Obesity and cardiovascular disease. Aspects of methods and susceptibility.

Abstract

The aim of this thesis was to study the morbidity and mortality of cardiovascular disease (CVD) in obese individuals, as measured by different obesity measurements, and to explore how the CVD risk related to obesity was modified by other biologic and socio-demographic circumstances.



Data from two population-based cohort studies was used. The Malmö Preventive Project included 22 444 middle-aged men, with a mean follow-up of 17.7 years. In a subcohort of 6193 men, information on inflammatory proteins was available. The Malmö Diet and Cancer Study included 28 098 men and women, with a mean follow-up of 7.6 years. National and local registers were used to follow the incidence of coronary events (CE), stroke and mortality.



Body mass index (BMI) was an independent risk factor for CE and mortality in men. However, the risk associated with obesity was increased by exposure to other atherosclerotic risk factors (smoking, hypertension, diabetes mellitus and hyperlipidemia), of which smoking seemed to be the most important. Obesity was more prevalent in men with manual work and in men living alone, than in men with non-manual work and in cohabiting men. Adjusted for lifestyle and biological risk factors, the increased risk of CE and death for obese men with manual jobs was applicable only to those who were single. There was a positive interaction between obesity and living alone for incidence of CE. Increased BMI was related to plasma levels of inflammation-sensitive proteins (ISP) in men. The CVD risk varied widely between obese or overweight men with high and low ISP.



Body fat percentage (BF%), measured by bioelectrical impedance method, was an independent risk factor for cardiovascular morbidity and mortality in men and women. BF% was a stronger CVD risk factor in women than in men. The raised CVD risk associated with high BF% was reduced by physical activity. Body fat distribution as measured by waist hip ratio (WHR) was associated with increased CVD risk. WHR added to the CVD risk in women at all levels of BMI and in men with normal weight.



It is concluded that the susceptibility to CVD in obese people differs substantially according to subsets of other biologic and socio-demographic circumstances.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Fetma räknas som ett av världens tio viktigaste hälsoproblem enligt WHO och ökar i snabb takt. Man beräknar att över 1 miljard av världens vuxna befolkning är överviktig, d.v.s. har ett kroppsmasseindex (BMI) ?25.0 kg/m², varav 300 miljoner är feta, d.v.s. har ett BMI ?30.0 kg/m². I Sverige är 38% av kvinnor och 58% av män mellan 25 och 64 år överviktiga, och 11% respektive 15% är feta. Fetma ökar risken för allvarliga sjukdomar som diabetes typ 2, cancer i bl.a. tjocktarm, livmoder, bröst och matstrupe, och hjärtkärlsjukdom. I Sverige beräknas ca 45% dö i hjärtkärlsjukdom, vilket gör det till den vanligaste dödsorsaken. Det finns många bakomliggande riskfaktorer som dessutom kan interagera med varandra. Trots att fetma är en känd riskfaktor för både hjärtinfarkt, slaganfall (stroke) och för tidig död, är det långt ifrån alla feta individer som drabbas. Vilka faktorer som samvarierar med fetma och därmed kan öka eller minska risken är oklart. Syftet med denna avhandling var att undersöka heterogeniteten hos feta individer och ta reda på om skillnader i livsstil och biologi förändrar sambandet mellan fetma och hjärtkärlsjukdom.



I avhandlingen utnyttjas två studiepopulationer. I ?Malmö Förebyggande Medicin? (delarbete I-III) ingår 22 444 män som undersöktes 1974-1984. Undersökningen innefattade bl.a. vikt, längd, blodtryck, blodprover och ett frågeformulär om tidigare sjukdomar, livsstil m.m. I ?Malmö Kost Cancer? (delarbete IV-V) ingår 28 098 män och kvinnor som undersöktes 1991-1996. Med hjälp av samkörning med etablerade register kan man se vilka studiedeltagare som sedan insjuknat i hjärtkärlsjukdom eller dött en för tidig död.



Delarbete I visade att fetma, mätt med BMI, är en riskfaktor för hjärtinfarkt och död, även efter att man tagit hänsyn till effekten av vissa andra riskfaktorer, såsom ålder, rökning, alkohol, diabetes, blodtryck, blodfetter, fysisk aktivitet, socioekonomiska faktorer och tidigare sjukdom. Risken att drabbas av en hjärtinfarkt var 18% högre hos överviktiga och 39% högre hos feta, jämfört med normalviktiga (BMI 20.0-24.9 kg/m²). Det fanns dock en tydlig skillnad i risk när man delade upp feta individer i subgrupper med avseende på diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och rökning. Så många som 16% av de feta hade ingen av dessa riskfaktorer och hos dem var risken att drabbas av hjärtinfarkt inte förhöjd. Endast 2% var exponerade för alla riskfaktorerna, vilket innebar betydligt ökad risk. En särskilt utsatt grupp var feta män som dessutom var rökare, hos dessa var risken kraftigt förhöjd.



I delarbete II studerades effekten av yrke och civilstånd, faktorer som båda är relaterade till hjärtkärlsjukdom. Arbetare hade högre BMI än tjänstemän, och ensamboende hade högre BMI än sammanboende män. I en subgruppsanalys visade det sig att den ökade risken för hjärtinfarkt bara fanns kvar hos feta ensamboende arbetare, efter hänsynstagande till andra riskfaktorer. Att vara ensamboende ökade betydligt risken för feta män.



