Rätt ska vara rätt – eller räcker det med ”begripligt”? Att bedöma grammatisk korrekthet i moderna språk utifrån styrdokumenten – en kritisk dokumentanalys
(2019) ÄKPN03 20191Educational Sciences
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna uppsats är att utforska vilka möjligheter dagens kurs- och ämnesplaner i moderna språk erbjuder lärarna att bedöma grammatisk korrekthet i elevernas muntliga och skriftliga produktion och beakta den vid betygssättningen. Uppsatsen bygger på en noggrann kritisk textanalys av gällande styrdokument och det tillhörande kommentarmaterialet samt av Skolverkets bedömningsstöd och bedömningsanvisningar i moderna språk. Denna närläsning kompletteras med en jämförande kursiv läsning av äldre kurs- och läroplaner för ämnet tyska och en sammanfattning av empiriska resultat från ett antal tidigare intervju- eller enkätstudier med yrkesverksamma språklärare. Analysen visar att det visserligen går att motivera bedömning av grammatisk... (More)
- Syftet med denna uppsats är att utforska vilka möjligheter dagens kurs- och ämnesplaner i moderna språk erbjuder lärarna att bedöma grammatisk korrekthet i elevernas muntliga och skriftliga produktion och beakta den vid betygssättningen. Uppsatsen bygger på en noggrann kritisk textanalys av gällande styrdokument och det tillhörande kommentarmaterialet samt av Skolverkets bedömningsstöd och bedömningsanvisningar i moderna språk. Denna närläsning kompletteras med en jämförande kursiv läsning av äldre kurs- och läroplaner för ämnet tyska och en sammanfattning av empiriska resultat från ett antal tidigare intervju- eller enkätstudier med yrkesverksamma språklärare. Analysen visar att det visserligen går att motivera bedömning av grammatisk korrekthet utifrån syftet och det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna, men att grammatiska termer lyser med sin frånvaro i kunskapskraven, vilket innebär att den grammatiska korrektheten inte får betygssättas för sig utan endast i samband med de andra kommunikativa förmågorna som täcks av kunskapskraven. Dessutom avslöjar analysen att Skolverkets kommentarmaterial och bedömningsanvisningar inte nödvändigtvis förtydligar kurs- och ämnesplanerna utan snarare försvårar deras tolkning och att de innehåller några anmärkningsvärda relativiseringar av progressionsuttryck i kunskapskraven som inte stöds av ordens lexikondefinitioner. Min genomgång av tidigare empiriska undersökningar pekar dock på att många språklärare ändå väljer att värdera grammatik högt och väga in grammatisk korrekthet i sin bedömning av elevarbeten trots att det saknas explicit stöd för detta i styrdokumenten, vilket förklaras med den starka ämnestraditionen inom moderna språk och en intertextuell påverkan från äldre läroplaner med större fokus på grammatik. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8988816
- author
- Noring, Anusche LU
- supervisor
- organization
- course
- ÄKPN03 20191
- year
- 2019
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- moderna språk, tyska, bedömning, betygssättning, läroplansteori
- language
- Swedish
- id
- 8988816
- date added to LUP
- 2020-11-26 13:39:51
- date last changed
- 2020-11-26 13:39:51
@misc{8988816,
abstract = {{Syftet med denna uppsats är att utforska vilka möjligheter dagens kurs- och ämnesplaner i moderna språk erbjuder lärarna att bedöma grammatisk korrekthet i elevernas muntliga och skriftliga produktion och beakta den vid betygssättningen. Uppsatsen bygger på en noggrann kritisk textanalys av gällande styrdokument och det tillhörande kommentarmaterialet samt av Skolverkets bedömningsstöd och bedömningsanvisningar i moderna språk. Denna närläsning kompletteras med en jämförande kursiv läsning av äldre kurs- och läroplaner för ämnet tyska och en sammanfattning av empiriska resultat från ett antal tidigare intervju- eller enkätstudier med yrkesverksamma språklärare. Analysen visar att det visserligen går att motivera bedömning av grammatisk korrekthet utifrån syftet och det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna, men att grammatiska termer lyser med sin frånvaro i kunskapskraven, vilket innebär att den grammatiska korrektheten inte får betygssättas för sig utan endast i samband med de andra kommunikativa förmågorna som täcks av kunskapskraven. Dessutom avslöjar analysen att Skolverkets kommentarmaterial och bedömningsanvisningar inte nödvändigtvis förtydligar kurs- och ämnesplanerna utan snarare försvårar deras tolkning och att de innehåller några anmärkningsvärda relativiseringar av progressionsuttryck i kunskapskraven som inte stöds av ordens lexikondefinitioner. Min genomgång av tidigare empiriska undersökningar pekar dock på att många språklärare ändå väljer att värdera grammatik högt och väga in grammatisk korrekthet i sin bedömning av elevarbeten trots att det saknas explicit stöd för detta i styrdokumenten, vilket förklaras med den starka ämnestraditionen inom moderna språk och en intertextuell påverkan från äldre läroplaner med större fokus på grammatik.}},
author = {{Noring, Anusche}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rätt ska vara rätt – eller räcker det med ”begripligt”? Att bedöma grammatisk korrekthet i moderna språk utifrån styrdokumenten – en kritisk dokumentanalys}},
year = {{2019}},
}