Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Risk factors for falls and fractures in elderly women. The Malmö OPRA study

Gerdhem, Paul LU (2003)
Abstract
Approximately half of all women will sustain a fracture after the age of 50. Fractures may cause long-term disability and excess mortality. Identifying individuals at high risk of sustaining a fracture is important in the development of primary and secondary prevention strategies.



In this study, initiated to identify factors associated with a high risk of future fractures, 1 044 women, all 75 years old, were recruited from the general population of the city of Malmö.



A device for ultrasound measurements of the phalanges was compared with ultrasound measurements of the calcaneus and dual-energy X-ray absorptiometry (DXA) of the hip and spine. Ultrasound results of the phalanges were inferior to those of... (More)
Approximately half of all women will sustain a fracture after the age of 50. Fractures may cause long-term disability and excess mortality. Identifying individuals at high risk of sustaining a fracture is important in the development of primary and secondary prevention strategies.



In this study, initiated to identify factors associated with a high risk of future fractures, 1 044 women, all 75 years old, were recruited from the general population of the city of Malmö.



A device for ultrasound measurements of the phalanges was compared with ultrasound measurements of the calcaneus and dual-energy X-ray absorptiometry (DXA) of the hip and spine. Ultrasound results of the phalanges were inferior to those of the other methods in the discrimination of women with and without previous fractures.



Self-assessed, previous physical activity was not associated with greater bone mass in old age. Present body weight had a much larger influence on bone mass than present physical activity level and muscle strength of the lower extremity.



A visual estimate of biological age was related to fall-associated variables but not to bone mass at baseline. Women with a high biological age had an increased risk of sustaining fracture and of mortality during the follow-up, which ranged between 3 and 6.5 years.



Ten different biochemical markers of bone turnover were measured in serum and urine at baseline. Three novel markers (serum tartrate-resistant acid phosphatase 5b and two urinary osteocalcins) had the highest fracture predictive ability during the follow-up. The predictive ability was independent of the results of a DXA measurement.



Vitamin D deficiency, as determined by serum 25-hydroxy vitamin D, was in this cohort associated with inferior self-assessed activity, balance and gait. A low 25-hydroxy vitamin D level was associated with prospective falls and fractures.



The results of this study show that in old age the effect of increased physical activity on bone mass is likely to be limited. Retaining body weight is likely to be important for maintaining bone mass. Part of the higher fracture incidence seen in women with low 25-hydroxy vitamin D is likely to be mediated through factors related to physical activity and postural stability. The novel biochemical markers provide additional information for fracture prediction. A high biological age is related to fall risk and is an important predictor of future fracture. By combining different risk factors, the prediction of fractures can be substantially improved. (Less)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Omkring hälften av alla kvinnor kommer någon gång efter 50 års ålder att drabbas av ett benbrott. Ett benbrott ger upphov till smärta, en risk för långvarig invaliditet och förtida död. Det är viktigt att försöka hitta dem som riskerar att drabbas, eftersom det möjliggör förebyggande behandling. Hur stor risken är att man drabbas av ett benbrott på äldre dagar beror framför allt på två saker, graden av benskörhet (osteoporos) och hur lätt man faller.



Den här studien startades för att försöka hitta bättre sätt att identifiera personer med stor risk för benbrott. Till studien rekryterades 1044 kvinnor från Malmö. Alla var 75 år gamla då studien påbörjades.



En... (More)
Popular Abstract in Swedish

Omkring hälften av alla kvinnor kommer någon gång efter 50 års ålder att drabbas av ett benbrott. Ett benbrott ger upphov till smärta, en risk för långvarig invaliditet och förtida död. Det är viktigt att försöka hitta dem som riskerar att drabbas, eftersom det möjliggör förebyggande behandling. Hur stor risken är att man drabbas av ett benbrott på äldre dagar beror framför allt på två saker, graden av benskörhet (osteoporos) och hur lätt man faller.



Den här studien startades för att försöka hitta bättre sätt att identifiera personer med stor risk för benbrott. Till studien rekryterades 1044 kvinnor från Malmö. Alla var 75 år gamla då studien påbörjades.



