Betydelsen av sociala medier för beslut om vaccination - en litteraturöversikt
(2013)- Abstract (Swedish)
- Syftet med den här litteraturöversikten är att undersöka vilken eventuell betydelse som sociala medier har för beslut om vaccination samt om sociala medier påverkar täckningsgraden i nationella vaccinationsprogram.
En litteratursökning utfördes i Lunds universitets samlade biblioteksdatabas Summon. Söktermerna relaterade till sociala medier och vacciner. Efter gallring inkluderades 55 internationella och vetenskapligt granskade artiklar varav 50 (91 %) var publicerade 2006 eller senare. Det är en övervikt av brittiska och amerikanska artiklar i materialet.
Vaccinmotstånd har inte uppstått med de sociala mediernas framväxt. Däremot eftersöker allmänheten hälsoinformation på internet i allt större... (More) - Syftet med den här litteraturöversikten är att undersöka vilken eventuell betydelse som sociala medier har för beslut om vaccination samt om sociala medier påverkar täckningsgraden i nationella vaccinationsprogram.
En litteratursökning utfördes i Lunds universitets samlade biblioteksdatabas Summon. Söktermerna relaterade till sociala medier och vacciner. Efter gallring inkluderades 55 internationella och vetenskapligt granskade artiklar varav 50 (91 %) var publicerade 2006 eller senare. Det är en övervikt av brittiska och amerikanska artiklar i materialet.
Vaccinmotstånd har inte uppstått med de sociala mediernas framväxt. Däremot eftersöker allmänheten hälsoinformation på internet i allt större utsträckning, inte minst i Sverige. Det kan förklara det växande intresset bland forskare för de sociala mediernas betydelse i hälsokommunikation.
Twitter, Facebook och YouTube används i stor omfattning av både vaccinförespråkare och vaccinmotståndare. Enligt litteraturen utgör de här sociala medierna en stor potentiell tillgång för hälsoaktörer. Medan allmänhetens intresse tycks öka konstant befinner sig hälsoaktörer däremot olika långt fram när det gäller att utnyttja dessa mediers potential.
Litteraturöversikten ger inga belägg för att sociala medier har påverkat vaccinationstäckningen i negativ bemärkelse, men frågan behöver följas framöver i takt med att utnyttjandegraden av sociala medier i målgrupperna ökar. Det går inte att säga att vaccinkritiska budskap är överrepresenterade i sociala medier. De tycks snarare vara i minoritet. Samtidigt verkar negativa budskap få större spridning proportionellt sett jämfört med positivt inställda budskap.
Bristen på vetenskapliga publikationer som fokuserar på relationen sociala medier och folkhälsa i en svensk kontext är påtaglig. Behovet av svenska och nordiska studier inom ämnesområdet är alltså stort. Vid en internationell jämförelse framträder Sverige och övriga Norden i en klass för sig vad gäller regelbundet internetanvändande. Det finns därför anledning för hälso- och sjukvårdsmyndigheter att öka sin närvaro i de sociala medierna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/3807294
- author
- Bergwall, Peter LU and Uhnoo, Ingrid
- organization
- publishing date
- 2013
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- sociala medier, media, internet, blogg, Twitter, YouTube, Facebook, vaccin, vaccination, vaccinmotstånd, litteraturöversikt, hälsokommunikation, hälsoinformation, folkhälsa, public health, Smittskyddsinstitutet, SMI, beslut, kunskap, attityder, beteende
- categories
- Popular Science
- pages
- 35 pages
- publisher
- Smittskyddsinstitutet
- report number
- 2013-101-18
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- Rapporten har utarbetats av Peter Bergwall och Ingrid Uhnoo på Enheten för vaccin i samråd med Christina Ebbersten på Enheten för Kommunikation. Rigmor Thorstensson Enhetschef Enheten för Vaccin
- id
- 6223ce20-cd98-4fb7-8d35-17b95413b363 (old id 3807294)
- date added to LUP
- 2016-04-04 11:22:57
- date last changed
- 2018-11-21 21:04:29
@techreport{6223ce20-cd98-4fb7-8d35-17b95413b363,
abstract = {{Syftet med den här litteraturöversikten är att undersöka vilken eventuell betydelse som sociala medier har för beslut om vaccination samt om sociala medier påverkar täckningsgraden i nationella vaccinationsprogram.<br/><br>
<br/><br>
En litteratursökning utfördes i Lunds universitets samlade biblioteksdatabas Summon. Söktermerna relaterade till sociala medier och vacciner. Efter gallring inkluderades 55 internationella och vetenskapligt granskade artiklar varav 50 (91 %) var publicerade 2006 eller senare. Det är en övervikt av brittiska och amerikanska artiklar i materialet.<br/><br>
<br/><br>
Vaccinmotstånd har inte uppstått med de sociala mediernas framväxt. Däremot eftersöker allmänheten hälsoinformation på internet i allt större utsträckning, inte minst i Sverige. Det kan förklara det växande intresset bland forskare för de sociala mediernas betydelse i hälsokommunikation.<br/><br>
<br/><br>
Twitter, Facebook och YouTube används i stor omfattning av både vaccinförespråkare och vaccinmotståndare. Enligt litteraturen utgör de här sociala medierna en stor potentiell tillgång för hälsoaktörer. Medan allmänhetens intresse tycks öka konstant befinner sig hälsoaktörer däremot olika långt fram när det gäller att utnyttja dessa mediers potential.<br/><br>
<br/><br>
Litteraturöversikten ger inga belägg för att sociala medier har påverkat vaccinationstäckningen i negativ bemärkelse, men frågan behöver följas framöver i takt med att utnyttjandegraden av sociala medier i målgrupperna ökar. Det går inte att säga att vaccinkritiska budskap är överrepresenterade i sociala medier. De tycks snarare vara i minoritet. Samtidigt verkar negativa budskap få större spridning proportionellt sett jämfört med positivt inställda budskap.<br/><br>
<br/><br>
Bristen på vetenskapliga publikationer som fokuserar på relationen sociala medier och folkhälsa i en svensk kontext är påtaglig. Behovet av svenska och nordiska studier inom ämnesområdet är alltså stort. Vid en internationell jämförelse framträder Sverige och övriga Norden i en klass för sig vad gäller regelbundet internetanvändande. Det finns därför anledning för hälso- och sjukvårdsmyndigheter att öka sin närvaro i de sociala medierna.}},
author = {{Bergwall, Peter and Uhnoo, Ingrid}},
institution = {{Smittskyddsinstitutet}},
keywords = {{sociala medier; media; internet; blogg; Twitter; YouTube; Facebook; vaccin; vaccination; vaccinmotstånd; litteraturöversikt; hälsokommunikation; hälsoinformation; folkhälsa; public health; Smittskyddsinstitutet; SMI; beslut; kunskap; attityder; beteende}},
language = {{swe}},
number = {{2013-101-18}},
title = {{Betydelsen av sociala medier för beslut om vaccination - en litteraturöversikt}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/5760779/3807298.pdf}},
year = {{2013}},
}