Bakgrunden till delarbete III var att inflammation har visats vara relaterat till hjärtkärlsjukdom och att halten inflammatoriska proteiner, d.v.s. proteiner som tyder på inflammation i kroppen, är högre hos feta än hos normalviktiga. Blodprov för inflammatoriska proteiner togs på 6193 män i ?Malmö Förebyggande Medicin?. Studien visade att risken för hjärtinfarkt och stroke varierade kraftigt mellan feta män med höga respektive låga nivåer av inflammatoriska proteiner, även efter att man tagit hänsyn till andra faktorer. Huruvida detta beror på att fetma ökar nivån av inflammation eller tvärtom är oklart.



BMI är ett omstritt mått på fetma, eftersom det inte tar hänsyn till andelen kroppsfett och hur fettet är fördelat i kroppen. Bukfetma har visats vara en farligare fetma än fetma på andra delar av kroppen ur hjärtkärlsynpunkt. Detta kan bero på att bukfett har högre fettomsättning än övrigt fett, och dessutom utsöndrar en rad produkter som påverkar sjukdomsprocessen för hjärtkärlsjukdom. I delarbete IV användes s.k. bioimpedansteknik, som ger ett mått på procenthalt kroppsfett, BF%, hos en individ. Studien visade att BF% är en riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och död i hjärtkärlsjukdom, även efter att man tagit hänsyn till vissa andra faktorer. Hög BF% var en starkare riskfaktor hos kvinnor än hos män. Vidare visades att den ökade risken minskades av fysisk aktivitet hos individer med hög BF%, d.v.s. feta individer kan minska sin risk genom fysisk aktivitet.



I delarbete V studerades s.k. midje-höftkvot (WHR) som mått på bukfetma, i relation till BMI. WHR ökade risken för hjärtkärlsjukdom hos både normalviktiga, överviktiga och feta kvinnor. Hos män fanns den ökade risken relaterad till WHR bara hos normalviktiga, inte hos överviktiga och feta.



Då fetma är ett snabbt växande globalt folkhälsoproblem är det viktigt att minska risken för hjärtkärlsjukdom hos feta individer. Eftersom de utgör en heterogen grupp med avseende på risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom, vore det ur folkhälsosynpunkt bra att kunna identifiera särskilda högriskindivider bland de feta, för att i första hand behandla dessa. Viktminskning kan uppnås via olika metoder, t.ex. minskat energiintag, ökad fysisk aktivitet, läkemedel och operationer som förminskar magsäcken, som alla visats ha positiva effekter på hjärtkärlrelaterade riskfaktorer. Många har dock svårt att upprätthålla en lägre vikt när de uppnått den. Om man kan identifiera särskilda högriskindivider genom att göra en riskskattning som tar hänsyn inte bara till vikt, utan även till andra hjärtkärlrelaterade riskfaktorer, såsom blodtryck, blodfetter, diabetes, rökning, socioekonomi, inflammation, fysisk aktivitet och fettfördelning, kan man försöka hjälpa dessa individer att minska sin risk, inte bara genom viktminskning utan även med andra metoder såsom fysisk aktivitet och rökstopp.



Slutsatsen i denna avhandling är att risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom hos feta individer varierar beroende på andra biologiska och livsstilsrelaterade omständigheter. Fynden skulle kunna användas för att identifiera högriskindivider bland feta för att hjälpa dem att minska sin risk för hjärtkärlsjukdom.

• author: Calling, Susanna
• supervisor: Bo Hedblad; Gunnar Engström
• opponent: Professor Fagerberg, Björn, University of Gothenburg
• organization: Cardiovascular Research - Epidemiology (research group)
• publishing date: 2006
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Cardiac and Cardiovascular Systems
• keywords: Folkhälsa, epidemiologi, Public health, epidemiology, Medicine (human and vertebrates), cohort study, gender, physical activity, body composition, inflammation, socio-economic factors, risk factors, mortality, cardiovascular diseases, obesity, Medicin (människa och djur)
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2006:81
• pages: 125 pages
• defense location: Jubileumsaulan Medicinskt forskningscentrum, MFC, Entrance 59, Malmö University Hospital Malmö
• defense date: 2006-06-12 09:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 91-85559-05-9
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: S Jonsson, B Hedblad, G Engström, P Nilsson, G Berglund and L Janzon. 2002. Influence of obesity on cardiovascular risk. Twenty-three-year follow-up of 22,025 men from an urban Swedish population. Int J Obes Relat Metab Disord, vol 26 pp 1046-53.; B Hedblad, S Jonsson, P Nilsson, G Engström, G Berglund and L Janzon. 2002. Obesity and myocardial infarction--vulnerability related to occupational level and marital status. A 23-year follow-up of an urban male Swedish population. J Intern Med, vol 252 pp 542-50.; G Engström, B Hedblad, L Stavenow, S Jonsson, P Lind, L Janzon and F Lindgärde. 2004. Incidence of obesity-associated cardiovascular disease is related to inflammation-sensitive plasma proteins: a population-based cohort study. Arterioscler Thromb Vasc Biol, vol 24 pp 1498-502.; S Calling, B Hedblad, G Engström, G Berglund and L Janzon. 2006. Effects of body fatness and physical activity on cardiovascular risk. Risk prediction using the bioelectrical impedance method. Scand J Public Health, (inpress); C Li, G Engström, B Hedblad, S Calling, G Berglund and L Janzon. 2006. Sex differences in the relationships between BMI, WHR and incidence of cardiovascular disease: a population-based cohort study. Int J Obes Relat Metab Disord, (inpress)
• id: f5d734e6-0550-48d4-9f90-c8ec5256ccb1 (old id 546903)
• date added to LUP: 2016-04-01 16:41:24
• date last changed: 2019-05-22 06:02:01