Side Streams Throughout the Food Supply Chain in Västra Götaland - A Study of Reported Data, Interviews with Food Producers and a Simplified LCA Case Study

Abstract (Swedish)

Vikten av resurseffektivitet i livsmedelskedjan är tydlig, eftersom denna sektor är en av de största bidragarna till negativ klimatpåverkan globalt.

Målet med den här uppsatsen var att utforska sidoströmmar av mat inom livsmedelskedjan i Västra Götaland, för att kartlägga hur mycket som redan är täckt i statistiken och vilka luckor i datamaterialet som finns för framtida forskning att täcka. Dessutom var målet att undersöka hur livsmedelsproducerande företag i Västra Götaland ser på sina sidoströmmar, hur de hanterar dem, vilka
hinder de ser och hur de bäst kan stöttas för att de ska kunna hantera sina sidoströmmar på ett mer hållbart sätt. Detta gjordes genom en webb-enkät och telefonintervjuer. Slutligen ämnade uppsatsen utföra en förenklad livscykelanalys (LCA) i en fallstudie över en sidoström av potatis från en
snacksproducent, med en jämförelse av den global uppvärmningspotential för att producera antingen kraftvärme eller biogas och rötrest från potatisarna.

Slutsatsen från kartläggningen av sidoströmmar i regionen var att det fanns stora luckor i datamaterialet för primärproduktion och livsmedelsproducenter, speciellt gällande sidoströmmar som inte är avfall.
Sidoströmmar från konsumentsektorn var bäst kartlagda.
Slutsatserna från intervjuerna med företag inom livsmedelsproduktionssektorn var att samtliga av de deltagande företagen arbetade med sina sidoströmmar på något vis, och att incitamenten bakom olika sätt att hantera sidoströmmar var ekonomiska aspekter och miljömässiga aspekter. De hindras till exempel av att inte ha korrekt utrustning, pengar för att kunna investera, eller att de upplever att lagstiftningen gällande ansvar och kvalitetskrav och att behöva vara registrerad som foderproducent som för komplicerat.

Slutsatsen för LCA fallstudien var att från perspektivet global uppvärmningspotential så är det bättre att producera biogas och rötrest från potatissidoströmmen än att producera kraftvärme.

För framtida forskning är det rekommenderat att regelbundet utföra liknande kartläggningar av sidoströmmarna i livsmedelskedjan i Västra Götaland, och att intervjua företagen inom livsmedelsproduktion med jämna mellanrum, för att hålla koll på förändringar och uppmuntra förbättringar.

Abstract

The importance of resource efficiency in the food supply chain is clear, since this sector is one of the biggest contributors to the negative environmental impacts globally.

This thesis project aimed to examine food side streams throughout the food supply chain in Västra Götaland, to map out how much has already been covered statistically and what gaps there are in the data for future research to cover. It also aimed to investigate how the food processing industry in Västra
Götaland consider their side streams, how they deal with them, what hinders they are facing and how they could be supported to be able to manage the side stream in a more sustainable way. This was made through a webform and telephone interviews. Lastly the aim was to perform a simplified life cycle
assessment (LCA) case study with a side stream of potatoes from a snack producer, comparing the global warming potential for cogeneration of the potatoes, producing combined power and heating, and anaerobic digestion of the potatoes, producing biogas and digestate.

The conclusions for the mapping of the side streams in the food supply chain in the region were that there were major gaps in the data material covering the primary production and the food processing sector, especially regarding non-waste side streams. The side streams from the consumer sector were best covered.

The conclusions for the interviews with the companies within food processing industry were that all participants worked with their side streams in some way, and that incitements behind different ways to handle their side streams were financial aspects and environmental aspects. They were hindered by for
example not having the correct equipment, money for investments, or that they find legislation regarding responsibility and quality requirements and having to be registered as feed producers too complicated.
The conclusion for the LCA case study was that from a global warming potential perspective, it is better to produce biogas and digestate from the side stream potatoes than producing combined power and heating.

For future research it is recommended to regularly perform similar coverage of the side streams in the food supply chain in Västra Götaland, and to interview companies within the food processing industry at regular basis, to keep track of changes and encourage improvement.

Popular Abstract (Swedish)

På vägen från jord till bord försvinner stora mängder mat av olika anledningar, till exempel produktionsfel, dålig kvalitet eller att den inte blir såld innan den är för gammal. Den når därmed aldrig fram för att hamna på tallriken och ätas upp. Det betyder att all den energi som krävts för att producera och transportera maten kan anses ha gått förlorad, och den miljöpåverkan som det inneburit var helt
onödig.