En ny ultraljudsapparat för undersökning av benmassan i fingrarna provades. Resultaten jämfördes med etablerade metoder, som ultraljud av hälen och röntgenteknik för att bestämma benmassan i höften och ryggen. Samstämmigheten med de etablerade metoderna var dålig. Ultraljudsundersökning av fingrarna kunde inte skilja mellan kvinnor som tidigare haft en fraktur och de som aldrig haft någon. Ultraljudsundersökning av fingrarna är förmodligen inte användbar för att hitta personer med förhöjd benbrottsrisk.



Effekten av fysisk aktivitet på benmassan hos äldre undersöktes. Det fanns ingen relation mellan tidigare aktivitetsnivå och benmassan vid 75 ålder. Den nuvarande aktivitetsnivån och muskelstyrkan hade hos dessa kvinnor ingen eller mycket liten betydelse för benmassan, till skillnad från kroppsvikten som var av stor betydelse för benmassan. Att ändra sin fysiska aktivitetsnivå som 75-åring har sannolikt mindre betydelse för benmassan än att försöka bibehålla sin vikt.



Den uppskattade, eller biologiska åldern, skiljer sig ofta från den egentliga åldern hos en äldre person. Vid studiens början uppskattades den biologiska åldern. Kvinnor med en hög biologisk ålder hade nedsatt balans och gångförmåga. Dessa kvinnor fick fler benbrott och avled i större utsträckning än övriga kvinnor under uppföljningstiden som varade mellan 3 och 6,5 år.



Vid den regelbundna omsättningen av benet utsöndras produkter till blodcirkulationen och urinen. Tio olika ämnen utsöndrade från skelettet analyserades. En förhöjd nivå av tre av dessa gav en förhöjd frakturrisk som var oberoende av benmassevärdet hos kvinnorna.



Att äldre personer med höftfraktur har D-vitaminbrist har ansetts bero på kopplingen mellan D-vitaminbrist och benskörhet, men det skulle också kunna beo på en koppling till sämre balans. Kvinnor med D-vitaminbrist hade sämre gångförmåga och balans i den här studien. Dessa kvinnor föll också oftare och fick fler frakturer än övriga kvinnor under uppföljningstiden.



