Inkomster och polarisering på Skåne och Blekinges landsbygd och invandrartäta områden
(2021) In KEFU skriftserie- Abstract (Swedish)
- Skillnaderna i förutsättningar och möjligheter mellan olika delar av landet har
ökat (SOU, 2017:1). Framförallt tycks utvecklingen på landsbygden och stadens
invandrartäta områden gå i fel riktning. För både landsbygden och de
invandrartäta områdena riskerar ett växande kulturellt och ekonomisk gap
gentemot majoritetssamhället göda splittring och politisk polariseringen.
Polariseringen i Sverige är fortfarande mindre än i många andra västländer men
det finns en tendens mot ökad polarisering. Större geografiska skillnader i
inkomster och välstånd kan vara en direkt orsak till ökad polariseringen men
skillnader i inkomster beskrivs även vara en katalysator som förstärker andra
orsaker som exempelvis ökade... (More) - Skillnaderna i förutsättningar och möjligheter mellan olika delar av landet har
ökat (SOU, 2017:1). Framförallt tycks utvecklingen på landsbygden och stadens
invandrartäta områden gå i fel riktning. För både landsbygden och de
invandrartäta områdena riskerar ett växande kulturellt och ekonomisk gap
gentemot majoritetssamhället göda splittring och politisk polariseringen.
Polariseringen i Sverige är fortfarande mindre än i många andra västländer men
det finns en tendens mot ökad polarisering. Större geografiska skillnader i
inkomster och välstånd kan vara en direkt orsak till ökad polariseringen men
skillnader i inkomster beskrivs även vara en katalysator som förstärker andra
orsaker som exempelvis ökade invandringskritiska attityder (Dal Bò m.fl., 2019).
I denna rapport undersöker vi utifrån denna bakgrund hur välståndet för Skåne
och Blekinges landsbygd och invandrartäta områden utvecklats över tid.
Rapporten finner att de genomsnittliga disponibla inkomsterna (som mäter
välstånd) var på samma nivå för Skåne och Blekinges landsbygder och
invandrartäta områden i början av 1990-talet, cirka 10% lägre än rikssnittet. Men
sedan dess har utvecklingen skiljts sig åt: På landsbygden har de disponibla
inkomsterna sjunkit med cirka 5 procentenheter mot rikssnittet, medan de har
sjunkit med nästan 30 procentenheter mot rikssnittet i de mest invandrartäta
områdena. Inkomstojämlikheten i Sverige beror därför i stor utsträckning på
geografiska inkomstgap och, särskilt, inom städer har inkomstsegregationen vuxit kraftigt.
Vad är det som ligger bakom fallet i disponibel inkomst? Ett fall i sysselsättning
skulle kunna vara en tänkbar förklaring, men för de invandrartäta områdena är det endast under 90-talskrisen som fallet beror på minskad sysselsättning. Dessutom har de disponibla inkomsterna och förvärvsinkomsterna fortsatt falla under hela perioden trots att sysselsättningen ökat för de invandrartäta områdena sedan finanskrisen 2008. Detta har betydelse för hur vi bör tolka
sysselsättningsförbättringen. Tolkningen är att de nya anställningarna i de
invandrartäta områdena är lågbetalda, sannolikt ofta osäkra anställningar och
deltidsanställningar. En annan viktig förklaring till de växande geografiska
inkomstgapen är låga och fallande sociala ersättningar. För icke-sysselsatta (i
arbetsför ålder) på både landsbygden och i de invandrartäta områdena är de
disponibla inkomsterna 2017 nästan 70% lägre än för befolkningen i riket.
Rapporten studerar även situation för pensionärer. För pensionärer på
landsbygden har de disponibla inkomsterna inte försämrats mot de disponibla
iv inkomsterna i riket. I de invandrartäta områdena har pensionärerna sedan 1990-talet sett en försämring av sina disponibla inkomster med cirka 10 procentenheter mot riket.
En jämförelse av Skånes och Blekinges småstadskommuner och stadskommuner med invandrartäta områden visar att de disponibla inkomsterna faller lika mycket i de invandrartäta områdena för båda kommuntyperna. Men för småstadskommunerna sker fallet från en inkomstnivå som är jämförbar med rikssnittet. För landsbygdskommuner är det också uppenbart att det finns två typer av kommuner: i) kustkommuner som upplever en ökning av de disponibla inkomsterna vilket sannolikt beror på en inflyttning av höginkomsttagare till Österlen och Båstad, och ii) inlandskommuner där fallet i disponibla inkomster ofta är relativt stort, cirka 10-15 procentenheter.
Vår analys av det kommunala utjämningssystemet stödjer riksrevisionens
uppfattning att skillnader som beror på gleshet och socioekonomi bör utjämnas i större utsträckningen. Våra resultat kan användas för att nyansera bilden
ytterligare. Framförallt framkommer det att både de mest invandrartäta
kommunerna och den mest glesa landsbygden inte blir kompenserade för
förändringar i skatteunderlaget.
