Adding Fuel to the Fire : North-South dynamics in the geographies of transport energy: the case of EU biofuels
(2018)- Abstract
- Since the 2000s, the European Union (EU) has promoted biofuels for transport to achieve climate change mitigation, and rural development in the global South. In contrast, critiques have argued that biofuel promotion impedes more meaningful mitigation while also resulting in dispossession of land and loss of labour opportunities in the global South. In this thesis, I study why the EU is promoting liquid biofuels for transport despite critique. I ask the following main questions: Can EU biofuel regulation assure the desired outcomes of significant mitigation of transport emissions and positive social effects in rural areas? If not, what would constitute more viable alternatives for achieving the desired outcomes?
Within a... (More) - Since the 2000s, the European Union (EU) has promoted biofuels for transport to achieve climate change mitigation, and rural development in the global South. In contrast, critiques have argued that biofuel promotion impedes more meaningful mitigation while also resulting in dispossession of land and loss of labour opportunities in the global South. In this thesis, I study why the EU is promoting liquid biofuels for transport despite critique. I ask the following main questions: Can EU biofuel regulation assure the desired outcomes of significant mitigation of transport emissions and positive social effects in rural areas? If not, what would constitute more viable alternatives for achieving the desired outcomes?
Within a sustainability science frame, I draw on critical realism, emancipatory social science, and a mixed methods approach to examine the complex interdependencies of energy and geography across three interconnected analytical domains: ‘geopolitics’, ‘energy markets’ and ‘energy landscapes’. For each domain there is a specific empirical focus and a corresponding theoretical body. The main structure of the thesis starts with a systematic ‘diagnosis and critique’ of EU biofuel regulation, then proceeds to discuss ‘alternatives and transformation’.
My analysis unfolds in three major parts with respective findings. First, EU biofuel regulation impedes more meaningful mitigation of transport emissions. Its intrinsic mechanisms encourage firms to further expand intensified land-use practises for the production of energy commodities. This spills over to new land areas for increased production, and does not ensure substantial greenhouse gas emission reductions. Second, EU biofuel regulation has adverse social effects on the ‘transnational rural precariat’ especially in the global South where many states and governments accepted investments for the production of liquid biofuels as a means for development although it resulted in accumulation by dispossession. Together, these mechanisms tend to shift land and labour relations towards intensive agriculture with output designated for external regional markets, and without delivering ample social benefits to populations in these rural areas. Third, EU biofuel regulation is a response to (multiple) crises in capitalism: liquid biofuels have provided firms with new accumulation opportunities and the EU’s regulatory mechanisms allow firms in pre-existing geographies of production and consumption to produce commodities in more ‘flexible’ ways. Importantly, I found that this ‘flexing’ is a defining feature of EU biofuel regulation wherein the ensuing geopolitical territorialisation reproduces the ‘transport energy landscape’ and its underlying social relations.
Finally, I discuss more viable alternatives for achieving the desired outcomes that can be promoted by exploiting the now identified gaps and contradictions inherent to the EU’s support of liquid biofuels for transport. To conclude, I theorize the role of energy geographies in climate change mitigation, and delineate my contributions to the research agenda of sustainability science. (Less) - Abstract (Swedish)
- Sedan 2000-talet har den Europeiska Unionen (EU) lanserat biodrivmedel som ett alternativ för att uppnå minskad klimatpåverkan men också landsbygdsutveckling i globala Syd. Den kritiska debatten pekar dock på att biodrivmedel snarare försvårar införandet av mer meningsfulla åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från transport; samt att utlovade arbetstillfällen lyser med sin frånvaro, samtidigt som lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter ofta begränsas när tillgången till viktiga naturresurser som mark och vatten begränsas eller skärs av. I den här avhandlingen studerar jag hur och varför EU stöttade flytande biodrivmedel trots växande kritik. Jag ställer följande övergripande frågeställningar: Kan EU:s biodrivmedelsreglering... (More)
- Sedan 2000-talet har den Europeiska Unionen (EU) lanserat biodrivmedel som ett alternativ för att uppnå minskad klimatpåverkan men också landsbygdsutveckling i globala Syd. Den kritiska debatten pekar dock på att biodrivmedel snarare försvårar införandet av mer meningsfulla åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från transport; samt att utlovade arbetstillfällen lyser med sin frånvaro, samtidigt som lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter ofta begränsas när tillgången till viktiga naturresurser som mark och vatten begränsas eller skärs av. I den här avhandlingen studerar jag hur och varför EU stöttade flytande biodrivmedel trots växande kritik. Jag ställer följande övergripande frågeställningar: Kan EU:s biodrivmedelsreglering säkerställa de önskvärda effekterna av signifikanta växthusgasutsläppsminskningar inom transport och positiva sociala effekter på landsbygden? Om inte, vad skulle vara mer gångbara alternativ för att uppnå de önskvärda effekterna?
