Bevarande och ombyggnad av kulturhistoriska byggnader

Abstract (Swedish)

Syfte
Studien undersöker hur kulturmiljön under en
kulturvärdesrestaurering hanterats, både under projektering och
produktion fram till idag. Tyngden i studien ligger på beslut,
kommunikation och hantering av olika delar kopplade till
kulturmiljön. Med ett mål att kunna lyfta fram vad som gjorts bra
och vad som kan förbättras.

Frågeställningar
• Vilka utmaningar har uppstått i produktionen jämfört
med projekteringen?
• Hur har arbetet med att nå ut med information i alla led
fungerat?
• Hur har besluten fattats och hur har beslutskedjor sätt ut?

Metod
Examensarbetet har genomförts som en kvalitativstudie där endast
ett projekt har tittats på. Studien består av litteraturstudie,
dokumentstudie, intervjustudie och platsobservationer.
Intervjuerna är med befattningar i plastledning och som har en
central del i projektets utveckling och projektering. De olika
avsnitten i studien analyseras för att sedan leda fram till slutsatser.

Slutsatser
Komplexiteten av i detta projekt är påtaglig, där svårigheten att
kunna projektera långt i förväg är oerhört svår. Detta beror på att
det uppstår många ändringar under projektets gång, vilket leder
till att det blir korta ledtider mellan produktion och projektering.
En orsak till detta beror på att ritningar i form av bygghandling
inte alltid kan ses som slutgiltiga utan mer i form av en
principskiss för att kunna göra en bedömning på plats som sedan
ritas in. Något som kan göras för att underlätta i denna typ av
projekt är fler platsbesök för projektörer, för att skapa sig en
förståelse kring vad som utförs.

På grund av komplexiteten är det inte alltid lätt att nå ut med
information i alla leden, både under projektering och produktion,
där flera saker tagits upp som kan underlätta framtida projekt. Mer
information på ritningar som är kopplad till specifik del i projektet
är ett förslag. Det som däremot framhävs som det absolut
viktigaste sägs vara informationen som förmedlas ute på plats.
Med specifika genomgångar och en vardaglig kontakt och
information mot berörda parter från plastledning, beställare och
ledandemontörer. Detta tros förhindra att misstag sker och skapa
en lättare framdrift.

I projektet har mängder med beslut kopplade till kulturmiljön
fatats, både under projektering och produktion. Där den
Antikvariska loggen varit ett redskap som underlättat arbetet att
följa kedjorna och besluten som tagits på respektive del. Loggen
har skapat en möjlighet att urskilja och ta beslut kring specifika
frågor kring kulturmiljön på ett effektivt sätt. Beslutskedjorna är
därför ofta korta och effektiva där frågorna hanteras på flera olika
sätt under produktionen, men där dokumentationen ofta är kort
och koncis.

Popular Abstract (Swedish)

Hur hanteras egentligen Kulturvärden under projektering och produktion?
Idag omvandlas äldre byggnader alltmer, vilket är viktigt ur ett miljö och resursperspektiv. Då återanvändning och återbruk av byggnader och dess material är en viktig aspekt för framtiden. Det som kan skapa en extra svårighet är om kulturvärden finns i byggnaden och hur de ska hanteras under produktion respektive projektering.
I byggnader som generellt är uppförda före 1920, är ofta belagda med någon form av skydd. Detta i sin tur kan skapa utmaningar under byggprocessens olika delar och det är därför denna undersökning görs. Syftet med studien är att skapa en större förståelse av projekteringsarbetet och de ändringar som kan komma under produktionen av ett omvandlingsprojekt. Fokuset kommer att vara på ändringar och hur dessa har utvecklats mellan de olika aktörerna i avseende på kulturmiljön.
Arbetet gjordes som en kvalitativstudie där endast ett fallprojekt tittades på.
Martinverket som projektet heter är ett omvandlings projekt, där byggnaden ska gå från en gammal industrilokal från 1901 till en fastighet för kommersiellt bruk där bland annat en skola var första hyresgästen. Studien har bestått av en litteraturstudie som följdes upp av en dokumentstudie, intervjustudie och observationer ute på plats av olika form. Där dessa olika delar har analyserats och dragits slutsatser kring.
Något som varit uppenbart under arbetets gång är komplexiteten kring att hantera en extra dimension i form av kulturvärden, där en av svårigheterna är att kunna projektera långt i förväg. Detta beror på att det uppstår många ändringar under projektets gång, vilket leder till att det blir korta ledtider mellan produktion och projektering. En orsak till detta beror på att ritningar i form av bygghandling inte alltid kan ses som slutgiltiga utan mer i form av en principskiss för att kunna göra en bedömning på plats som sedan ritas in. Något som kan göras för att underlätta i denna typ av projekt är fler platsbesök för projektörer, för att skapa sig en förståelse kring vad som utförs.
På grund av komplexiteten är det inte heller alltid lätt att nå ut med information i alla leden, både under projektering och produktion, där flera saker tagits upp som kan underlätta framtida projekt. Mer information på ritningar som är kopplad till specifik del i projektet är ett förslag. Det som däremot framhävs som det absolut viktigaste sägs vara informationen som förmedlas ute på plats. Med specifika genomgångar och en vardaglig kontakt och information mot berörda parter från plastledning, beställare och ledandemontörer. Detta tros förhindra att misstag sker och skapa en lättare framdrift.
I projektet har mängder med beslut kopplade till kulturmiljön fatats, både under projektering och produktion. Där den Antikvariska loggen varit ett redskap som underlättat arbetet att följa kedjorna och besluten som tagits på respektive del. Loggen har skapat en möjlighet att urskilja och ta beslut kring specifika frågor kring kulturmiljön på ett effektivt sätt. Beslutskedjorna är därför ofta korta och effektiva där frågorna hanteras på flera olika sätt under produktionen, men där dokumentationen ofta är kort och koncis.
Med denna rapport redovisas komplexiteten i arbeten kring projektering och produktion, i ett projekt med höga kulturvärden. Där den även ger saker att tänka på inför kommande projekt med höga kulturvärden.

• author: Hellström, Emil
• supervisor: Rikard Sundling
• organization: Construction Management
• alternative title: Preservation and renovation of buildings with culture values
• course: VBEM01 20261
• year: 2026
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Nyckelord Kulturmiljö, antikvariskt, beslut, informationsförmedling, produktion, projektering, projekteringsändringar
• publication/series: 0349-4969
• report number: 5780
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVBP-26/5780-SE
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Stefan Olander
• id: 9229873
• date added to LUP: 2026-06-22 12:31:54
• date last changed: 2026-06-22 12:31:54