Rapporten visar således att den geografiska inkomstojämlikheten ökar.
Inkomstutvecklingen för landsbygden har dock inte utvecklats på ett sådant sätt
att det bör öka den politiska polariseringen. Dock har välståndet för icke-sysselsatta (i arbetsför ålder) sjunkit mycket kraftigt: för icke-sysselsatta på både landsbygden och de invandrartäta områdena är de disponibla inkomsterna 70% lägre än rikssnittet. Rapportens resultat berör relativa skillnader men för icke-sysselsatta finner vi även absoluta förändringar. För icke-sysselsatta finner vi att de reella disponibla inkomsterna sedan 2000 fallit med 10% och 16% för icke-sysselsatta på landsbygden och de invandrartäta områdena. Det förefaller som att de disponibla inkomsterna nu är så låga att de inte kan sjunka ytterligare utan att välfärdssystemen förändras fundamentalt. Att enskilda individer utan sysselsättning har inkomster som motsvarar 30% av rikssnittet är inte märkligt, men när välståndet, i genomsnitt, är så lågt riskerar detta få konsekvenser.
I det rådande debattklimatet där invandringen ofta utmålas som en kostnad för
samhället är det inte orimligt att många på landsbygden (och i befolkningen i stort) antar att de urholkade sociala ersättningssystemen beror på invandringen. På så sätt skapas ett samband mellan stadens integrationsproblem och landsbygdens politiska missnöje. Sambandet är svårt ett påvisa men om vi avser att bromsa polariseringen i samhället är det motiverat att förbättra välfärden i de
invandrartäta områdena generellt, och specifikt för de icke-sysselsatta i samhället. Utifrån ekonomisk teori kan man hävda att lägre ersättningar i välfärdssystemen och sänkta skatter kan minska fattigdomen genom att öka incitamenten att arbeta. Forskning visar dock att finansiella incitament främst påverkar personer nära arbetsmarknaden och för arbetslösa längre från arbetsmarknaden fungerar finansiella incitament sämre (se exempelvis Mörks (2011) forskningssammanställning). Därför bidrar denna typ av åtgärder sannolikt främst till större fattigdom och i sin förlängning till större politisk polarisering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/4a437dfd-0d72-45bc-8925-b65d9894c01c
- author
- Nordin, Martin LU
- organization
- publishing date
- 2021
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- KEFU skriftserie
- issue
- 2021:3
- pages
- 50 pages
- publisher
- KEFU
- ISSN
- 1102-8483
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 4a437dfd-0d72-45bc-8925-b65d9894c01c
- date added to LUP
- 2023-02-17 08:24:49
- date last changed
- 2023-09-15 11:24:06
@techreport{4a437dfd-0d72-45bc-8925-b65d9894c01c,
abstract = {{Skillnaderna i förutsättningar och möjligheter mellan olika delar av landet har<br/>ökat (SOU, 2017:1). Framförallt tycks utvecklingen på landsbygden och stadens<br/>invandrartäta områden gå i fel riktning. För både landsbygden och de<br/>invandrartäta områdena riskerar ett växande kulturellt och ekonomisk gap<br/>gentemot majoritetssamhället göda splittring och politisk polariseringen.<br/>Polariseringen i Sverige är fortfarande mindre än i många andra västländer men<br/>det finns en tendens mot ökad polarisering. Större geografiska skillnader i<br/>inkomster och välstånd kan vara en direkt orsak till ökad polariseringen men<br/>skillnader i inkomster beskrivs även vara en katalysator som förstärker andra<br/>orsaker som exempelvis ökade invandringskritiska attityder (Dal Bò m.fl., 2019).<br/>I denna rapport undersöker vi utifrån denna bakgrund hur välståndet för Skåne<br/>och Blekinges landsbygd och invandrartäta områden utvecklats över tid.<br/><br/>Rapporten finner att de genomsnittliga disponibla inkomsterna (som mäter<br/>välstånd) var på samma nivå för Skåne och Blekinges landsbygder och<br/>invandrartäta områden i början av 1990-talet, cirka 10% lägre än rikssnittet. Men<br/>sedan dess har utvecklingen skiljts sig åt: På landsbygden har de disponibla<br/>inkomsterna sjunkit med cirka 5 procentenheter mot rikssnittet, medan de har<br/>sjunkit med nästan 30 procentenheter mot rikssnittet i de mest invandrartäta<br/>områdena. Inkomstojämlikheten i Sverige beror därför i stor utsträckning på<br/>geografiska inkomstgap och, särskilt, inom städer har inkomstsegregationen vuxit kraftigt.