Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet
(2005)- Abstract (Swedish)
- De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, till
och med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där
fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras. I tider av
expansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiska
utgrävningarna.
Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans med
Östergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren
2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget... (More) - De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, till
och med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där
fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras. I tider av
expansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiska
utgrävningarna.
Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans med
Östergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren
2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna till
allmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling som
faller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.1 Det är denna
kunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras och
studeras i den föreliggande rapporten.
UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ans
dragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under
markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-talet
intensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat att
utrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antalet
skrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckliga
incitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild av
forskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för
dokumentationen. Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.
Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och det
vetenskapliga hållet.
På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motala
som står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet och
Slättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapliga
verksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olika
insatser.
Syftet med denna studie är att tydliggöra förmedlingsinsatsernas roll i uppdragsarkeologin genom ett
konkret fallstudium. I förlängningen ger det kunskap om hur arkeologiska utgrävningar kommuniceras
och används av professionella, besökare, medborgare och turister. Denna kunskap behövs för att kunna
rätt prioritera och motivera en integration av förmedlingsinsatser i samhälls- och
exploateringskostnaderna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/536950
- author
- Andersson, Joakim ; Aronsson, Peter and Petersson, Bodil LU
- organization
- publishing date
- 2005
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- archaeology, communication
- publisher
- [Publisher information missing]
- ISSN
- 1404-0875
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- c2d9f171-2348-4d6a-b05e-2b2993f6af36 (old id 536950)
- date added to LUP
- 2016-04-04 09:36:18
- date last changed
- 2018-11-21 20:54:18
@techreport{c2d9f171-2348-4d6a-b05e-2b2993f6af36,
abstract = {{De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, till<br/><br>
och med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där<br/><br>
fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras. I tider av<br/><br>
expansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiska<br/><br>
utgrävningarna.<br/><br>
Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans med<br/><br>
Östergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren<br/><br>
2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna till<br/><br>
allmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling som<br/><br>
faller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.1 Det är denna<br/><br>
kunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras och<br/><br>
studeras i den föreliggande rapporten.<br/><br>
UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ans<br/><br>
dragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under<br/><br>
markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-talet<br/><br>
intensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat att<br/><br>
utrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antalet<br/><br>
skrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckliga<br/><br>
incitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild av<br/><br>
forskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för<br/><br>
dokumentationen. Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.<br/><br>
Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och det<br/><br>
vetenskapliga hållet.<br/><br>
På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motala<br/><br>
som står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet och<br/><br>
Slättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapliga<br/><br>
verksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olika<br/><br>
insatser.<br/><br>
Syftet med denna studie är att tydliggöra förmedlingsinsatsernas roll i uppdragsarkeologin genom ett<br/><br>
konkret fallstudium. I förlängningen ger det kunskap om hur arkeologiska utgrävningar kommuniceras<br/><br>
och används av professionella, besökare, medborgare och turister. Denna kunskap behövs för att kunna<br/><br>
rätt prioritera och motivera en integration av förmedlingsinsatser i samhälls- och<br/><br>
exploateringskostnaderna.}},
author = {{Andersson, Joakim and Aronsson, Peter and Petersson, Bodil}},
institution = {{[Publisher information missing]}},
issn = {{1404-0875}},
keywords = {{archaeology; communication}},
language = {{swe}},
title = {{Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/5368594/1508717.pdf}},
year = {{2005}},
}