Advanced

Har barn på lågstadiet svårare att förstå en virtuell talare jämfört med en videoinspelad talare i bullrig miljö?

Borring, Oscar LU (2016) AUDM81 20161
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syfte: Virtuella agenter är ett fenomen som det forskas mycket om, framför allt
inom utbildning och språkförståelse. Barn i lågstadiet gynnas av att se sin lärare tala. Det
förbättrar taluppfattningen, speciellt om klassrummets akustik är påverkat av stökigt
bakgrundsbuller. Virtuella talare kan göra det möjligt att studera hur barns audiovisuella
integration påverkas om talaren de ser på är virtuell. Vi vet inte heller om virtuella talare
fungerar som forskningsmetod, eller hur de tas emot av skolbarn. Detta var två frågor
som detta magisterarbete ämnar undersöka. Metod: Studien var utformad som en
mellangruppsdesign där tre villkor jämfördes mot varandra inom testmomentet för
hörförståelse från CELF. Barnen fick lyssna på... (More)
Syfte: Virtuella agenter är ett fenomen som det forskas mycket om, framför allt
inom utbildning och språkförståelse. Barn i lågstadiet gynnas av att se sin lärare tala. Det
förbättrar taluppfattningen, speciellt om klassrummets akustik är påverkat av stökigt
bakgrundsbuller. Virtuella talare kan göra det möjligt att studera hur barns audiovisuella
integration påverkas om talaren de ser på är virtuell. Vi vet inte heller om virtuella talare
fungerar som forskningsmetod, eller hur de tas emot av skolbarn. Detta var två frågor
som detta magisterarbete ämnar undersöka. Metod: Studien var utformad som en
mellangruppsdesign där tre villkor jämfördes mot varandra inom testmomentet för
hörförståelse från CELF. Barnen fick lyssna på narrativ med antingen videor av en
verklig eller virtuell talare eller enbart röstinspelningar under testmomentet. Därefter
svarade de på frågor om innehållet och skattade både testets svårighetsgrad och sina
intryck av talaren. Rekryteringen gjordes i klasser från årkurs två eller tre i 25 skånska
skolor. Fem skolor valde att delta, vilket resulterade i 102 deltagare, varav 92 kunde
mötte kriterierna för att vara med i studien. Resultat: Studien visade på att barnen förstod
verkliga talare lika bra som virtuella talare.. Inga signifikanta skillnader av vilken talare
som föredrogs, eller uppfattades som mest ansträngande att lyssna på upptäcktes.
Slutsatser: Detta indikerar att virtuella talare är lämpliga testmaterial när man studerar
audiovisuell integration i bullriga miljöer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Borring, Oscar LU
supervisor
organization
course
AUDM81 20161
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
8889505
date added to LUP
2016-08-25 20:09:16
date last changed
2016-08-25 20:09:16
@misc{8889505,
  abstract     = {Syfte: Virtuella agenter är ett fenomen som det forskas mycket om, framför allt
inom utbildning och språkförståelse. Barn i lågstadiet gynnas av att se sin lärare tala. Det
förbättrar taluppfattningen, speciellt om klassrummets akustik är påverkat av stökigt
bakgrundsbuller. Virtuella talare kan göra det möjligt att studera hur barns audiovisuella
integration påverkas om talaren de ser på är virtuell. Vi vet inte heller om virtuella talare
fungerar som forskningsmetod, eller hur de tas emot av skolbarn. Detta var två frågor
som detta magisterarbete ämnar undersöka. Metod: Studien var utformad som en
mellangruppsdesign där tre villkor jämfördes mot varandra inom testmomentet för
hörförståelse från CELF. Barnen fick lyssna på narrativ med antingen videor av en
verklig eller virtuell talare eller enbart röstinspelningar under testmomentet. Därefter
svarade de på frågor om innehållet och skattade både testets svårighetsgrad och sina
intryck av talaren. Rekryteringen gjordes i klasser från årkurs två eller tre i 25 skånska
skolor. Fem skolor valde att delta, vilket resulterade i 102 deltagare, varav 92 kunde
mötte kriterierna för att vara med i studien. Resultat: Studien visade på att barnen förstod
verkliga talare lika bra som virtuella talare.. Inga signifikanta skillnader av vilken talare
som föredrogs, eller uppfattades som mest ansträngande att lyssna på upptäcktes.
Slutsatser: Detta indikerar att virtuella talare är lämpliga testmaterial när man studerar
audiovisuell integration i bullriga miljöer.},
  author       = {Borring, Oscar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Har barn på lågstadiet svårare att förstå en virtuell talare jämfört med en videoinspelad talare i bullrig miljö?},
  year         = {2016},
}