Trygghet i offentliga rum utifrån ett genusperspektiv: en fallstudie av Helsingborg C Trygghet, kön och trafikmiljö – en fallstudie av Helsingborg C

Abstract (Swedish)

Trygghet i offentliga trafikmiljöer är en central aspekt av hållbar och inkluderande stadsplanering. Studien undersöker hur kvinnor och män upplever trygghet vid Helsingborg C, en plats som kännetecknas av hög genomströmning av människor, varierande ljusförhållanden och återkommande upplevelser av otrygghet. Syftet är att öka förståelsen för hur kön, tid på dygnet och miljömässiga faktorer samverkar i skapandet av trygghet i en urban trafikmiljö. Arbetet bygger på en mixed methods-design med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Datainsamlingen omfattar en digital enkät med 73 respondenter, tio semistrukturerade intervjuer samt platsobservationer under olika tider på dygnet.
Resultaten visar skillnader mellan kvinnor och män, särskilt under kvällstid. Medan 64 % av kvinnorna uppger att de känner sig trygga dagtid sjunker andelen till 22 % kvällstid. Motsvarande siffror för män är 80 % respektive 46 %. Kvinnor beskriver ofta otryggheten som kopplad till mörker, social oro och risken för trakasserier, medan män främst relaterar den till kriminalitet, stök och platsens dåliga rykte. Studien visar även att kvinnor i större utsträckning anpassar sina beteenden – genom att välja mer upplysta vägar, resa i sällskap eller undvika stationen kvällstid – medan män i högre grad uttrycker trygghet som något individuellt och situationsbundet.
Observationerna bekräftar att fysiska faktorer såsom bristande belysning, folktomma ytor och oöverblickbara passager fungerar som katalysatorer för en subjektiv upplevelse av otrygghet, särskilt i gångtunnlar och vid cykelparkeringen. Det är dock viktigt att poängtera att trygghet inte är en inneboende egenskap hos den fysiska platsen, utan en emotionell respons som uppstår hos individen i mötet med miljön.
Denna upplevelse är inte enhetlig, utan formas av hur platsen tolkas utifrån individens sociala kontext. Faktorer som könade normer och tidigare erfarenheter gör att samma fysiska miljö kan framkalla vitt skilda känslor hos olika användare. En plats som av vissa betraktas som funktionell kan av andra upplevas som hotfull, vilket understryker att trygghet är en relationell och föränderlig känsla snarare än en statisk arkitektonisk kvalitet.
Slutsatsen är att trygghet vid Helsingborg C formas i samspelet mellan rumsliga, sociala och symboliska faktorer. För att öka tryggheten krävs åtgärder som kombinerar fysisk utformning – såsom förbättrad belysning och öppna siktlinjer – med social närvaro, jämställdhetsperspektiv i planeringen och ökad aktivitet genom exempelvis butiker, caféer och restauranger. Genom att integrera dessa typer av verksamheter skapas ett naturligt flöde av människor och en informell social kontroll som gör att ytorna inte upplevs som folktomma.
Studien visar att trygghet inte bör förstås som ett individuellt ansvar, utan som en upplevelse som möjliggörs genom stadens struktur. Även om det är omöjligt att helt bygga bort otrygghet, eftersom upplevelsen är subjektiv, kan stadsplaneringen skapa bättre förutsättningar för platser som upplevs tryggare och säkrare.

Abstract

This bachelor’s thesis explores how safety is experienced at Helsingborg Central Station (Helsingborg C) from a gender perspective. The aim is to analyse how women and men perceive safety in and around the station area and how these perceptions are influenced by both physical and social environmental factors. The study also seeks to identify which elements contribute most strongly to feelings of insecurity and to highlight potential measures that could improve safety for all travellers.
The research is based on a mixed-methods approach that combines quantitative and qualitative data. Information was collected through a digital survey with 73 respondents, ten semi-structured interviews, and systematic field observations conducted at different times of the day and evening. This methodological combination allowed for comparisons between overall patterns of perceived safety and deeper personal experiences.
The results show clear gender differences. During daytime, 64 % of women and 80 % of men reported feeling safe, while at night these figures decreased to 22 % and 46 % respectively. Women often associated insecurity with darkness, social disorder, and the presence of men or intoxicated individuals, whereas men linked insecurity to crime, disorder, and the general reputation of the area. Women were also more likely to adapt their behaviour—by changing routes, avoiding tunnels, or travelling with company—while men described safety as a matter of personal control and situational awareness.
The analysis indicates that safety at Helsingborg C is shaped through the interplay of spatial, social, and symbolic dimensions. Poor lighting, deserted areas, and limited visibility all contribute to insecurity, but social norms and gendered behaviours also play a decisive role. The study concludes that safety should not be understood solely as an individual responsibility, but as a collective condition that must be integrated into the planning and design of public transport environments to promote inclusivity, equality, and social sustainability.

Popular Abstract

This bachelor’s thesis examines how safety is experienced at Helsingborg Central Station from a gender perspective. It focuses on differences between how women and men perceive safety and what factors influence these feelings.
The results show that women generally feel less safe than men, especially at night. Women often link insecurity to darkness, disorder, and certain social situations, while men more often connect it to crime. Women are also more likely to change their behaviour to avoid feeling unsafe.
The study concludes that both the physical environment and social factors affect safety. It highlights the importance of planning public spaces in a way that improves safety and creates a more equal environment for everyone.

• author: Ahfir, Anya and Al Issa, Ali
• supervisor: Vanessa Stjernborg
• organization: Transport and Roads
• alternative title: Security in public spaces from a gender perspective: a case study of Helsingborg C Safety, gender, and the traffic environment – a case study of Helsingborg C
• course: VTVL01 20252
• year: 2026
• type: M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Trygghet, otrygghet, genus, könsskillnader, Helsingborg C, kollektivtrafik, trafikmiljö, stadsplanering, urban design, platsobservation, enkäter, intervjuer, mixed methods, social hållbarhet, belysning, rumslighet, offentlig miljö, säkerhet, jämställdhet, mobilitet.
• language: Swedish
• id: 9225911
• date added to LUP: 2026-05-08 15:01:57
• date last changed: 2026-05-08 15:01:57