Kinas urbana transformation – en analys av gentrifieringsprocesser i konstområdet 798 i Beijing
(2011) SGEK01 20092Department of Human Geography
- Abstract (Swedish)
- Kinas urbana landskap har de senaste åren förändrats radikalt i ett led av landets exceptionella ekonomiska utveckling sedan Deng Xiaoping genomförde en rad ekonomiska reformer under 1980-talet. Starkast utveckling sker i städerna på östkusten där bland annat medelinkomsterna i Beijing ökat med 54 % mellan åren 1998 och 2001 (Wang 2004:55). I uppsatsen ämnar jag besvara tre frågor: Går det, utifrån i uppsatsen redovisat teoretiskt ramverk, att förklara Kinas urbana transformation och de gentrifieringsprocesser som återspeglas i konstområdet 798? I vilka former förekommer gentrifiering i konstdistriktet 798? och; Hur stor – om någon – inverkan har den nyetablerade medelklassen på de urbana förändringarna? I uppsatsen tar jag mig an tre... (More)
- Kinas urbana landskap har de senaste åren förändrats radikalt i ett led av landets exceptionella ekonomiska utveckling sedan Deng Xiaoping genomförde en rad ekonomiska reformer under 1980-talet. Starkast utveckling sker i städerna på östkusten där bland annat medelinkomsterna i Beijing ökat med 54 % mellan åren 1998 och 2001 (Wang 2004:55). I uppsatsen ämnar jag besvara tre frågor: Går det, utifrån i uppsatsen redovisat teoretiskt ramverk, att förklara Kinas urbana transformation och de gentrifieringsprocesser som återspeglas i konstområdet 798? I vilka former förekommer gentrifiering i konstdistriktet 798? och; Hur stor – om någon – inverkan har den nyetablerade medelklassen på de urbana förändringarna? I uppsatsen tar jag mig an tre större teoretiska resonemang för att kunna besvara ovan nämnda frågor. Neoliberalismen som grundidé stöds på verk av David Harvey och Wu Fulong. De menar att den urbana transformationen som sker i Kina idag uppvisar tydliga indikationer på att vara influerade av neoliberalism om än med ”kinesiska karaktäristika”. De andra teorierna som diskuteras i uppsatsen är gentrifiering – Neil Smiths rent-gap-teori och David Leys konsumtionsteori – och begreppet Ungdomens risskål som fångar essensen i de nya livsstilar som börjat uppdagas i de kinesiska städerna, och som är ett resultat av den längtan den unga delen av befolkningen har haft och fortfarande har mot en mer västerländskt influerad livsstil och välfärd.
Mitt metodval för studien har varit att via en litteraturstudie av material från likväl den akademiska sfären som nyhetsmedia och journalistik, återge en så bred och rättvis bild som möjligt av den urbana transformationen i Kina. I uppsatsens avhandling ställs de olika teorierna i relation mot den kinesiska ekonomiska utvecklingen och konstområdet 798s utformande. Ur flertalet aspekter går det att se ett samband mellan neoliberal teori och Kinas utveckling. Men som både He och Wu, likväl som Harvey påpekar bör den neoliberala utvecklingen i Kina ses som något unikt. Vidare menar de därför att den marknadsliberala transformationen som sker i landet bör klassas som ”Neoliberalism med kinesiska karaktäristika” eller dylikt. Konstområdet 798s utveckling visar även det upp tydliga samband till neoliberal utvecklingsteori. Området kan tolkas som ett av de ledande urbana områden som ska föra utvecklingen framåt och fungera som motor i led med tillväxt-först-strategier.
I uppsatsen drar jag slutsatsen att det teoretiska ramverk jag valt att utgå från för att försöka tolka Kinas urbana transformation går att applicera på både Kina såväl som på min fallstudie av konstområdet 798. Det finns däremot en problematik kring huruvida det är en fullständig neoliberal förändring vi ser av Kina eller om det är något helt nytt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1969270
- author
- Weidacher Hsiung, Robert LU
- supervisor
- organization
- course
- SGEK01 20092
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 1969270
- date added to LUP
- 2011-09-19 13:07:44
- date last changed
- 2011-09-19 13:07:44
@misc{1969270,
abstract = {{Kinas urbana landskap har de senaste åren förändrats radikalt i ett led av landets exceptionella ekonomiska utveckling sedan Deng Xiaoping genomförde en rad ekonomiska reformer under 1980-talet. Starkast utveckling sker i städerna på östkusten där bland annat medelinkomsterna i Beijing ökat med 54 % mellan åren 1998 och 2001 (Wang 2004:55). I uppsatsen ämnar jag besvara tre frågor: Går det, utifrån i uppsatsen redovisat teoretiskt ramverk, att förklara Kinas urbana transformation och de gentrifieringsprocesser som återspeglas i konstområdet 798? I vilka former förekommer gentrifiering i konstdistriktet 798? och; Hur stor – om någon – inverkan har den nyetablerade medelklassen på de urbana förändringarna? I uppsatsen tar jag mig an tre större teoretiska resonemang för att kunna besvara ovan nämnda frågor. Neoliberalismen som grundidé stöds på verk av David Harvey och Wu Fulong. De menar att den urbana transformationen som sker i Kina idag uppvisar tydliga indikationer på att vara influerade av neoliberalism om än med ”kinesiska karaktäristika”. De andra teorierna som diskuteras i uppsatsen är gentrifiering – Neil Smiths rent-gap-teori och David Leys konsumtionsteori – och begreppet Ungdomens risskål som fångar essensen i de nya livsstilar som börjat uppdagas i de kinesiska städerna, och som är ett resultat av den längtan den unga delen av befolkningen har haft och fortfarande har mot en mer västerländskt influerad livsstil och välfärd.
Mitt metodval för studien har varit att via en litteraturstudie av material från likväl den akademiska sfären som nyhetsmedia och journalistik, återge en så bred och rättvis bild som möjligt av den urbana transformationen i Kina. I uppsatsens avhandling ställs de olika teorierna i relation mot den kinesiska ekonomiska utvecklingen och konstområdet 798s utformande. Ur flertalet aspekter går det att se ett samband mellan neoliberal teori och Kinas utveckling. Men som både He och Wu, likväl som Harvey påpekar bör den neoliberala utvecklingen i Kina ses som något unikt. Vidare menar de därför att den marknadsliberala transformationen som sker i landet bör klassas som ”Neoliberalism med kinesiska karaktäristika” eller dylikt. Konstområdet 798s utveckling visar även det upp tydliga samband till neoliberal utvecklingsteori. Området kan tolkas som ett av de ledande urbana områden som ska föra utvecklingen framåt och fungera som motor i led med tillväxt-först-strategier.
I uppsatsen drar jag slutsatsen att det teoretiska ramverk jag valt att utgå från för att försöka tolka Kinas urbana transformation går att applicera på både Kina såväl som på min fallstudie av konstområdet 798. Det finns däremot en problematik kring huruvida det är en fullständig neoliberal förändring vi ser av Kina eller om det är något helt nytt.}},
author = {{Weidacher Hsiung, Robert}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kinas urbana transformation – en analys av gentrifieringsprocesser i konstområdet 798 i Beijing}},
year = {{2011}},
}