Inom en hållbarhetsvetenskaplig ram drar min forskning på kritisk realism, emancipatorisk samhällsvetenskap och blandade metoder för att undersöka gränslandet mellan energi och geografi över tre analytiska domäner: ’geopolitik’, ’energimarknader’ och ’energilandskap’. Varje domän har en mer specifik empirisk fokus och en motsvarande teoretisk kropp. Avhandlingens struktur börjar med en systematisk ’diagnos och kritik’ av EU:s biodrivmedelsreglering och fortsätter sedan med en diskussion om ’alternativ och transformation’.
Min analys består av tre huvudsakliga delar med respektive resultat. För det första förhindrar EU:s biodrivmedelsreglering mer meningsfulla åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från transport. Istället uppmanar dess inneboende mekanismer företag att vidare expandera intensifierade markanvändingsformer för produktionen av energivaror. Denna expansion spiller över produktionen till nya markområden samtidigt som regleringen inte kan säkerställa växthusgasutsläppsminskningar. För det andra har EU:s biodrivmedelsreglering negativa sociala effekter på det ’transnationella rurala prekariatet’; särskilt i globala Syd där många stater och myndigheter accepterat investeringar för produktion av flytande biodrivmedel som ett sätt att uppnå utveckling trots att det resulterade i ackumulering genom fråntagande. Sammantaget tenderar dessa mekanismer att skifta mark- och arbetsrelationer mot intensifierat jordbruk med slutprodukter som riktar sig mot externa regionella och reglerade energimarknader, utan att leverera tillräckliga sociala nyttor till befolkningen i dessa landsbygdsområden. För det tredje är EU:s biodrivmedelsreglering ett svar på (flera) kriser inom kapitalismen: där flytande biodrivmedel har tillgodosett företag med nya ackumuleringsmöjligheter då EU:s regleringsmekanismer möjliggjort för företag inom redan existerande produktions- och konsumptionsgeografier att producera varor och tjänster på mer ’flexibla’ sätt. Min analys visar att detta ’flexande’ är en definierande egenskap av EU:s biodrivmedelsreglering och understryker därefter att den efterföljande geopolitiska territorialiseringen reproducerar ’transportenergilandskapet’ och dess underliggande sociala relationer.
