V1 Declaratives in Spoken Swedish : Syntax, Information Structure, and Prosodic Pattern

Abstract

The topic of the present thesis is V1 declaratives in spoken Swedish. Such constructions constitute an interesting object for research due to the fact that Swedish is a V2 language where V1 word order is grammaticalized for yes/no questions. Hitherto we have lacked a thorough study of the phenomenon. Therefore this thesis aims at investigating V1 declaratives in spoken Swedish from different points of view, such as their syntactic and information structural characteristics and contextual constraints, as well as whether there are prosodic cues which may disambiguate a declarative interpretation from an interrogative interpretation of a V1 clause. A perception experiment has been carried out testing the role of two variables hypothesized to be of importance for the disambiguation: focal accent position (utterance initial vs. utterance final position) and F0 slope (presence vs. absence of downstepping). The interaction between syntax, information structure, and prosody is thus of prime interest for the discussion.



The study is based on 200 V1 declaratives collected from various text types where the speakers are of different age, sex, and dialect. Two categories of V1 declaratives are distinguished. The first category has an obligatory element absent (a referential argument or a non-referential subject) which is claimed to be phonetically non-realized in the position before the verb. The second category has all the obligatory elements present, but there are reasons to believe that this type has a phonetically non-realized connective adverb (a frame topic) in front of the finite verb.



The results of the investigation clearly reveals that V1 declaratives in spoken Swedish should not be considered speech errors, but constitute a communicative resource that is the result of the interplay between grammar, information structure and context. An important property of the general patterns discerned is that the two V1 categories differ from a V2 sentence only in the non-realization of phonological features in the initial position.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Svenskan är ett s.k. V2-språk, dvs. det tempusböjda verbet står på andra plats i en deklarativ sats (en påståendesats) oavsett vilken typ av led som står i satsens första position. V1-ordföljd, där det tempusböjda verbet alltså står först i satsen, förknippas normalt med interrogativa satser (frågesatser) av typen ja/nej-frågor, t.ex. "Kommer du på fredag?". Icke desto mindre förekommer det deklarativa satser med V1-ordföljd i svenska, både i tal och i skrift. Sådana konstruktioner beskrivs mycket kortfattat i Svenska Akademiens Grammatik, där det också påpekas att konstruktionen är otillräckligt undersökt. Denna avhandling har till syfte att undersöka just V1-deklarativer i talad svenska och att beskriva de syntaktiska, informationsstrukturella och prosodiska karaktäristika som kan knytas tilll V1-deklarativer. Den aktuella satskonstruktionen exemplifieras i (1)-(4) nedan. V1-deklarativerna delas här in i två kategorier: en kategori där ett obligatoriskt element saknas (1-2) och en kategori där alla obligatoriska element är närvarande (3-4). Den första kategorin antas ha ett fonetiskt orealiserat (d.v.s. ej uttryckt) argument före det tempusböjda verbet, t.ex. ett direkt objekt såsom i exempel (1), eller ett fonetiskt orealiserat icke-referentiellt subjekt, se exempel (2). Symbolen Ø markerar V1-deklarativen och inom parentes anges motsvarande "synliga" variant av det fonetiskt orealiserade ledet.



(1) [om olika typer av ris i matlagningen]



Det är förbehandlat, så det behöver man bara koka upp vatten och hälla på, så står det och sväller i fem minuter. Ø Kan man ju också ha i sallad om man vill. (det)



(2) [om plantering]



Tillför du kompostjord? Du har väl kompost? Ja, ja då är det inget bekymmer. Tillför kompostjord, se till att den blir mullrik och fin. Ø Får inte vara vattensjukt där den står. (det)



I den senare kategorin antas ett fonetiskt orealiserat konnektivt adverb (t.ex. så, då, nu, sen) stå före det tempusböjda verbet. Exempel (3) illustrerar denna V1-typ i en dialog och exempel (4) samma V1-typ i en monolog.



(3)



A: - Det måste vara jättedyrt att flyga hem ju.



B: - Ja.



A: - Ø Får man be konsulatet om hjälp. (då)



(4) [om en rätt som just tillagats]



Och då tar man bara upp den helt enkelt, så här lite tjusigt. Ø Ska vi provsmaka det här också så vi vet att det fungerar. Ø Lägger man upp den här och så tar man lite ris och lite concassé, lägger vid sidan så här. Ø Tar vi papptallrikslunch. (då /sen; då så; så)



Ett syfte med avhandlingen är att undersöka om det finns prosodiska ledtrådar (ledtrådar i språkmelodin) som hjälper oss att särskilja en deklarativ tolkning från en interrogativ tolkning av den syntaktiskt tvetydiga satsen vi ser i den andra kategorin (exempel (3-4) ovan). Tolkningen av sådana V1-satser såsom deklarativ eller interrogativ kan inte alltid avgöras med hjälp av kontexten, utan teoretiskt sett skulle en sådan sats kunna tolkas antingen som ett påstående (formulerat som en V1-sats tillhörande den andra kategorin) eller som en ja/nej-fråga. Detta illustreras i följande exempel (se (5) nedan). Här avslutar just trädgårdsexperten (A) svaret på en fråga som ställts av en person i publiken (B). Programledaren (C) tar sedan vid för att låta någon annan ur publiken ställa en fråga. V1-satsen skulle i detta exempel kunna ges en deklarativ tolkning motsvarande "Då ska vi gå vidare här bland publiken", lika väl som en interrogativ tolkning motsvarande "Ska vi gå vidare här bland publiken?". I det senare fallet skulle satsen vara en fråga som C ställer till A för att få klartecken att denne är klar med sitt svar och beredd på en ny fråga.