Denna studie visar att tidigare fysisk aktivitet inte har någon betydelse för benmassan hos äldre kvinnor. En högre aktivitetsnivå hos äldre ger förmodligen inte någon större förbättring av benmassan. Att försöka bibehålla sin vikt, eller undvika viktnedgång är sannolikt bra för benmassan. En hög biologisk ålder innebär en hög benbrottsrisk. Kvinnor med förhöjda halter av ämnen som utsöndras från benet har en hög benbrottsrisk. Det finns en koppling mellan D-vitaminbrist, fall och frakturrisk. Kvinnor med en kombination av låg benmassa, förhöjda halter av vissa ämnen utsöndrade från skelettet och en hög biologisk ålder har en mycket förhöjd frakturrisk jämfört med övriga kvinnor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Lips, Paul, Vrije University Medical Center, Amsterdam, The Netherlands
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Fysiologi, Physiology, muskelsystem, Skelett, muscle system, Skeleton, Falls., Vitamin D, Bone turnover markers, Frail elderly, Body weight, Physical activity, Osteoporosis, Fractures, Bone density, reumatologi, rheumatology locomotion
pages
120 pages
publisher
Paul Gerdhem,
defense location
Universitetsklinikernas aula, Ing 35, Universitetssjukhuset MAS, Malmö
defense date
2004-01-09 10:15:00
ISBN
91-628-5932-3
language
English
LU publication?
yes
additional info
Article: I. Gerdhem P, Magnusson H, Karlsson MK, Åkesson K. Ultrasound of the phalanges is not related to a previous fracture. A comparison between ultrasound of the phalanges, calcaneus, and DXA of the spine and hip in 75-year-old women. J Clin Densitom 2002; 5(2): 159-66. Article: II. Gerdhem P, Åkesson K, Obrant KJ. Effect of previous and present physical activity on bone mass in elderly women. Osteoporos Int 2003; 14(3): 208-12. Article: III. Gerdhem P, Ringsberg KAM, Åkesson K, Obrant KJ. Influence of muscle strength, physical activity and weight on bone mass in a population-based sample of 1004 elderly women. Osteoporos Int 2003; 14(9): 768-772 Article: IV. Gerdhem P, Ringsberg KAM, Magnusson H, Obrant KJ, Åkesson K. Bone mass cannot be predicted by estimations of frailty in elderly ambulatory women. Gerontology 2003; 49(3): 168-72. Article: V. Gerdhem P, Ringsberg KAM, Åkesson K, Obrant KJ. Just one look and fracture and death can be predicted in elderly ambulant women. Accepted for publication in Gerontology. Article: VI. Gerdhem P, Ivaska KK, Alatalo SL, Halleen JM, Hellman J, Isaksson A, Pettersson K, Väänänen HK, Åkesson K, Obrant KJ. Biochemical markers of bone metabolism and prediction of fracture in elderly women. Accepted for publication in J Bone Miner Res. Article: VII. Gerdhem P, Ringsberg KAM, Fotopoulos M, Obrant KJ, Åkesson K. Association between vitamin D levels, physical activity, muscle strength, falls and fractures in the prospective population-based OPRA study of elderly women. Submitted.
id
f0f48760-4e80-410f-9f38-80224ac65ef7 (old id 466548)
date added to LUP
2016-04-04 12:17:34
date last changed
2018-11-21 21:10:06
@phdthesis{f0f48760-4e80-410f-9f38-80224ac65ef7,
  abstract     = {{Approximately half of all women will sustain a fracture after the age of 50. Fractures may cause long-term disability and excess mortality. Identifying individuals at high risk of sustaining a fracture is important in the development of primary and secondary prevention strategies.<br/><br>
<br/><br>
In this study, initiated to identify factors associated with a high risk of future fractures, 1 044 women, all 75 years old, were recruited from the general population of the city of Malmö.<br/><br>
<br/><br>
A device for ultrasound measurements of the phalanges was compared with ultrasound measurements of the calcaneus and dual-energy X-ray absorptiometry (DXA) of the hip and spine. Ultrasound results of the phalanges were inferior to those of the other methods in the discrimination of women with and without previous fractures.<br/><br>
<br/><br>
Self-assessed, previous physical activity was not associated with greater bone mass in old age. Present body weight had a much larger influence on bone mass than present physical activity level and muscle strength of the lower extremity.<br/><br>
<br/><br>
A visual estimate of biological age was related to fall-associated variables but not to bone mass at baseline. Women with a high biological age had an increased risk of sustaining fracture and of mortality during the follow-up, which ranged between 3 and 6.5 years.<br/><br>
<br/><br>
Ten different biochemical markers of bone turnover were measured in serum and urine at baseline. Three novel markers (serum tartrate-resistant acid phosphatase 5b and two urinary osteocalcins) had the highest fracture predictive ability during the follow-up. The predictive ability was independent of the results of a DXA measurement.<br/><br>
<br/><br>
Vitamin D deficiency, as determined by serum 25-hydroxy vitamin D, was in this cohort associated with inferior self-assessed activity, balance and gait. A low 25-hydroxy vitamin D level was associated with prospective falls and fractures.<br/><br>
<br/><br>
The results of this study show that in old age the effect of increased physical activity on bone mass is likely to be limited. Retaining body weight is likely to be important for maintaining bone mass. Part of the higher fracture incidence seen in women with low 25-hydroxy vitamin D is likely to be mediated through factors related to physical activity and postural stability. The novel biochemical markers provide additional information for fracture prediction. A high biological age is related to fall risk and is an important predictor of future fracture. By combining different risk factors, the prediction of fractures can be substantially improved.}},
  author       = {{Gerdhem, Paul}},
  isbn         = {{91-628-5932-3}},
  keywords     = {{Fysiologi; Physiology; muskelsystem; Skelett; muscle system; Skeleton; Falls.; Vitamin D; Bone turnover markers; Frail elderly; Body weight; Physical activity; Osteoporosis; Fractures; Bone density; reumatologi; rheumatology locomotion}},
  language     = {{eng}},
  publisher    = {{Paul Gerdhem,}},
  school       = {{Lund University}},
  title        = {{Risk factors for falls and fractures in elderly women. The Malmö OPRA study}},
  year         = {{2003}},
}