare inställning gentemot invandraraspiranter jämfört med annan offentlig organisation. Detta gäller främst undervisande personal och doktorander. Emellertid visar mina informanters uttalanden att administrationsdelen fortfarande präglas av homogenitet och där avviker inte universitetet markant från övrig statlig verksamhet. Vidare uppvisar resultaten en tveksam inställning gentemot statliga satsningar för en ökad rekrytering. Slutligen visar studiens utfall en dualistisk betraktelse på arbetslöshetens följder och det livslånga lärandet. Ett förslag till vidareforskning är att breda denna studie så att det täcker hela Lunds Universitet för att se om mitt resultat kan generaliseras. En ytterligare intressant och relevant studie skulle vara en komparativ studie mellan en högskola med hög andel invandrarstudenter och blivande akademiker (exempelvis Malmö Högskolan) och ett lärosäte där andelen utländska studenter är betydligt mindre (till exempel Umeå Universitet), detta för att granska i fall det förekommer avvikelser i anställningsrutiner, om dessa beror på etnisk diskriminering eller kan kopplas till andra faktorer.},
  author       = {Teleptean, Norica},
  keyword      = {jämlikhet,etnicitet,Lunds universitet som arbetsgivare,offentliga organisationer,arbetslöshet,livslångt lärande,Pedagogy and didactics,Pedagogik, didaktik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Jämlikhet i anställningsprocessen vid Lunds universitet: En explorativ studie om rekryteringsansvarigas reflektioner visavi olika perspektiv på etnicitet i arbetsrelaterade sammanhang},
  year         = {2006},
}