Demokratisk medvetenhet & medborgarskapande - en undersökning utifrån elevernas perspektiv
(2018) In Publication ÄKPN03 20181Educational Sciences
- Abstract (Swedish)
- Med den snabbföränderliga världen i åtanke och med hänsyn till olika utmaningar som påverkar det
svenska samhället idag såsom extremismen, rasismen, digitalisering, klimatförändringar med mera är det
aktuellt att undersöka elevers kunskaper, upplevelser och uppfattningar om demokrati och medborgarskapande.
Eleverna som är framtida medborgare, måste få den bildning som behövs för att tillgodose det
svenska samhällets demokratiska uppdrag och behov, i syfte till att klara och ta sig an utmaningarna och
stärka och utveckla demokratin. Syftet är att undersöka en grupp åttondeklasselevers kunskaper och
förhållningssätt till demokrati och medborgarskapande på fyra olika skolor i Helsingborg och Malmö.
Dessutom hur eleverna uttrycker sig... (More) - Med den snabbföränderliga världen i åtanke och med hänsyn till olika utmaningar som påverkar det
svenska samhället idag såsom extremismen, rasismen, digitalisering, klimatförändringar med mera är det
aktuellt att undersöka elevers kunskaper, upplevelser och uppfattningar om demokrati och medborgarskapande.
Eleverna som är framtida medborgare, måste få den bildning som behövs för att tillgodose det
svenska samhällets demokratiska uppdrag och behov, i syfte till att klara och ta sig an utmaningarna och
stärka och utveckla demokratin. Syftet är att undersöka en grupp åttondeklasselevers kunskaper och
förhållningssätt till demokrati och medborgarskapande på fyra olika skolor i Helsingborg och Malmö.
Dessutom hur eleverna uttrycker sig gällande sina upplevelser av demokrati i skolan. Arbetet undersöker
även om vissa variabler, som genus, modersmål och att vara nyanländ, har en betydelse angående elevers
uppfattningar och upplevelser gällande demokrati. Under arbetets gång har det blivit aktuellt att kontakta
de aktuella skolornas rektorer för att ta reda på skolans inställning till elevernas möjliga rättigheter.
Arbetet utgår från elevers perspektiv men är även en vägledning till andra aktörer i skolan såsom lärare
och skolledning, så att alla i skolan kan dra nytta av resultaten för att belysa olika viktiga frågor, i syfte
till att utveckla demokrati och medborgarskapande i skolan som åligger skolans uppdrag. Arbetet har tre
frågeställningar och den första undersöker vilka kunskaper och uppfattningar om demokrati varje grupp
visar i de aktuella skolorna i årskurs åtta. Den andra frågan är att undersöka hur dessa elever upplever
demokrati och sitt eget inflytande på skolan och hur respektive skola ser på elevers möjliga rättigheter.
Den tredje frågan undersöker om det finns mönster i våra resultat som pekar mot skillnader på elevers
kunskaper och uppfattningar gällande demokrati och medborgarskapande, med avseende på olika
variabler. Variabler som undersöks är genus, modersmål och nyanlända. För att bearbeta dessa frågor
använder vi oss av en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Enkäten
delas ut i en digital form i skolorna där elevunderlaget och geografin skiljer sig där två skolor är i Malmö
och två är i Helsingborg. En skola i varje stad har flest elever med andra modersmål än svenska.
Intervjuerna riktar sig till elevrådet i årskurs åtta på de aktuella skolorna. En teoretisk referensram och
tidigare forskning om ämnet banar vägen för undersökningarna. Här lyfts en historisk överblick fram om
skolans demokratiska uppdrag såsom även en tidigare undersökning. Teorin belyser även litteratur som
tar upp världens föränderligheter de sista 20-30 åren och hur dessa förändringar skapar ett behov av att se
pedagogik och utbildning i ett nytt ljus och på nya sätt i ett demokratiskt samhälle. Efter detta presenteras
resultaten på de kvantitativa och kvalitativa undersökningarna. Till exempel visar enkätresultaten att
eleverna har god förståelse gällande allmänna kunskaper om demokrati men de visar olika uppfattningar
när det gäller deras inflytande i skolan. Resultaten utifrån olika variabler visar varierande uppfattningar
och upplevelser trots att man kan konstatera att elever med svenska som modersmål visar bättre förståelse
gällande allmänna kunskaper om demokrati i skolan. När det gäller elevers upplevelser och relationer med
lärarna får vi också varierande resultat. Utifrån enkätundersökningens öppna fråga går det att uppmärksamma
att nästintill hälften av alla elever uppger att de inte upplever, delvis upplever eller inte vet om de
upplever demokrati i skolan. Efter enkätens resultat presenteras intervjuernas resultat där det går att
konstatera att de skolor som omfattar mest elever med annat modersmål inte har ett fungerande elevråd
jämfört med skolor där flest elever har svenska som modersmål. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8956892
- author
- Riise, Mari LU and Shawish, Majd LU
- supervisor
- organization
- course
- ÄKPN03 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Demokrati, medborgarskapande, elever, skola, medvetenhet, förändring, läroplan, undersökning
- publication/series
- Publication
- report number
- 8956892
- language
- Swedish
- additional info
- Authors A and B contributed equally to the work.
