Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Utbildning för hållbar utveckling

Nelson, Sara LU (2021) ÄKPN03 20191
Educational Sciences
Joint Faculties of Humanities and Theology
Abstract (Swedish)
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Många skolor och lärare har svårt att leva upp till detta. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att lära mer om lärande för hållbar utveckling i skolans värld och att sammanställa svar kring de klassiska didaktiska frågorna varför, vad och hur. En nyfikenhet rörande elevers, lärarstudenters och lärares kunskaper och attityder kring lärande för hållbar utveckling ligger till grund för undersökningen bakom denna uppsats. Arbetet har bestått av fyra delar; litteraturstudier, ett teknikprojekt i årskurs 9, tre workshops/utbildningar riktade till lärare och lärarstudenter samt en... (More)
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Många skolor och lärare har svårt att leva upp till detta. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att lära mer om lärande för hållbar utveckling i skolans värld och att sammanställa svar kring de klassiska didaktiska frågorna varför, vad och hur. En nyfikenhet rörande elevers, lärarstudenters och lärares kunskaper och attityder kring lärande för hållbar utveckling ligger till grund för undersökningen bakom denna uppsats. Arbetet har bestått av fyra delar; litteraturstudier, ett teknikprojekt i årskurs 9, tre workshops/utbildningar riktade till lärare och lärarstudenter samt en undersökning bland högstadielärare. För datainsamling har enkäter och utvärderingar använts. Enkätfrågor har bland annat utgått från olika begrepp inom didaktik och hållbar utveckling, baserat på en teoretisk referensram där bland annat Skolverkets nya modul Hållbar utveckling ingått samt forskning och studier som påvisat svårigheter och hinder. Enkäterna visade att både lärare och elever är intresserade av att arbeta med hållbar utveckling, och att det främst är tidsbrist som påverkar innehållet i undervisningen. Litteraturstudier påvisar därutöver bristande kunskaper och brister i organisation. Arbetet har utmynnat i ett antal förslag, från individnivå till nationell nivå: Som lärare kan du med små medel ändra innehållet i din undervisning. Det finns gott om färdigt material och goda exempel att använda eller inspireras av men för att skolan ska genomsyras av hållbarhet krävs en organisation i skolan som stöder ämnesövergripande samarbete så att lärandet bidrar till helhetssyn och lärare kan utnyttja det faktum att många ämnen har samma eller liknande kunskapskrav lämpade för sambedömning. Detta kan i sin tur frigöra lektionstid, skapa gemenskap bland kollegor och minska arbetsbörda för eleverna. Skolans huvudmän kan ombesörja att resurspersoner finns som kan stötta kollegialt lärande. Regeringen bör även följa rekommendationerna i Universitetskanslersämbetets utvärdering, från 2017, gällande lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling. Särskilt viktigt är att alla lärarstudenter får nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter inom lärande för hållbar utveckling. För såväl universitet som grundskolor gäller att hitta vägar som leder mot både handlingskompetens och framtidshopp. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Många skolor och lärare har svårt att leva upp till detta. En nyfikenhet rörande elevers, lärarstudenters och lärares kunskaper och attityder kring lärande för hållbar utveckling ligger till grund för undersökningen bakom denna uppsats. Arbetet har utmynnat i ett antal förslag, från individnivå till nationell nivå. För att skolan ska genomsyras av hållbarhet krävs en organisation i skolan som stöder ämnesövergripande samarbete så att lärandet bidrar till helhetssyn och lärare kan utnyttja det faktum att många ämnen har samma eller liknande kunskapskrav lämpade för sambedömning. Detta kan i... (More)
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Många skolor och lärare har svårt att leva upp till detta. En nyfikenhet rörande elevers, lärarstudenters och lärares kunskaper och attityder kring lärande för hållbar utveckling ligger till grund för undersökningen bakom denna uppsats. Arbetet har utmynnat i ett antal förslag, från individnivå till nationell nivå. För att skolan ska genomsyras av hållbarhet krävs en organisation i skolan som stöder ämnesövergripande samarbete så att lärandet bidrar till helhetssyn och lärare kan utnyttja det faktum att många ämnen har samma eller liknande kunskapskrav lämpade för sambedömning. Detta kan i sin tur frigöra lektionstid, skapa gemenskap bland kollegor och minska arbetsbörda för eleverna. Regeringen bör även följa rekommendationerna i Universitetskanslersämbetets utvärdering, från 2017, gällande lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling. Särskilt viktigt är att alla lärarstudenter får nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter inom lärande för hållbar utveckling. För såväl universitet som grundskolor gäller att hitta vägar som leder mot både handlingskompetens och framtidshopp. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nelson, Sara LU
supervisor
organization
alternative title
En explorativ undersökning av “hållbarhetsdidaktiska upplägg” för ämneslärare och lärarstudenter
course
ÄKPN03 20191
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
utbildning och lärande för hållbar utveckling, LHU, HU, pluralism, Skolverket, ämnesövergripande, ämnesdidaktik, fortbildning, kollegialt lärande, åk 7-9, framtidshopp, värdeskapande lärande, agens, kvalitetsarbete
language
Swedish
id
9040620
date added to LUP
2021-03-29 09:46:59
date last changed
2021-03-29 09:46:59
@misc{9040620,
  abstract     = {{Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Många skolor och lärare har svårt att leva upp till detta. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att lära mer om lärande för hållbar utveckling i skolans värld och att sammanställa svar kring de klassiska didaktiska frågorna varför, vad och hur. En nyfikenhet rörande elevers, lärarstudenters och lärares kunskaper och attityder kring lärande för hållbar utveckling ligger till grund för undersökningen bakom denna uppsats. Arbetet har bestått av fyra delar; litteraturstudier, ett teknikprojekt i årskurs 9, tre workshops/utbildningar riktade till lärare och lärarstudenter samt en undersökning bland högstadielärare. För datainsamling har enkäter och utvärderingar använts. Enkätfrågor har bland annat utgått från olika begrepp inom didaktik och hållbar utveckling, baserat på en teoretisk referensram där bland annat Skolverkets nya modul Hållbar utveckling ingått samt forskning och studier som påvisat svårigheter och hinder. Enkäterna visade att både lärare och elever är intresserade av att arbeta med hållbar utveckling, och att det främst är tidsbrist som påverkar innehållet i undervisningen. Litteraturstudier påvisar därutöver bristande kunskaper och brister i organisation. Arbetet har utmynnat i ett antal förslag, från individnivå till nationell nivå: Som lärare kan du med små medel ändra innehållet i din undervisning. Det finns gott om färdigt material och goda exempel att använda eller inspireras av men för att skolan ska genomsyras av hållbarhet krävs en organisation i skolan som stöder ämnesövergripande samarbete så att lärandet bidrar till helhetssyn och lärare kan utnyttja det faktum att många ämnen har samma eller liknande kunskapskrav lämpade för sambedömning. Detta kan i sin tur frigöra lektionstid, skapa gemenskap bland kollegor och minska arbetsbörda för eleverna. Skolans huvudmän kan ombesörja att resurspersoner finns som kan stötta kollegialt lärande. Regeringen bör även följa rekommendationerna i Universitetskanslersämbetets utvärdering, från 2017, gällande lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling. Särskilt viktigt är att alla lärarstudenter får nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter inom lärande för hållbar utveckling. För såväl universitet som grundskolor gäller att hitta vägar som leder mot både handlingskompetens och framtidshopp.}},
  author       = {{Nelson, Sara}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Utbildning för hållbar utveckling}},
  year         = {{2021}},
}