Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den europeiska stabiliseringspolitiken efter coronapandemin - Mer flexibel integration eller federalism?

Andersson, Fredrik N G LU and Jonung, Lars LU (2022) In Europaperspektiv 2022. p.115-144
Abstract (Swedish)
I bokens kapitel diskuterar Fredrik N G Andersson och Lars Jonung finans- och penningpolitiken i Europa efter coronapandemin. Sedan euron, den gemensamma valutan, infördes den förste januari 1999 har såväl penningpolitiken som finanspolitiken varit föremål för en rad reformer. Dessa har varit påverkade av erfarenheterna och tolkningen av tidigare ekonomiska kriser. I samband med coronapandemin 2020–21 togs de första stegen mot en federal finanspolitik inom EU då medlemsländerna kom överens om den gemensamma återhämtningsplanen NextGenerationEU. Den innehåller både transfereringar mellan medlemsländerna och nya befogenheter för EU-kommissionen att ta upp lån och skatter.

I detta kapitel diskuterar Andersson och Jonung innebörden... (More)
I bokens kapitel diskuterar Fredrik N G Andersson och Lars Jonung finans- och penningpolitiken i Europa efter coronapandemin. Sedan euron, den gemensamma valutan, infördes den förste januari 1999 har såväl penningpolitiken som finanspolitiken varit föremål för en rad reformer. Dessa har varit påverkade av erfarenheterna och tolkningen av tidigare ekonomiska kriser. I samband med coronapandemin 2020–21 togs de första stegen mot en federal finanspolitik inom EU då medlemsländerna kom överens om den gemensamma återhämtningsplanen NextGenerationEU. Den innehåller både transfereringar mellan medlemsländerna och nya befogenheter för EU-kommissionen att ta upp lån och skatter.

I detta kapitel diskuterar Andersson och Jonung innebörden av en gemensam finanspolitik för EU. Vilka möjligheter och svårigheter skulle en federal finanspolitik möta? Kapitlet inleds med en genomgång av hur den globala finanskrisen 2008/09, den europeiska skuldkrisen 2010–15 samt coronapandemin påverkat det stabiliseringspolitiska ramverket i EU. Den grundläggande tesen som författarna driver är att reformerna av ramverket har styrts av kortsiktiga krishänsyn och inte av de grundläggande problemen som EU:s ekonomier brottas med. Ökad federalism genom en fiskal union och ett större ansvar för den Europeiska unionen i utformningen av finanspolitiken löser inte unionens centrala ekonomiska obalanser. Snarare kan ökad federalism leda till ytterligare spänningar mellan medlemsländerna när deras nationella intressen skiljer sig åt.

Andersson och Jonung betonar struktur- och tillväxtreformer som ett alternativ till en federal finanspolitik. Europas ekonomi har under lång tid lidit av svag tillväxt vilket förstärker den ekonomiska nedgången under kriser. Genom att fokusera på tillväxt- och strukturreformer kan Europa möta framtida kriser mer framgångsrikt än vad fallet varit under eurons första tjugo år. Ett sådant reformarbete omfattar ett färdigställa en väl fungerande inre marknad – en fråga som redan ligger inom EU:s kompetensområde och som inte kräver nya maktbefogenheter.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
finanspolitik, EU, coronapandemin, kris, NextGenerationEU
host publication
EU mellan federalism och flexibel integration
series title
Europaperspektiv
editor
Bakardjieva Engelbrekt, Antonina ; Mihcalski, Anna and Oxelheim, Lars
volume
2022
pages
115 - 144
publisher
Santérus förlag
ISSN
1403-3879
ISBN
9789173591799
language
Swedish
LU publication?
yes
id
7eb7c2e7-7fa6-4997-9f2d-30c6942b0210
date added to LUP
2022-05-02 08:16:05
date last changed
2023-09-07 15:25:07
@inbook{7eb7c2e7-7fa6-4997-9f2d-30c6942b0210,
  abstract     = {{I bokens kapitel diskuterar Fredrik N G Andersson och Lars Jonung finans- och penningpolitiken i Europa efter coronapandemin. Sedan euron, den gemensamma valutan, infördes den förste januari 1999 har såväl penningpolitiken som finanspolitiken varit föremål för en rad reformer. Dessa har varit påverkade av erfarenheterna och tolkningen av tidigare ekonomiska kriser. I samband med coronapandemin 2020–21 togs de första stegen mot en federal finanspolitik inom EU då medlemsländerna kom överens om den gemensamma återhämtningsplanen NextGenerationEU. Den innehåller både transfereringar mellan medlemsländerna och nya befogenheter för EU-kommissionen att ta upp lån och skatter. <br/><br/>I detta kapitel diskuterar Andersson och Jonung innebörden av en gemensam finanspolitik för EU. Vilka möjligheter och svårigheter skulle en federal finanspolitik möta? Kapitlet inleds med en genomgång av hur den globala finanskrisen 2008/09, den europeiska skuldkrisen 2010–15 samt coronapandemin påverkat det stabiliseringspolitiska ramverket i EU. Den grundläggande tesen som författarna driver är att reformerna av ramverket har styrts av kortsiktiga krishänsyn och inte av de grundläggande problemen som EU:s ekonomier brottas med. Ökad federalism genom en fiskal union och ett större ansvar för den Europeiska unionen i utformningen av finanspolitiken löser inte unionens centrala ekonomiska obalanser. Snarare kan ökad federalism leda till ytterligare spänningar mellan medlemsländerna när deras nationella intressen skiljer sig åt. <br/><br/>Andersson och Jonung betonar struktur- och tillväxtreformer som ett alternativ till en federal finanspolitik. Europas ekonomi har under lång tid lidit av svag tillväxt vilket förstärker den ekonomiska nedgången under kriser. Genom att fokusera på tillväxt- och strukturreformer kan Europa möta framtida kriser mer framgångsrikt än vad fallet varit under eurons första tjugo år. Ett sådant reformarbete omfattar ett färdigställa en väl fungerande inre marknad – en fråga som redan ligger inom EU:s kompetensområde och som inte kräver nya maktbefogenheter. <br/>}},
  author       = {{Andersson, Fredrik N G and Jonung, Lars}},
  booktitle    = {{EU mellan federalism och flexibel integration}},
  editor       = {{Bakardjieva Engelbrekt, Antonina and Mihcalski, Anna and Oxelheim, Lars}},
  isbn         = {{9789173591799}},
  issn         = {{1403-3879}},
  keywords     = {{finanspolitik; EU; coronapandemin; kris; NextGenerationEU}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{02}},
  pages        = {{115--144}},
  publisher    = {{Santérus förlag}},
  series       = {{Europaperspektiv}},
  title        = {{Den europeiska stabiliseringspolitiken efter coronapandemin - Mer flexibel integration eller federalism?}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/157639746/AnderssonJonung2022Europaperspektiv.pdf}},
  volume       = {{2022}},
  year         = {{2022}},
}