<br/><br/>Vad är det som ligger bakom fallet i disponibel inkomst? Ett fall i sysselsättning<br/>skulle kunna vara en tänkbar förklaring, men för de invandrartäta områdena är det endast under 90-talskrisen som fallet beror på minskad sysselsättning. Dessutom har de disponibla inkomsterna och förvärvsinkomsterna fortsatt falla under hela perioden trots att sysselsättningen ökat för de invandrartäta områdena sedan finanskrisen 2008. Detta har betydelse för hur vi bör tolka<br/>sysselsättningsförbättringen. Tolkningen är att de nya anställningarna i de<br/>invandrartäta områdena är lågbetalda, sannolikt ofta osäkra anställningar och<br/>deltidsanställningar. En annan viktig förklaring till de växande geografiska<br/>inkomstgapen är låga och fallande sociala ersättningar. För icke-sysselsatta (i<br/>arbetsför ålder) på både landsbygden och i de invandrartäta områdena är de<br/>disponibla inkomsterna 2017 nästan 70% lägre än för befolkningen i riket.<br/><br/>Rapporten studerar även situation för pensionärer. För pensionärer på<br/>landsbygden har de disponibla inkomsterna inte försämrats mot de disponibla<br/>iv inkomsterna i riket. I de invandrartäta områdena har pensionärerna sedan 1990-talet sett en försämring av sina disponibla inkomster med cirka 10 procentenheter mot riket. <br/><br/>En jämförelse av Skånes och Blekinges småstadskommuner och stadskommuner med invandrartäta områden visar att de disponibla inkomsterna faller lika mycket i de invandrartäta områdena för båda kommuntyperna. Men för småstadskommunerna sker fallet från en inkomstnivå som är jämförbar med rikssnittet. För landsbygdskommuner är det också uppenbart att det finns två typer av kommuner: i) kustkommuner som upplever en ökning av de disponibla inkomsterna vilket sannolikt beror på en inflyttning av höginkomsttagare till Österlen och Båstad, och ii) inlandskommuner där fallet i disponibla inkomster ofta är relativt stort, cirka 10-15 procentenheter.<br/><br/>Vår analys av det kommunala utjämningssystemet stödjer riksrevisionens<br/>uppfattning att skillnader som beror på gleshet och socioekonomi bör utjämnas i större utsträckningen. Våra resultat kan användas för att nyansera bilden<br/>ytterligare. Framförallt framkommer det att både de mest invandrartäta<br/>kommunerna och den mest glesa landsbygden inte blir kompenserade för<br/>förändringar i skatteunderlaget.<br/><br/>Rapporten visar således att den geografiska inkomstojämlikheten ökar.<br/>Inkomstutvecklingen för landsbygden har dock inte utvecklats på ett sådant sätt<br/>att det bör öka den politiska polariseringen. Dock har välståndet för icke-sysselsatta (i arbetsför ålder) sjunkit mycket kraftigt: för icke-sysselsatta på både landsbygden och de invandrartäta områdena är de disponibla inkomsterna 70% lägre än rikssnittet. Rapportens resultat berör relativa skillnader men för icke-sysselsatta finner vi även absoluta förändringar. För icke-sysselsatta finner vi att de reella disponibla inkomsterna sedan 2000 fallit med 10% och 16% för icke-sysselsatta på landsbygden och de invandrartäta områdena. Det förefaller som att de disponibla inkomsterna nu är så låga att de inte kan sjunka ytterligare utan att välfärdssystemen förändras fundamentalt. Att enskilda individer utan sysselsättning har inkomster som motsvarar 30% av rikssnittet är inte märkligt, men när välståndet, i genomsnitt, är så lågt riskerar detta få konsekvenser.<br/><br/>I det rådande debattklimatet där invandringen ofta utmålas som en kostnad för<br/>samhället är det inte orimligt att många på landsbygden (och i befolkningen i stort) antar att de urholkade sociala ersättningssystemen beror på invandringen. På så sätt skapas ett samband mellan stadens integrationsproblem och landsbygdens politiska missnöje. Sambandet är svårt ett påvisa men om vi avser att bromsa polariseringen i samhället är det motiverat att förbättra välfärden i de<br/>invandrartäta områdena generellt, och specifikt för de icke-sysselsatta i samhället. Utifrån ekonomisk teori kan man hävda att lägre ersättningar i välfärdssystemen och sänkta skatter kan minska fattigdomen genom att öka incitamenten att arbeta. Forskning visar dock att finansiella incitament främst påverkar personer nära arbetsmarknaden och för arbetslösa längre från arbetsmarknaden fungerar finansiella incitament sämre (se exempelvis Mörks (2011) forskningssammanställning). Därför bidrar denna typ av åtgärder sannolikt främst till större fattigdom och i sin förlängning till större politisk polarisering.}},
author = {{Nordin, Martin}},
institution = {{KEFU}},
issn = {{1102-8483}},
language = {{swe}},
number = {{2021:3}},
series = {{KEFU skriftserie}},
title = {{Inkomster och polarisering på Skåne och Blekinges landsbygd och invandrartäta områden}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/158569518/2021_3.pdf}},
year = {{2021}},
}