Mobilitetshus - En strategi för den hållbara staden? - Jämförande studier i Malmö, Lund och Köpenhamn

Abstract (Swedish)

Trafik spelar en grundläggande och central roll i stadsutvecklingen, där transportsystemet formar hur städer och samhällen utvecklas, människors rörelsemönster och hur miljön upplevs. Tidigare studier visar att det sannolikt finns ca 20 miljoner parkeringsplatser i Sverige. För att minska antalet anordnade parkeringsplatser som krävs vid nybyggnation kan byggherren göra mobilitetsköp som syftar till att fastigheten får tillgång till mobilitetsåtgärder i form av bilpool, cykelpool eller annan hållbar mobilitet. En mobilitetshubb är en kvartersnära invändig eller utvändig mobilitetsyta för delade mobilitetslösningar där mobilitetshus även innehåller privat parkering.

Syftet med arbetet är att studera mobilitetshus i Öresundsregionen och undersöka vilken roll de kan spela i transportsystemet såväl som i det offentliga rummet i staden. Vidare undersöks vilka utmaningar som bör beaktas samt hur mobilitetshus fungerar i praktiken. Studien syftar även till att tydliggöra om det finns ett mervärde i att bygga mobilitetshus i stället för traditionella parkeringshus.

Initialt utfördes en litteraturstudie för att ta fram en enhällig definition för mobilitetshus, vilket saknas i dagsläget. Vidare har sex olika fallstudier utförts i Malmö, Lund och Köpenhamn för att undersöka nyttjandegraden av mobilitetshusens olika utbud och service. Under fältstudien studerades även hur väl de definierande kraven uppfylldes i varje fall samt hur användningen av husen upplevs. Slutligen utfördes en intervjustudie med nio olika respondenter i syfte att samla in kunskap och erfarenhet från olika perspektiv kring vilka utmaningar och nyckelfaktorer som kopplas till mobilitetshus.

De största utmaningarna som behöver beaktas är politiska beslut som hämmar nyttjandet av mobilitetshus, hur man ändrar människors beteenden och vanor samt hur mobilitetshuset ska generera en ekonomisk vinst. Mobilitethusarbetet i Öresundsregionen visar tydlig potential men befinner sig fortfarande i ett tidigt skede.

Sammanfattningsvis visar studien att mobilitetshus kan ge ett större mervärde än traditionella parkeringshus, men det förutsätter en strategisk placering, ett behovsanpassat utbud och en samverkan mellan berörda aktörer.

Abstract

Transport plays a fundamental role in urban development, as transport shapes how cities and communities evolve, influence people’s movement patterns and affect how the urban environment is perceived. Previous studies indicate that there are approximately 20 million parking spaces in Sweden. To reduce the number of parking spaces required in new developments, the developer can invest in mobility measures that provide residents with access to shared and sustainable transport solutions, such as shared cars and bikes and other mobility services. A mobility hub refers to a local indoor or outdoor space for shared mobility solutions, while a mobility house also includes private parking.

The aim of this thesis is to study mobility houses in the Öresund region and examine the role they can play in the transport system as well as in the city’s public space. The study also investigates the challenges that should be considered, how mobility houses function in practice, and whether they create greater added value than traditional parking facilities.

Initially, a literature study was conducted to establish a common definition of a mobility house, since no widely accepted definition currently exists. In addition, six case studies of different mobility houses were performed in Malmö, Lund and Copenhagen to examine the utilization of their range of service. The case studies also included analyses aiming to assess the extent of fulfilling the defining demands, as well as how the use of the facilities was perceived. Finally, an interview study involving nine respondents was conducted to gather knowledge and experience from different perspectives regarding challenges and key factors associated with mobility houses.

The main challenges that need to be considered include political decisions that hinder the use of mobility houses, the difficulties of changing people’s travel behavior and habits, and the need to ensure financial viability. The development of mobility houses in the Öresund region shows clear potential but the concept is still at an early stage.

In conclusion, the study shows that mobility houses can create greater added value than traditional parking facilities. However, this requires strategic location, a needs-based range of services and collaboration among relevant stakeholders.

Popular Abstract (Swedish)

Mobilitetshus – En strategi för den hållbara staden?

Studier visar att det idag finns mer parkeringsyta än boyta i Sverige. Genom att minska antalet parkeringsplatser kan våra kvarter och gator få ett grönare uttryck och en mer lekfull gestaltning. En strategi för att minska behovet av parkering är mobilitetshus.

Ett mobilitetshus är en strategiskt placerad och igenkännbar flervåningsbyggnad innehållande bilparkering, delad mobilitet och utbud av användarservice. Ett mobilitetshus ska även möjliggöra multimodala resor samt på ett tydligt sätt främja hållbar mobilitet.

Man kan se ett mobilitetshus som ett utvecklat parkeringshus där man inte behöver äga en privat bil för att kunna nyttja det. Exempel på service som kan nyttjas av alla är bil- och cykelpool, livsmedelsbutik, el-scootrar och paketboxar.

Arbetet med mobilitetshus är fortfarande i ett tidigt skede och har en lång väg kvar men flera studier visar på stor potential och medvetenhet. För att konceptet ska ta fart krävs det att kommuner och mobilitetsaktörer samarbetar och jobbar mot samma mål. Politiken behöver ta ett större ansvar genom att både höja priserna på gatuparkering, skapa incitament för att anlägga mobilitetshus samt tydliggöra vem som ansvarar för vad. Det viktigaste att ta hänsyn till när man bygger ett mobilitetshus är var och vad. Huset ska vara placerat i ett område där det kan nyttjas och utbudet i mobilitetshuset ska sedan vara anpassat till det området där det ligger. Har man inte var och vad i åtanke blir det svårt att få en hög nyttjandegrad vilket leder till låg lönsamhet vilket i sig leder till att arbetet med hållbar mobilitet inte kan utvecklas.

För att komma fram till dessa slutsatser har skribenterna utfört en litteraturstudie, flera fallstudier samt en intervjustudie. Litteraturstudien var otroligt viktig för att kunna ta fram en entydig definition, vilket inte finns idag. Om alla arbetar utifrån samma definition kan man lära av varandra och lättare följa upp arbetet. Fallstudierna har bestått av sex olika mobilitetshus i Öresundsregionen där nyttjandegrad, användning och de definierande kraven har analyserats. Intervjustudien bestod av nio olika respondenter i form av fastighetsägare, stadsplanerare och experter vilket har bidragit till att kartlägga kritiska utmaningar och nyckelfaktorer som behöver beaktas vid implementering av ett nytt mobilitetshus såväl som förvaltning av ett befintligt.

Sammanfattningsvis visar studien att mobilitetshus kan ge ett större mervärde än traditionella parkeringshus, men det förutsätter en strategisk placering, ett behovsanpassat utbud och en samverkan mellan berörda aktörer.

• author: Jonsson, Elvis and Skoglund, Beatrix
• supervisor: Johnny Åstrand
• organization: Department of Architecture and Built Environment
• course: ASBM05 20261
• year: 2026
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Mobilitetshus, hållbar mobilitet, stadsbyggnad, delad mobilitet, offentliga rummet
• language: Swedish
• id: 9232882
• date added to LUP: 2026-06-08 12:03:09
• date last changed: 2026-06-08 12:03:09