K2 eller K3 – vilket regelverk bör ett företag välja?
(2011)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Vi har redogjort för K2- och K3-regelverken och i praktiken finns tydliga skillnader. I K2-regelverket finns begränsande förenklingsregler och i K3-regelverket ges möjlighet att göra egna bedömningar och utforma redovisning och årsredovisning efter företagets situation. I slutsatsen utgår vi från ett medelstort företag, vilket vi definierar som ett företag som ligger över gränsvärdet 50/25/50 men under gränsvärdet 50/40/80. Mot ovanstående bakgrund väcks diskussion kring, gällande de i praktiken väsentliga skillnaderna, vilket regelverk som betraktas mest lämpligt för ett medelstort företag. De faktorer som eventuellt blir att ta hänsyn till är företagets bransch, behov av redovisningsprincip och vilken typ av intressentkrets som... (More)
- Vi har redogjort för K2- och K3-regelverken och i praktiken finns tydliga skillnader. I K2-regelverket finns begränsande förenklingsregler och i K3-regelverket ges möjlighet att göra egna bedömningar och utforma redovisning och årsredovisning efter företagets situation. I slutsatsen utgår vi från ett medelstort företag, vilket vi definierar som ett företag som ligger över gränsvärdet 50/25/50 men under gränsvärdet 50/40/80. Mot ovanstående bakgrund väcks diskussion kring, gällande de i praktiken väsentliga skillnaderna, vilket regelverk som betraktas mest lämpligt för ett medelstort företag. De faktorer som eventuellt blir att ta hänsyn till är företagets bransch, behov av redovisningsprincip och vilken typ av intressentkrets som föreligger. Därtill bör även beaktas hur intressenterna bedömer företaget grundat på val av regelverk samt i vilken grad intressenterna efterfrågar en rättvisande bild av företagets verksamhet. Vilket regelverk som får anses mest lämpligt för ett medelstort företag beror på företagets individuella situation och framtida avsikter. Det går därför egentligen inte att med en jämfö-rande diskussion, ur denna aspekt, hävda att det ena regelverket är mer fördelaktigt än det andra. Vilket regelverk som anses bättre kommer även bero på hur revisionsbyråer framställer det ena regelverket i jämförelse med det andra. Vår slutsats är att K3 i många fall kommer att uppfattas vara det mest fördelaktiga valet för ett medelstort företag. Dels kommer det utgöra huvudregelverk och om företaget i framtiden har avsikter att expandera kommer ett byte till detta regelverk likväl föreligga. Dels har K3 större internationell anknytning vilket även kan vara positivt om företaget är verksamma internationellt eller tror sig bli så i framtiden. Obero-ende av annat, är K3 även mest fördelaktigt för företag med en bred intressentkrets men även kan företag verksamma inom vissa branscher gynnas av dess redovisningsprinciper. K2 är, ur företagens aspekt, att föredra av förenklingsskäl. Följs de standardiserade reglerna betraktas en rättvisande bild av dess finansiella situation avspeglas på lång sikt. Å andra sidan begränsar förenklingsreglerna företagets möjligheter och alternativ vid redovisningen och vissa avstamp från ÅRL:s grundläggande principer följer därav. Trots att vi ovan hävdat att K2 är att föredra ur företagens aspekt är det svårt att i praktiken se några fördelar för ett medelstort företag vid tillämpningen av dess redovisningsprinciper. K3-regelverket, som är betydligt mer komplicerat och omfattande än K2, ger trots allt användaren större möjligheter gällande redovisningen. Ur intressentperspektiv är K3 regelverket med dess mer informativa årsredovisning att föredra. De höga kraven på redovisningen innebär dels att en rättvisande bild av redovisningen ges, dels att årsredovisningen innehåller mer information. Det går dock att argumentera att K2-regelverket är minst lika bra ur intressentperspektiv, den information dess intressenter efterfrågar skulle i praktiken kunna läggas till i noter. Swedbank grundar stora delar av sina beräkningar och analyser av ett företag på siffror och nyckeltal som de själva framställer. Att det finns skillnader mellan de två olika regelverken och den information som framställs verkar inte påverka Swedbank i allt för stor grad. Skatteverket är indifferent till om företagen tillämpar K2 eller K3 då det är deklarationen som står i fokus. Däremot kan Skatteverket ställa sig mer skeptiska till K2-företags deklarationsunderlag på grund av att de justeringar K2-företag måste göra inför deklarationen kan leda till oavsiktliga fel. För externa ägare kan även nyckeltal vara av intresse för att kunna kontrollera ett företags ekonomiska ställning. Det har tidigare konstaterats att samma typ av företag med samma typ av ekonomiska förutsättningar kan uppvisa skilda resultat och avvikande nyckeltal beroende på om det redovisar enligt K2 eller K3. Valet av redovisningsprincip kan alltså få påverka (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2027036
