När tryggheten är avgörande - En studie om improvisation och rytmik i grundskolans musikundervisning
(2025) MULM65 20242Malmö Academy of Music
- Abstract (Swedish)
- Föreliggande studie handlar om improvisation i grundskolans musikundervisning ur ett musiklärarperspektiv. Intresset för ämnet uppkom till följd av författarnas rytmikpedagogiska fördjupning. Studiens syfte är att undersöka hur och varför musiklärare i grundskolan arbetar med improvisation i sin undervisning och vilka förutsättningar detta kräver. Vidare undersöker studien hur ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt kan påverka arbetet med improvisation i grundskolans musikundervisning. I litteraturgenomgången presenteras bland annat improvisationens positiva effekter på elevers utveckling, hinder och förutsättningar för att inkludera improvisation i undervisning samt improvisationens roll i rytmikpedagogik. Data har samlats in genom... (More)
- Föreliggande studie handlar om improvisation i grundskolans musikundervisning ur ett musiklärarperspektiv. Intresset för ämnet uppkom till följd av författarnas rytmikpedagogiska fördjupning. Studiens syfte är att undersöka hur och varför musiklärare i grundskolan arbetar med improvisation i sin undervisning och vilka förutsättningar detta kräver. Vidare undersöker studien hur ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt kan påverka arbetet med improvisation i grundskolans musikundervisning. I litteraturgenomgången presenteras bland annat improvisationens positiva effekter på elevers utveckling, hinder och förutsättningar för att inkludera improvisation i undervisning samt improvisationens roll i rytmikpedagogik. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare. Resultatet visar att faktorer såsom gruppstorlek, gruppens trygghet, lokaler och utrustning, bedömning samt lärarens kunskap och erfarenhet påverkar hur improvisation inkluderas i undervisningen. Därtill visar resultatet att lärarens egen relation till, och trygghet med, improvisation avgör hur improvisation förekommer i dennes undervisning. Vidare har studien funnit att ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt påverkar hur och i vilken utsträckning improvisation inkluderas i musikundervisningen, där större rytmikpedagogisk erfarenhet innebär mer improvisation i undervisningen. En slutsats är att improvisationens roll i grundskolans musikundervisning kan stärkas genom att musiklärarutbildningar ger lärarstudenter fler och mer varierade erfarenheter av improvisation för att öka deras trygghet. Vi ser även att ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt har positiv påverkan på improvisationens inkludering i grundskolans musikundervisning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9194493
- author
- Axelsson, Julia LU and Egerhag, Lydia LU
- supervisor
- organization
- course
- MULM65 20242
- year
- 2025
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Grundskola, improvisation, musikundervisning, rytmik, rytmikpedagogik, compulsory school, Dalcroze eurythmics, eurythmics, Music Education, Educational Science, Utbildningsvetenskap, Musikpedagogik
- language
- Swedish
- id
- 9194493
- date added to LUP
- 2025-06-13 11:37:20
- date last changed
- 2025-06-13 11:37:20
@misc{9194493,
abstract = {{Föreliggande studie handlar om improvisation i grundskolans musikundervisning ur ett musiklärarperspektiv. Intresset för ämnet uppkom till följd av författarnas rytmikpedagogiska fördjupning. Studiens syfte är att undersöka hur och varför musiklärare i grundskolan arbetar med improvisation i sin undervisning och vilka förutsättningar detta kräver. Vidare undersöker studien hur ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt kan påverka arbetet med improvisation i grundskolans musikundervisning. I litteraturgenomgången presenteras bland annat improvisationens positiva effekter på elevers utveckling, hinder och förutsättningar för att inkludera improvisation i undervisning samt improvisationens roll i rytmikpedagogik. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare. Resultatet visar att faktorer såsom gruppstorlek, gruppens trygghet, lokaler och utrustning, bedömning samt lärarens kunskap och erfarenhet påverkar hur improvisation inkluderas i undervisningen. Därtill visar resultatet att lärarens egen relation till, och trygghet med, improvisation avgör hur improvisation förekommer i dennes undervisning. Vidare har studien funnit att ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt påverkar hur och i vilken utsträckning improvisation inkluderas i musikundervisningen, där större rytmikpedagogisk erfarenhet innebär mer improvisation i undervisningen. En slutsats är att improvisationens roll i grundskolans musikundervisning kan stärkas genom att musiklärarutbildningar ger lärarstudenter fler och mer varierade erfarenheter av improvisation för att öka deras trygghet. Vi ser även att ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt har positiv påverkan på improvisationens inkludering i grundskolans musikundervisning.}},
author = {{Axelsson, Julia and Egerhag, Lydia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När tryggheten är avgörande - En studie om improvisation och rytmik i grundskolans musikundervisning}},
year = {{2025}},
}