The influence of abdominal surgery on energy expenditure and working capacity

Abstract

The overall aim of this work was to study the influence of surgery on energy expenditure (EE) during working capacity measurements and during walking.



In the first study the aim was to investigate whether two different devices were sensitive enough to reveal differences in energy expenditure during treadmill walking, and if the measurements were reproducible. It was shown that an airflow of 42.5 l/min-1, the limit of the Datex metabolic monitor, is not suitable for measuring EE during walking, while the SensorMedics 2900? fulfilled our demands on validity and reliability.



In the second study the purpose was to determine whether weight reduction induced by vertical banded gastroplasty (VBG) altered the energy expenditure during preset and comfortable walking speeds. In summary, surgical induced weight reduction reduced the energy expenditure during walking at preset walking speed, and made it possible to increase the comfortable walking speed. The findings corresponded to a change in quality of life.



In the third study the purpose was to ascertain whether the energy expenditure during treadmill walking changed during postoperative chemotherapy. It could be shown that the patients had a decreased comfortable walking speed after 5-7 cycles of chemotherapy but recovered 6-10 weeks after having completed the treatment. In addition energy expenditure decreased during treatment and recovered afterwards, and the changes corresponded to the changes in the SF-36 subscales general health and vitality.



In the fourth study the purpose was to evaluate resting energy expenditure and the working capacity of patients who had undergone ileal pouch anal anastomosis (IPAA) for ulcerative colitis. It could be shown that the patients had resting energy expenditure and working capacity corresponding to those of healthy subjects.



The purpose of the fifth study was to measure the working capacity in patients who had undergone continent intestinal urinary diversion after radical cystectomy. The conclusion was that the patients had a working capacity equal to that of a control group. Furthermore, the patients? rating of their well-being and health did not differ from those of a control group.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Sjukgymnaster har behandlat patienter i samband med kirurgisk behandling sedan början på 1900-talet och den dominerande uppgiften har varit att förebygga lungkomplikationer och blodproppar samt att bedöma behovet av vidare rehabilitering efter utskrivning. Den medicinska utvecklingen går emellertid snabbt framåt och sjukgymnasten har en utmanande uppgift i att utveckla de sjukgymnastiska undersöknings-, behandlings- och utvärderingsmetoderna i samma takt. Alltfler operationer utförs idag polikliniskt. De patienter som utöver sin kirurgiska sjukdom har hög ålder, är överviktiga eller har andra sjukdomar som kan komplicera förloppet, räknas som riskpatienter och kräver sjukhusvård under längre tid. Forskning har visat att behovet av sjukhusvård kan minska efter större bukoperationer från i genomsnitt 5-10 dagar till 2 dagar, om den postoperativa rehabiliteringen intensifieras. Sjukgymnaster har som uppgift att rekommendera patienterna att träna i rehabiliterande syfte och kunskaper krävs för att kunna ge evidensbaserade råd. Det saknas idag kunskap bland annat om hur operationerna påverkar patienternas fysiska förmåga på längre sikt och om patienternas arbetskapacitet påverkas.



Avhandlingen grundar sig på fem uppsatser och syftet i det första delarbetet var att testa två olika tekniska utrustningar och undersöka om ergospirometri var en metod som var känslig nog att upptäcka förändringar i energiförbrukningen då patienterna gick på rullband. Det visade sig att båda utrustningarna fungerade för mätning av energiförbrukning, men den ena av dem begränsades av ett för lågt luftflöde.



I det andra delarbetet var syftet att undersöka om viktnedgång efter viktreducerande kirurgi förändrade energiåtgången under gång i förutbestämd respektive självvald gånghastighet hos gravt överviktiga kvinnor. Det visade sig att energiförbrukningen minskade och kvinnornas gånghastighet ökade successivt efter operation. Deras egen skattning av sin livskvalitet ökade också under samma tid.



I det tredje delarbetet var syftet att undersöka om energiförbrukningen påverkas hos patienter som cellgiftsbehandlas efter operation för cancer i tjocktarmen. Undersökningen genomfördes vid gång på rullband i förutbestämd respektive självvald gånghastighet och visade att gånghastigheten minskade under cellgiftsbehandlingen och ökade efter avslutad behandling. Energiförbrukningen, både då patienterna fick välja gånghastighet och då gånghastigheten var förutbestämd, minskade under cellgiftsbehandlingen för att återgå till tidigare nivå då behandlingen avslutats. Patienterna skattade sin ansträngning högre under behandlingen än efteråt och skattningen av livskvalitet visade samma tendens.