(5)



A: - Men ta inte bort trädet för allt i världen.



B: - Tack för det. Det var trevligt att höra.



C: - Ø Ska vi gå vidare här bland publiken. Då hade vi fler som viftade. Där har vi en blomsterkvast som kommer upp i luften.



För att undersöka vilka prosodiska ledtrådar som leder fram till en deklarativ respektive interrogativ tolkning har ett perceptionsexperiment genomförts. I detta testades hur man uppfattar en V1-sats (som ett påstående eller som en fråga) beroende på var den fokala accenten (den kraftigaste betoningen) ligger i yttrandet och vilken typ av sänkning i F0 (grundtonsfrekvensen) yttrandet har.



Avhandlingens resultat visar bl.a. att V1-deklarativer i talad svenska inte ska ses som "slarvigt tal" eller "meningsbyggnadsfel", såsom ibland hävdats i tidigare forskning. Snarare är V1-deklarativen en kommunikativ resurs och en följd av samspelet mellan olika grammatiska, informationsstrukturella och prosodiska faktorer.



Avhandlingen är disponerad på följande sätt: Kapitel 1 är en introduktion. Den första delen av avhandlingen, kapitel 2-4, ger den nödvändiga teoretiska och empiriska bakgrundsinformationen: kap. 2 ägnas åt basantaganden för den syntaktiska beskrivningen av V1-deklarativer och kap. 3 åt basantaganden för den informationsstrukturella beskrivningen, medan kap. 4 rör data och metod. Data består av 200 V1-deklarativer insamlade från autentiskt tal (talspråkssamlingar, radio- och TV-program etc.) och representerar talare i olika åldrar och från olika dialektområden.



Den andra delen av avhandlingen, kapitel 5-8, innehåller den syntaktiska och informationsstrukturella undersökningen av de två V1-kategorierna. Denna del börjar med en genomgång av tidigare forskning (kap. 5) och därefter genomförs undersökningen med avseende på de olika grammatiska faktorer, informationsstrukturella karaktäristika och kontextuella villkor som påverkar användningen av V1-deklarativer (kap. 6 och 7). Därefter jämförs de två kategorierna och en generell syntaktisk analys för V1-deklarativer i svenskt talspråk diskuteras (kap. 8).



Den tredje delen av avhandlingen, kapitel 9-10, ägnas åt prosodiska mönster. Kap. 9 redovisar bl.a. iakttagelser som gjorts i en pilotstudie av det prosodiska mönstret hos V1-deklarativer. I kap. 10 förklaras och redovisas det perceptionsexperiment som genomförts och där två variabler - den fokala accentens position (yttrandeinitial eller yttrandefinal position) och typ av sänkning i F0 (närvaro eller frånvaro av nedtrappning) - undersöks i förhållande till deklarativ respektive interrogativ tolkning av en V1-sats.



En summering av avhandlingen och en avslutande diskussion kring dess resultat ges i kapitel 11. Data finns samlad i appendix A och B. I appendix C återfinns perceptionstestet.



En tryckt utgåva av avhandlingen kommer att finnas tillgänglig genom institutionen för nordiska språk, Lunds universitet, omkring oktober 2002.

• author: Mörnsjö, Maria
• supervisor: Christer Platzack; Valéria Molnár
• opponent: Docent Engdahl, Elisabet, Gothenburg University
• organization: Division of Swedish, Danish, Icelandic, Public Service Interpreting and Translation
• publishing date: 2002
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Languages and Literature
• keywords: Scandinavian languages and literature, spoken language, perception test, dynamicity, downstep, F0 slope, focal accent, narrative, discourse, topic, cohesion, V2, V1, prosody, information structure, declarative, Spec-CP, Nordiska språk (språk och litteratur), Grammar, semantics, semiotics, syntax, Grammatik, semantik, semiotik
• in: Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A
• volume: 59
• pages: 231 pages
• defense location: Dpt. of Scandinavian Languages, room Kock
• defense date: 2002-05-23 10:00:00
• ISSN: 0347-8971
• ISBN: 91-628-5273-6
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Swedish (015011001)
• id: 3bc6f5ab-3c29-42b0-b31b-d599bb8fb781 (old id 20598)
• date added to LUP: 2016-04-01 15:47:42
• date last changed: 2019-05-22 06:48:27