Advanced

Lärarkompetens: Relationen mellan elevskattad lärarkompetens och betyg - en mixad metodologisk ansats med 48 gymnasieelever och fem lärare

Jansson, Alexander LU (2016) PEDM22 20152
Education
Abstract (Swedish)
Syftet med undersökningen är att statistiskt predicera betyg utifrån elevskattad lärarkompetens, att med utgångspunkt i elevernas egna beskrivningar av lärarkompetens kategorisera dessa genom kvalitativ innehållsanalys och utifrån detta dra slutsatser om hur väl befintlig teoribildning stämmer med den empiriska verkligheten. En mixad metod användes be-stående av en kvalitativ och en kvantitativ del. I den kvantitativa delen ingick en enkät om elevskattad lärarkom-petens (Irvings elevutvärdering av bra undervisning) som besvarades av elever från två gymnasieklasser (N= 48) som samtliga studerade första året på en skola i södra Sverige. I den kvantitativa delen rapporterade även 5 lärare samtliga elevers dåvarande kunskaper på en sexgradig... (More)
Syftet med undersökningen är att statistiskt predicera betyg utifrån elevskattad lärarkompetens, att med utgångspunkt i elevernas egna beskrivningar av lärarkompetens kategorisera dessa genom kvalitativ innehållsanalys och utifrån detta dra slutsatser om hur väl befintlig teoribildning stämmer med den empiriska verkligheten. En mixad metod användes be-stående av en kvalitativ och en kvantitativ del. I den kvantitativa delen ingick en enkät om elevskattad lärarkom-petens (Irvings elevutvärdering av bra undervisning) som besvarades av elever från två gymnasieklasser (N= 48) som samtliga studerade första året på en skola i södra Sverige. I den kvantitativa delen rapporterade även 5 lärare samtliga elevers dåvarande kunskaper på en sexgradig skala mellan F och A. I den kvalitativa delen ingick 5 stycken fokusgrupper där eleverna från en av klasserna (n=25) diskuterade hur de undervisande lärarna på skolan påverkade lärandet och betyget. Resultatet från den statistiska regressionsanalysen visade att elevskattad lärarkompetens förklarade 30 % av variationen i betyg. Fokusgrupperna som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys visade att eleverna främst värderade spiritualitet, tillitsfulla relationer, lärarens tydlighet och förståelse som de mest avgörande faktorerna för elevernas lärande. När resultatet från den kvantitativa och den kvalitativa delen betraktades utifrån tidigare forskning och befintlig teoribildning så fanns en tydlig överensstämmelse. Däremot, när resultaten jämfördes med varandra så gick det att uttyda en viss diskrepans mellan lärarkompetensens förklaringskraft, det vill säga 30 % och elevernas beskrivningar av betydelsen av kompetenta lärare. Den slutsats som dras av undersökningen är att området behöver undersökas närmare och främst med avseende på vilka elevskattade aspekter av lärarkompetens som är mest avgörande för elevernas lärande; inte minst i en generellt svensk gymnasiekontext. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jansson, Alexander LU
supervisor
organization
course
PEDM22 20152
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Elevskattad lärarkompetens, betyg, Irvings elevutvärdering av bra undervisning, mixad metod
language
Swedish
id
8869258
date added to LUP
2016-03-29 09:34:27
date last changed
2016-05-31 10:07:52
@misc{8869258,
  abstract     = {Syftet med undersökningen är att statistiskt predicera betyg utifrån elevskattad lärarkompetens, att med utgångspunkt i elevernas egna beskrivningar av lärarkompetens kategorisera dessa genom kvalitativ innehållsanalys och utifrån detta dra slutsatser om hur väl befintlig teoribildning stämmer med den empiriska verkligheten. En mixad metod användes be-stående av en kvalitativ och en kvantitativ del. I den kvantitativa delen ingick en enkät om elevskattad lärarkom-petens (Irvings elevutvärdering av bra undervisning) som besvarades av elever från två gymnasieklasser (N= 48) som samtliga studerade första året på en skola i södra Sverige. I den kvantitativa delen rapporterade även 5 lärare samtliga elevers dåvarande kunskaper på en sexgradig skala mellan F och A. I den kvalitativa delen ingick 5 stycken fokusgrupper där eleverna från en av klasserna (n=25) diskuterade hur de undervisande lärarna på skolan påverkade lärandet och betyget. Resultatet från den statistiska regressionsanalysen visade att elevskattad lärarkompetens förklarade 30 % av variationen i betyg. Fokusgrupperna som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys visade att eleverna främst värderade spiritualitet, tillitsfulla relationer, lärarens tydlighet och förståelse som de mest avgörande faktorerna för elevernas lärande. När resultatet från den kvantitativa och den kvalitativa delen betraktades utifrån tidigare forskning och befintlig teoribildning så fanns en tydlig överensstämmelse. Däremot, när resultaten jämfördes med varandra så gick det att uttyda en viss diskrepans mellan lärarkompetensens förklaringskraft, det vill säga 30 % och elevernas beskrivningar av betydelsen av kompetenta lärare. Den slutsats som dras av undersökningen är att området behöver undersökas närmare och främst med avseende på vilka elevskattade aspekter av lärarkompetens som är mest avgörande för elevernas lärande; inte minst i en generellt svensk gymnasiekontext.},
  author       = {Jansson, Alexander},
  keyword      = {Elevskattad lärarkompetens,betyg,Irvings elevutvärdering av bra undervisning,mixad metod},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Lärarkompetens: Relationen mellan elevskattad lärarkompetens och betyg - en mixad metodologisk ansats med 48 gymnasieelever och fem lärare},
  year         = {2016},
}