För att minska den här onödiga miljöpåverkan pratar man om resurseffektivitet, vilket betyder att man helt enkelt försöker se till så att alla resurser som krävs för att producera maten, så som energi och råvaror, utnyttjas på bästa sätt istället för att slösas bort genom att det blir en massa svinn.
I den här uppsatsen, som skrevs i samarbete med RISE Research Institutes of Sweden, ligger fokus på resurseffektivitet i livsmedelskedjan i Västra Götaland. Benämningen ’sidoströmmar’ användes istället för matsvinn för att inkludera all den mat som var tänkt att hamna på tallriken men som av någon anledning inte gjorde det. Det är viktigt att studera hur, var och varför sidoströmmar uppstår, och även vad som händer med dem, för att exempelvis beslutsfattare ska kunna basera sina beslut på hur verkligheten ser ut och för att veta hur man ska kunna stötta företag i att hantera sidoströmmar på ett hållbart sätt.

Det allra bästa är om man kan hindra sidoströmmarna från att alls uppstå, eller se till att de ändå på något sätt blir till mat för människor. Om det inte är möjligt kan man som nästa steg överväga att utnyttja näringen i maten som djurfoder, eller i ytterligare nästa steg att utnyttja energin i maten för att producera
biogas eller el och värme till våra hem.

Den första delen av uppsatsen består av en kartläggning av sidoströmmarna från hela livsmedelskedjan i Västra Götaland, utifrån den statistik som finns. Kartläggningen skulle visa hur mycket man redan vet om vilka mängder mat det rör sig om och vad som händer med den. Det visade sig finnas en hel del officiell statistik, framförallt som täckte sidoströmmar från hushållen där det främst rör sig om matavfall till biogas. Det saknas mycket kunskap om sidoströmmarna från jordbruket och livsmedelsindustrin, framförallt kring det som inte hanteras som avfall.

I den andra delen av uppsatsen genomfördes intervjuer med livsmedelsproducenter för att ta reda på hur de jobbar med sina sidoströmmar. Intervjuerna genomfördes genom att en webbenkät skickades ut till representanter för företag i Västra Götaland och de som ville kunde sedan även delta i ett uppföljningssamtal via telefon. Totalt svarade 11 företag på enkäten, och 5 deltog i uppföljningssamtal.
Företagen uttryckte att det är ekonomi och utrustning som till stor del styr hur de hanterar sina sidoströmmar idag, och även att de upplever lagstiftningen som krånglig när det till exempel gäller att skicka sidoströmmar till djurfoder. Det är därför enklare för dem att hantera sidoströmmarna som avfall och skicka dem för produktion av till exempel biogas eller el och värme.

I tredje och sista delen gjordes en jämförelse mellan klimatpåverkan från att antingen förbränna eller göra biogas av potatisar som kasserats hos en chipsproducent i Västra Götaland. Förbränningen ger el och fjärrvärme till bostäder, och det är vad som görs av potatisarna i dagsläget. Biogasen kan användas som fordonsbränsle och rötresten som blir över vid produktion av biogas kan användas som näring i odlingar. Metoden som användes för att beräkna klimatavtrycken var en förenklad livscykelanalys, där man räknade ut hur mycket växthusgasutsläpp de två alternativa hanteringarna motsvarade.

Genom att anta att förbränningen av potatis ersatte förbränning av träpellets, att biogasen ersatte diesel och att rötresten ersatte konstgödsel, gick det att komma fram till att det var ett bättre alternativ att göra biogas och rötrest av potatisarna än att göra el och värme av dem. Potatisarna kan transporteras till en
biogasanläggning hela 80 mil bort från chipsproducentens fabrik innan det blir mer klimatsmart att förbränna dem.

Generella slutsatser för hela uppsatsen är att det finns ingen fullständig bild av alla sidoströmmar från livsmedelskedjan i Västra Götaland, utan det är någonting för framtida forskning att ta reda på. Det verkar dessutom finnas ett behov av att bli bättre på att informera om och göra lagstiftningen tydligare, för att underlätta för livsmedelsföretagare att bli mer hållbara. Det finns även en poäng för livsmedelsföretag att göra livscykelanalyser för sidoströmmar för att se hur stor klimatvinst en förändring kan innebära utifrån just deras förutsättningar.

• author: Kihlberg, Emma
• supervisor: Karin Östergren
• organization: Food Technology and Nutrition (M.Sc.)
• course: KLTM05 20201
• year: 2020
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Food waste, Food loss, Side streams, Food supply chain, Västra Götaland, Food producers, LCA, Life cycle assessment, Sidoströmmar, Livsmedelskedjan, Livsmedelsproduktion, Livscykelanalys, Matsvinn, Matavfall
• language: English
• id: 9023113
• date added to LUP: 2020-08-31 09:38:59
• date last changed: 2020-08-31 09:38:59