- author
- Bränholm, Daniel ; Bevanda, Sandy ; Holgersson, Johan and Bondhus, Carl-Magnus
- supervisor
- organization
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- K2, K3, IFRS for SMEs, Bokföringsnämnden, jämförbarhet, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 2027036
- date added to LUP
- 2011-06-03 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 19:05:39
@misc{2027036,
abstract = {{Vi har redogjort för K2- och K3-regelverken och i praktiken finns tydliga skillnader. I K2-regelverket finns begränsande förenklingsregler och i K3-regelverket ges möjlighet att göra egna bedömningar och utforma redovisning och årsredovisning efter företagets situation. I slutsatsen utgår vi från ett medelstort företag, vilket vi definierar som ett företag som ligger över gränsvärdet 50/25/50 men under gränsvärdet 50/40/80. Mot ovanstående bakgrund väcks diskussion kring, gällande de i praktiken väsentliga skillnaderna, vilket regelverk som betraktas mest lämpligt för ett medelstort företag. De faktorer som eventuellt blir att ta hänsyn till är företagets bransch, behov av redovisningsprincip och vilken typ av intressentkrets som föreligger. Därtill bör även beaktas hur intressenterna bedömer företaget grundat på val av regelverk samt i vilken grad intressenterna efterfrågar en rättvisande bild av företagets verksamhet. Vilket regelverk som får anses mest lämpligt för ett medelstort företag beror på företagets individuella situation och framtida avsikter. Det går därför egentligen inte att med en jämfö-rande diskussion, ur denna aspekt, hävda att det ena regelverket är mer fördelaktigt än det andra. Vilket regelverk som anses bättre kommer även bero på hur revisionsbyråer framställer det ena regelverket i jämförelse med det andra. Vår slutsats är att K3 i många fall kommer att uppfattas vara det mest fördelaktiga valet för ett medelstort företag. Dels kommer det utgöra huvudregelverk och om företaget i framtiden har avsikter att expandera kommer ett byte till detta regelverk likväl föreligga. Dels har K3 större internationell anknytning vilket även kan vara positivt om företaget är verksamma internationellt eller tror sig bli så i framtiden. Obero-ende av annat, är K3 även mest fördelaktigt för företag med en bred intressentkrets men även kan företag verksamma inom vissa branscher gynnas av dess redovisningsprinciper. K2 är, ur företagens aspekt, att föredra av förenklingsskäl. Följs de standardiserade reglerna betraktas en rättvisande bild av dess finansiella situation avspeglas på lång sikt. Å andra sidan begränsar förenklingsreglerna företagets möjligheter och alternativ vid redovisningen och vissa avstamp från ÅRL:s grundläggande principer följer därav. Trots att vi ovan hävdat att K2 är att föredra ur företagens aspekt är det svårt att i praktiken se några fördelar för ett medelstort företag vid tillämpningen av dess redovisningsprinciper. K3-regelverket, som är betydligt mer komplicerat och omfattande än K2, ger trots allt användaren större möjligheter gällande redovisningen. Ur intressentperspektiv är K3 regelverket med dess mer informativa årsredovisning att föredra. De höga kraven på redovisningen innebär dels att en rättvisande bild av redovisningen ges, dels att årsredovisningen innehåller mer information. Det går dock att argumentera att K2-regelverket är minst lika bra ur intressentperspektiv, den information dess intressenter efterfrågar skulle i praktiken kunna läggas till i noter. Swedbank grundar stora delar av sina beräkningar och analyser av ett företag på siffror och nyckeltal som de själva framställer. Att det finns skillnader mellan de två olika regelverken och den information som framställs verkar inte påverka Swedbank i allt för stor grad. Skatteverket är indifferent till om företagen tillämpar K2 eller K3 då det är deklarationen som står i fokus. Däremot kan Skatteverket ställa sig mer skeptiska till K2-företags deklarationsunderlag på grund av att de justeringar K2-företag måste göra inför deklarationen kan leda till oavsiktliga fel. För externa ägare kan även nyckeltal vara av intresse för att kunna kontrollera ett företags ekonomiska ställning. Det har tidigare konstaterats att samma typ av företag med samma typ av ekonomiska förutsättningar kan uppvisa skilda resultat och avvikande nyckeltal beroende på om det redovisar enligt K2 eller K3. Valet av redovisningsprincip kan alltså få påverka}},
author = {{Bränholm, Daniel and Bevanda, Sandy and Holgersson, Johan and Bondhus, Carl-Magnus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{K2 eller K3 – vilket regelverk bör ett företag välja?}},
year = {{2011}},
}