I delarbete fyra var syftet att bestämma energiförbrukningen i vila samt att testa maximal arbetsförmåga hos patienter som opererats för ulcerös colit och därefter fått en kontinent bäckenreservoir samt att jämföra deras värden med en referensgrupp. Det visade sig att patienternas energiförbrukning i vila samt deras arbetskapacitet uppmätt i watt överensstämde med referensvärden som framtagits i samma laboratorium från friska individer.



I delarbete fem var syftet att testa arbetskapaciteten hos patienter som opererats för cancer i urinblåsan och fått urinblåsan rekonstruerad med en kontinent reservoir som konstruerats av ett stycke tarm. Resultaten jämfördes med en frisk kontrollgrupp med samma ålder, kön och aktivitetsgrad och visade att grupperna inte skiljde sig åt vad gäller arbetskapacitet uppmätt i watt. Patientgruppens skattning av sin livskvalitet visade sig stämma med skattningar från en svensk normalpopulation.



Sammanfattningsvis har jag i denna avhandling velat undersöka om det finns några skillnader mellan patienter som genomgått omfattande kirurgiska ingrepp i buken och friska individer. Undersökningarna har gjorts lång tid efter operationerna för att inte inkludera de tidiga postoperativa besvären. Våra resultat visar att grupperna inte skiljer sig åt och det kan bero på att patienterna har återhämtat sig från operationen eller att vi har använt metoder som inte fångat problemen. Genom att mäta innehållet i andningsluften under arbete har vi kunnat följa utvecklingen av mjölksyra och inte heller denna skiljer sig från referensgruppernas värden.



Inför framtiden kan det konstateras att sjukgymnaster behöver mer kunskap om patienternas postoperativa funktion på alla funktionsnivåer som beskrivs av WHO. Mest angeläget är att gå vidare och testa den fysiska uthålligheten hos patienterna eftersom det dagliga livet så väl som arbetslivet kräver detta. För att omsätta kunskaper som framkommit i denna avhandling till sjukgymnasters kliniska vardag krävs också att energimätningarna kan göras med portabel utrustning.

• author: Öhrström, Margareta
• supervisor: Mats Ekelund
• opponent: Professor Mattsson, Eva, Karolinska Institutet
• organization: Human Movement: health and rehabilitation (research group)
• publishing date: 2005
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Physiotherapy
• keywords: Medicin (människa och djur), Medicine (human and vertebrates), maximum oxygen uptake, chemotherapy, walking, Energy expenditure, treatment outcome
• pages: 128 pages
• defense location: Segerfalksalen, BMC-huset, Sölvegatan 19 i Lund
• defense date: 2005-05-24 13:15:00
• ISBN: 91-85439-40-1
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: M Öhrström, C Holmer, M Larsson, B Lindoff and M Ekelund. 1997. Indirect calorimetry during treadmill walking - A study of two different methods. Clin Physiol, vol 17 pp 237-245.; M Öhrström, J Hedenbro and M Ekelund. 2001. Energy expenditure during treadmill walking before and after vertical banded gastroplasty: A one-year follow-up study in 11 obese women. Eur J Surg, vol 167 pp 845-850.; M Öhrström and M Ekelund. . Energy expenditure during treadmill walking and quality of life after adjuvant chemotherapy following surgical treatment of colon cancer. Eur J Surg Oncol, (submitted); M Öhrström, O Jansson, B Wohlfart and M Ekelund. 2004. Working capacity and resting energy expenditure after ileal pouch-anal anastomosis. Br J Surg, vol 91 pp 618-624.; M Öhrström, T Davidsson, W Månsson, B Wohlfart and M Ekelund. . Working capacity and quality of life after continent intestinal urinary diversion after radical cystectomy for invasiv cell carcinoma of the urinary bladder. (manuscript) The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Division of Physiotherapy (Closed 2012) (013042000)
• id: 7db6ffc5-df09-4ce1-82e8-0b4bbe883185 (old id 544864)
• date added to LUP: 2016-04-01 16:38:30
• date last changed: 2018-11-21 20:42:58