Bättre att fråga tio gånger än att gå vilse en? En tolkande forskningsstudie om att leda lärande inom elithandbollen.

Abstract (Swedish)

Arbetslivet och idrottslivet har mängder av beröringspunkter där lärdomar kan utvinnas från varandra. Denna uppsats ämnar därför vara gränsöverskridande i sin karaktär och med hjälp av ett kvalitativt tillvägångsätt är forskningsstudiens syfte att tolka, förstå, analysera samt förmedla vilka tänkbara förutsättningar som kan påverka elittränares möjlighet att leda lärande samt hur ett kollektivcentrerat tankesätt respektive ett individcentrerat tankesätt kan påverka hur elittränare leder lärande. Vidare är syftet att synliggöra i vilken utsträckning elittränare väljer att individanpassa träningarna och hur tränarna i så fall väljer att gå tillväga för att göra detta. Med enbart små justeringar finns lärdomar att utvinna även för den mest inbitna yrkeskvinnan eller mannen.

Insamlad data tolkas och analyseras med hjälp av teori kring kollektivt lärande, situerat lärande och praktikgemenskap, kollektivism kontra individualism, habitus och könshabitus samt teori kring att leda lärande. Tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt en egen förförståelse tolkas och analyseras empirin. Efter genomförd forskningsstudie gick det konstatera att tränarens möjlighet att leda lärande påverkas av tränarens bakgrund och livserfarenheter, könsskillnader i träningsgruppen, generationsskillnader i träningsgruppen samt vilka möjligheter det finns för identifikation med individerna i träningsgruppen.

Det blev vidare tydligt att tränarna till stor del väljer att anpassa sina träningar efter hur majoriteten lär sig på bästa sätt samt att majoriteten av tränarna inte aktivt undersöker och frågar sina spelare hur de tillhandahåller kunskap på bästa sätt.

Popular Abstract (Swedish)

En handbollsmatch består till synes av fjorton spelare, avbytare samt ett tränarteam. Med lite tur kan en handbollsmatch också omges av ett skrikande, hejande och kärleksömkande publikhav. Efter en genomförd säsong skall mästarna koras och förlorarna måste krypa till korset, samtidigt som resten av tabellplaceringarna fördelas ut mellan övriga lag. Ibland kan supportrarna vara glada och nöjda, men mestadels förblir en supporter lite sådär lagom besviken över sitt lags slutplacering och prestation. Rent objektivt är de detta vi ser, men bakom framgångar, motgångar och tabellplacering gömmer sig också hemligheter.

Hur kan det komma sig att vissa lag lyckas få ut så mycket mer av sin trupp än andra och att sju motståndare i vissa fall kan upplevas som åtta? Det är tränaren som oftast står som ytterst ansvarig för det sportsliga resultatet och har som huvudsaklig uppgift att få ihop laget samt lyckas få spelarna att prestera på topp; det är tränarens uppgift att försöka uppnå synergi. För mig är det imponerande, och tillika förundrande, att det kan gå bra för vissa lag och tränare, men sämre för andra. Samtidigt som vissa tränare lyckas med vissa träningsgrupper, kan samma tränare få det desto svårare med andra träningsgrupper. Således kan det konstateras att utfallet av lagets prestation påverkas av rådande förutsättningar och omständigheter.
För att ett lag skall utvecklas krävs det vidare att gruppen, men också individen, får möjligheten att lära sig nya saker och med tanke på individers olikheter kan det således bli en utmaning för tränaren att utveckla alla individer i laget på samma gång. Torde det då inte vara intressant att undersöka hur till exempel ledare eller tränare, i en viss kontext, förhåller sig till sin arbetsgrupp med tanke på ovanstående resonemang. Är vi alla olika kanske också ledaren påverkas, likaså som ledaren själv har en möjlighet att påverka individerna i sin omgivning. Hur spelarna förhåller sig till varandra samt hur ledaren förhåller sig till gruppen är också förutsättningar som kan påverka lärandet och torde därför ytterligare vara ett intressant ämne att analysera djupare.

Det som denna uppsats vill problematisera samt diskutera är just tränarens roll i detta förbättringsarbete och huruvida tränarens sätt att leda, coacha samt utöva sitt tränarskap kan påverkas av diverse faktorer – Vad är det egentligen som gör att vissa tränare passar bättre med vissa grupper?
Förhoppningen med forskningsstudiens resultat är att vara gränsöverskridande och därmed underlätta kommande arbete inom idrottslivet såväl som inom arbetslivet. Jag besitter nämligen den tron att idrottslivet och yrkeslivet har mängder av beröringspunkter och denna uppsats vill därför inte enbart underlätta för tränare, utan med enbart små justeringar tror jag lärdomar finns att utvinna även för den mest inbitna yrkeskvinnan eller mannen.

Med dessa väl valda ord har jag som författare av denna masteruppsats förhoppningsvis ringat in vad denna text kommer att handla om – Fortsätt gärna att läsa.

• author: Landin, Christoffer
• supervisor: Maria Löfgren Martinsson
• organization: Education
• course: PEDM24 20201
• year: 2020
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Social Sciences
• keywords: Leda lärande, individualism, kollektivism, kollektivt lärande, individanpassning, tränarskap, elithandboll.
• language: Swedish
• id: 9018736
• date added to LUP: 2020-06-16 12:18:39
• date last changed: 2020-06-16 12:18:39