Crafting Democracy : Civil Society in Post-Transition Honduras

Abstract

Civil society is frequently singled out as one of the most important factors in the democratization process, but existing research is often imprecise with regard to civil society’s relation to democratic development. This study analyzes how, and under what circumstances, civil society can contribute to democratic development in newly established democracies. A conceptual framework is outlined that draws attention to civil society’s multiple democracy–building functions and how they are constrained by the political context, the impact of development assistance and the degree of democracy within civil society. The empirical focus here is on a newly established democracy – Honduras – a country that initiated a transition to democracy in 1980. The present study shows how civil society organizations initially played a relatively limited role in the regime-controlled transition, but eventually reacted against the worsening human rights situation. In the post-transition period, civil society has emerged as an important agenda setter that has drawn attention to democratic deficits, as an educator for civic education of the mass public as well as the political elite, as a source of new political alternatives that has managed to bridge the gap between political society and civil society, and finally, as a counterpart of the government, particularly in development-related areas. Whereas civil society’s function during the transition is best described as a countervailing power that can, if it is democratic in its orientations, promulgate a democratic orientation of reforms, the functions in the post-transition period are best conceptualized as a complex mix of state-supporting and countervailing powers. The study concludes that the political context is crucial for our understanding of civil society’s democracy-building potential. Through different mechanisms, the Honduran state has managed to control civil society organizations, something that has a negative impact on civil society’s countervailing power, and this tendency has been visible during authoritarian rule as well as after the transition to democratic rule. Thus, examining the historical state-society relations can improve our understanding of civil society and its democracy-building potential. The attempts to control or co-opt civil society can be reinforced by the donor community’s efforts to strengthen civil society. Democracy-promoting strategies can, consequently, result in an undermined countervailing power of civil society.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Hur kan det civila samhället bidra till demokratisk utveckling? Inom demokratiseringsforskningen framställs ofta det civila samhället som ett centralt inslag i demokratiseringsprocessen. Vi saknar emellertid tydliga teoretiska föreställningar om vilken funktion det civila samhället fyller i en demokrati och om hur det civila samhällets organisationer kan bidra till demokratisk utveckling. Mot denna bakgrund analyseras i föreliggande studie hur och under vilka omständigheter det civila samhället kan bidra till demokratisk utveckling. I spänningsfältet mellan teorier om demokratisering och det civila samhället skisseras ett teoretiskt ramverk som tar sin utgångspunkt i det civila samhällets komplexa och flerfaldigt demokratibyggande funktioner. Det argumenteras särskilt för vikten av att ta hänsyn till graden av intern demokrati inom det civila samhällets organisationer, till den politiska kontexten, särkilt till statens förhållningssätt till det civila samhället, och till externt inflytande i termer av bistånd riktat mot det civila samhället, för att nå en fördjupad förståelse för hur det civila samhället kan bidra till demokratisk utveckling.



Empiriskt riktas intresset mot Honduras, som inledde en process mot demokrati i början av 1980-talet. Studien visar att det civila samhällets organisationer spelade en relativt begränsad roll i den inledande fasen av den regimkontrollerade demokratiseringsprocessen, detta trots att det civila samhället i ett regionalt perspektiv traditionellt anses vara dynamiskt och kraftfullt och man därför skulle kunna förvänta sig mer aktivitet från det civila samhället. Övergången till demokrati sammanföll emellertid med ökade övergrepp mot mänskliga rättigheter och med en utbredd straffrihet för militären i slutet av 1980-talet, vilket mobiliserad det civila samhällets organisationer. Dessa reagerade kraftfullt mot övergreppen och mot militärens politiska inflytande och uttryckte tydliga krav på respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.



Efter att demokratin slutligen etablerats i Honduras har det civila samhället haft flera viktiga demokratistärkande funktioner. Det civila samhällets organisationer har fungerat som agendasättare och har lyckats väcka uppmärksamhet kring frågor rörande demokratins tillstånd. Till exempel har flera organisationer medverkat till att föra upp behovet av en reform av rättsväsendet på den politiska dagordningen. Det civila samhället har även verkat som folkbildare och har genom olika projekt för att höja kunskapsnivån vad beträffar till exempel mänskliga rättigheter bidragit till utbildning såväl av den politiska eliten som den bredare allmänheten. Det civila samhället har även haft en demokratibyggande funktion som källa till nya politiska alternativ och har på så sätt bidragit både till att överbrygga klyftan mellan den politiska sfären och det civila samhället och till en ökad pluralism. Slutligen har det civila samhällets organisationer agerat som samarbetspartners till staten och till statliga myndigheter, särskilt inom utvecklingsrelaterade policyområden. Om det civila samhällets huvudsakliga funktion under själva demokratiseringsprocessen bäst kan karakteriseras som en motmakt till statsmakten som – givet att det är någorlunda demokratiskt orienterat – kan ställa krav på demokratiska reformer, så kan det civila samhällets funktion i en nyligen etablerad demokrati bäst karakteriseras som en komplex blandning av funktioner, vilka syftar till att stödja och begränsa statsmakten.



Studien visar framförallt på vikten av att inkludera den politiska kontexten i analysen för att nå förståelse för det civila samhällets relation till demokrati och för hur det civila samhällets organisationer kan bidra till demokratisk utveckling i nya demokratier. I Honduras är det uppenbart att den politiska eliten genom olika strategier försökt kontrollera det civila samhällets organisationer, vilket onekligen har haft negativa effekter på det civila samhällets möjligheter att verka demokratifrämjande. Framförallt har det haft negativa effekter vad beträffar den så kallade motmaktsfunktionen. Dessa försök att kontrollera det civila samhället har därtill präglat såväl de auktoritära som demokratiska regimerna i Honduras. En slutsats som dras i studien är således att en granskning av relationerna mellan stat och samhälle är central för vår förståelse av det civila samhället och dess demokratistärkande egenskaper. Studien visar dessutom att tendensen att kontrollera eller kooptera det civila samhället kan förstärkas av givarsamfundets ambitioner att stödja det civila samhället som en del av demokratibiståndet. Bistånd kan således resultera i en underminering av det civila samhällets motmaktsfunktion, vilket på sikt kan ha en negativ inverkan på demokratins utveckling.

• author: Boussard, Caroline
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Professor Hydén, Göran, University of Florida
• organization: Department of Political Science
• publishing date: 2003
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Political Science
• keywords: Central America, Honduras, development assistance, transition, civil society, democracy, Political and administrative sciences, Statsvetenskap, förvaltningskunskap
• in: Lund Political Studies
• issue: 127
• pages: 326 pages
• defense location: Edens hörsal, Statsvetenskapliga institutionen
• defense date: 2003-03-28 10:15:00
• ISSN: 0460–0037
• ISBN: 91-88306-33-X
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 52572435-c0b3-4d5c-846e-52eaa8e6760d (old id 21059)
• date added to LUP: 2016-04-01 16:37:09
• date last changed: 2019-07-02 11:10:00