Avslutningsvis diskuterar jag mer gångbara alternativ för kunna uppnå de önskvärda effekterna. Förverkligandet av dessa alternativ kan främjas genom att exploatera de nu identifierade öppningarna och motsägelserna inneboende i EU:s stöd av flytande biodrivmedel. Jag drar sedan teoretiska slutsatser kring energigeografiers roll i omställningen till minskad klimatpåverkan och redogör mina bidrag till hållbarhetsvetenskapens forskningsagenda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/63b9e062-11c3-4223-b697-653262f0ef22
- author
- Harnesk, David LU
- supervisor
-
- Anne Jerneck LU
- Sara Brogaard LU
- opponent
-
- Professor Bridge, Garvin, J., Durham University, United Kingdom
- organization
- publishing date
- 2018-03
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- energy geography, geopolitics, territorialisation, climate change mitigation, transport, biofuels, agrofuels, European Union (EU), certification, sustainability criteria, sustainability science, energi, geografi, geopolitik, territorialisering, klimatomställning, transport, biodrivmedel, biobränsle, Europeiska Unionen, certifiering, hållbarhetskriterier, hållbarhetsvetenskap
- pages
- 212 pages
- publisher
- Lund University
- defense location
- Ostrom in Josephson buildning, Biskopsgatan 5, Lund
- defense date
- 2018-04-06 10:15:00
- ISBN
- 978-91-984630-0-2
- 978-91-982201-9-3
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- 63b9e062-11c3-4223-b697-653262f0ef22
- date added to LUP
- 2018-03-12 09:58:31
- date last changed
- 2023-11-21 22:34:46
@phdthesis{63b9e062-11c3-4223-b697-653262f0ef22,
abstract = {{Since the 2000s, the European Union (EU) has promoted biofuels for transport to achieve climate change mitigation, and rural development in the global South. In contrast, critiques have argued that biofuel promotion impedes more meaningful mitigation while also resulting in dispossession of land and loss of labour opportunities in the global South. In this thesis, I study why the EU is promoting liquid biofuels for transport despite critique. I ask the following main questions: Can EU biofuel regulation assure the desired outcomes of significant mitigation of transport emissions and positive social effects in rural areas? If not, what would constitute more viable alternatives for achieving the desired outcomes?<br/><br/>Within a sustainability science frame, I draw on critical realism, emancipatory social science, and a mixed methods approach to examine the complex interdependencies of energy and geography across three interconnected analytical domains: ‘geopolitics’, ‘energy markets’ and ‘energy landscapes’. For each domain there is a specific empirical focus and a corresponding theoretical body. The main structure of the thesis starts with a systematic ‘diagnosis and critique’ of EU biofuel regulation, then proceeds to discuss ‘alternatives and transformation’.<br/><br/>My analysis unfolds in three major parts with respective findings. First, EU biofuel regulation impedes more meaningful mitigation of transport emissions. Its intrinsic mechanisms encourage firms to further expand intensified land-use practises for the production of energy commodities. This spills over to new land areas for increased production, and does not ensure substantial greenhouse gas emission reductions. Second, EU biofuel regulation has adverse social effects on the ‘transnational rural precariat’ especially in the global South where many states and governments accepted investments for the production of liquid biofuels as a means for development although it resulted in accumulation by dispossession. Together, these mechanisms tend to shift land and labour relations towards intensive agriculture with output designated for external regional markets, and without delivering ample social benefits to populations in these rural areas. Third, EU biofuel regulation is a response to (multiple) crises in capitalism: liquid biofuels have provided firms with new accumulation opportunities and the EU’s regulatory mechanisms allow firms in pre-existing geographies of production and consumption to produce commodities in more ‘flexible’ ways. Importantly, I found that this ‘flexing’ is a defining feature of EU biofuel regulation wherein the ensuing geopolitical territorialisation reproduces the ‘transport energy landscape’ and its underlying social relations.<br/><br/>Finally, I discuss more viable alternatives for achieving the desired outcomes that can be promoted by exploiting the now identified gaps and contradictions inherent to the EU’s support of liquid biofuels for transport. To conclude, I theorize the role of energy geographies in climate change mitigation, and delineate my contributions to the research agenda of sustainability science.}},
author = {{Harnesk, David}},
isbn = {{978-91-984630-0-2}},
keywords = {{energy geography; geopolitics; territorialisation; climate change mitigation; transport; biofuels; agrofuels; European Union (EU); certification; sustainability criteria; sustainability science; energi; geografi; geopolitik; territorialisering; klimatomställning; transport; biodrivmedel; biobränsle; Europeiska Unionen; certifiering; hållbarhetskriterier; hållbarhetsvetenskap}},
language = {{eng}},
publisher = {{Lund University}},
school = {{Lund University}},
title = {{Adding Fuel to the Fire : North-South dynamics in the geographies of transport energy: the case of EU biofuels}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/39805347/Harnesk_2018_Adding_Fuel_to_the_Fire_kappa.pdf}},
year = {{2018}},
}