- id
- 8956892
- date added to LUP
- 2018-10-19 08:51:47
- date last changed
- 2018-10-19 08:51:47
@misc{8956892,
abstract = {{Med den snabbföränderliga världen i åtanke och med hänsyn till olika utmaningar som påverkar det
svenska samhället idag såsom extremismen, rasismen, digitalisering, klimatförändringar med mera är det
aktuellt att undersöka elevers kunskaper, upplevelser och uppfattningar om demokrati och medborgarskapande.
Eleverna som är framtida medborgare, måste få den bildning som behövs för att tillgodose det
svenska samhällets demokratiska uppdrag och behov, i syfte till att klara och ta sig an utmaningarna och
stärka och utveckla demokratin. Syftet är att undersöka en grupp åttondeklasselevers kunskaper och
förhållningssätt till demokrati och medborgarskapande på fyra olika skolor i Helsingborg och Malmö.
Dessutom hur eleverna uttrycker sig gällande sina upplevelser av demokrati i skolan. Arbetet undersöker
även om vissa variabler, som genus, modersmål och att vara nyanländ, har en betydelse angående elevers
uppfattningar och upplevelser gällande demokrati. Under arbetets gång har det blivit aktuellt att kontakta
de aktuella skolornas rektorer för att ta reda på skolans inställning till elevernas möjliga rättigheter.
Arbetet utgår från elevers perspektiv men är även en vägledning till andra aktörer i skolan såsom lärare
och skolledning, så att alla i skolan kan dra nytta av resultaten för att belysa olika viktiga frågor, i syfte
till att utveckla demokrati och medborgarskapande i skolan som åligger skolans uppdrag. Arbetet har tre
frågeställningar och den första undersöker vilka kunskaper och uppfattningar om demokrati varje grupp
visar i de aktuella skolorna i årskurs åtta. Den andra frågan är att undersöka hur dessa elever upplever
demokrati och sitt eget inflytande på skolan och hur respektive skola ser på elevers möjliga rättigheter.
Den tredje frågan undersöker om det finns mönster i våra resultat som pekar mot skillnader på elevers
kunskaper och uppfattningar gällande demokrati och medborgarskapande, med avseende på olika
variabler. Variabler som undersöks är genus, modersmål och nyanlända. För att bearbeta dessa frågor
använder vi oss av en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Enkäten
delas ut i en digital form i skolorna där elevunderlaget och geografin skiljer sig där två skolor är i Malmö
och två är i Helsingborg. En skola i varje stad har flest elever med andra modersmål än svenska.
Intervjuerna riktar sig till elevrådet i årskurs åtta på de aktuella skolorna. En teoretisk referensram och
tidigare forskning om ämnet banar vägen för undersökningarna. Här lyfts en historisk överblick fram om
skolans demokratiska uppdrag såsom även en tidigare undersökning. Teorin belyser även litteratur som
tar upp världens föränderligheter de sista 20-30 åren och hur dessa förändringar skapar ett behov av att se
pedagogik och utbildning i ett nytt ljus och på nya sätt i ett demokratiskt samhälle. Efter detta presenteras
resultaten på de kvantitativa och kvalitativa undersökningarna. Till exempel visar enkätresultaten att
eleverna har god förståelse gällande allmänna kunskaper om demokrati men de visar olika uppfattningar
när det gäller deras inflytande i skolan. Resultaten utifrån olika variabler visar varierande uppfattningar
och upplevelser trots att man kan konstatera att elever med svenska som modersmål visar bättre förståelse
gällande allmänna kunskaper om demokrati i skolan. När det gäller elevers upplevelser och relationer med
lärarna får vi också varierande resultat. Utifrån enkätundersökningens öppna fråga går det att uppmärksamma
att nästintill hälften av alla elever uppger att de inte upplever, delvis upplever eller inte vet om de
upplever demokrati i skolan. Efter enkätens resultat presenteras intervjuernas resultat där det går att
konstatera att de skolor som omfattar mest elever med annat modersmål inte har ett fungerande elevråd
jämfört med skolor där flest elever har svenska som modersmål.}},
author = {{Riise, Mari and Shawish, Majd}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{Publication}},
title = {{Demokratisk medvetenhet & medborgarskapande - en undersökning utifrån elevernas perspektiv}},
year = {{2018}},
}