Screening immigrant mothers for postpartum depression. Development and feasibility of an educational Intervention for nurses in the child health services.

Abstract

Postpartum depression is a major public health problem, which immigrant mothers are at particular risk of being affected by. Routine screening is implemented by many countries to increase identification, but research suggests that health care professionals experience screening of immigrant mothers as challenging.
The overall aim of this thesis was therefore to develop an evidence-based educational intervention for Child Health Services nurses in screening immigrant mothers for postpartum depression, and to test its feasibility.
Study A and Study B were qualitative interview studies with 13 participants each, Study C was a systematic review including eight papers and Study D had a one-group pretest-posttest experimental design with 30 participants.
In Study A the Child Health Services nurses’ experiences of identifying signs of postpartum depression in non-Swedish-speaking immigrant
mothers showed that a transcultural caring relationship needed to be established to enable assessment of the mother’s mood. The nurses relied on their tacit knowledge when identifying signs of postpartum depression and cultural
knowledge was used to filter their impressions. Perceived lack of cultural competence, when trying to get the mother to disclose her feelings and accept external support, caused frustration.
The findings in Study B showed that non-native-speaking immigrant mothers felt confirmed as a person when participating in screening for postpartum depression, although the condition itself was unclear to most mothers. Cultural beliefs about mental ill health, negative expectations connected to their perceived value as a woman, shame at not being grateful enough for their new life, fear of the Child Protective Services and negative experiences of the
interaction during the screening challenged them in speaking about their mood.
In Study C health care professionals' synthesized experiences of identifying signs of and screening immigrant mothers for postpartum depression showed fear of missing mothers with signs of postpartum depression, feeling uncomfortable in the cross-cultural setting and frustrated in handling difficulties associated with communication, translated versions of the screening scale and cultural implications of postpartum depression.
Based on the findings in Study A, Study B and Study C, previous research and theoretical frameworks, an educational intervention for Child Health Services nurses in screening immigrant mother for postpartum depression was developed and tested for feasibility (Study D). The Child Health Services nurses were 100% satisfied with the different training sessions in the intervention and 93% of them stated that the intervention to a high degree improved their ability to meet the
requirements linked to the work task. The intervention was found to be feasible but required minor adjustments to the sessions on the use of interpreters and on tacit knowledge, as well as the practical training sessions. The material requires adjustment and further evaluation.
In conclusion, this thesis contributes to the development of evidence-based clinical guidelines involving interpreters and translated versions of the Edinburgh Postnatal Depression scale which may facilitate the screening of immigrant mothers for postpartum depression.

Abstract (Swedish)

Post partum depression är ett omfattande folkhälsoproblem som utlandsfödda mödrar löper ökad risk att drabbas av. Rutinmässig screening av alla nyblivna mödrar för post partum depression har implementerats i många länder för att öka identifikationen, men tidigare forskning indikerar att hälso- och sjukvårdspersonal upplever screening av utlandsfödda mödrar som en svår arbetsuppgift. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utveckla en evidensbaserad utbildningsintervention för sjuksköterskor i Barnhälsovården i screening av utlandsfödda mödrar för post partum depression, och testa interventionens genomförbarhet.
Studie A och studie B var kvalitativa intervjustudier med 13 deltagare i vardera studie. Studie C var en systematisk litteraturöversikt som inkluderade 8 vetenskapliga artiklar och studie D var en kvantitativ studie med pretest-posttest experimentell design med 30 deltagare.
Studie A, som belyste barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att identifiera tecken på post partum depression hos icke-svensktalande mödrar, visade att en transkulturell vårdande relation behövde etableras för att möjliggöra bedömning av moderns mående. Sjuksköterskorna förlitade sig på sin intuition när de identifierade tecken på post partum depression och använde kulturell kompetens för att filtrera sina intryck. De upplevde bristande kulturell kompetens när de försökte få mödrarna att berätta om sitt mående och vid behov ta emot externt stöd, vilket ledde till frustration hos sjuksköterskorna. Resultaten i studie B visade att icke-svensktalande mödrar kände sig bekräftade som person när de deltog i depressionsscreeningen, även om tillståndet var oklart för de flesta. Kulturella uppfattningar om psykisk ohälsa, negativa förväntningar kopplade till det upplevda värdet som kvinna, skam över att inte vara tillräckligt tacksam över sitt nya liv, rädsla för att barnet skulle omhändertas och negativa upplevelser kopplade till interaktionen under screeningen, utmanade mödrarna i att tala om sitt mående. I studie C syntetiserades hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att identifiera tecken på och genomföra screening av utlandsfödda mödrar för post partum depression. I resultatet framkom rädsla för att missa mödrar med tecken på post partum depression och frustration relaterat till svårigheter med att kommunicera, att applicera översatta versioner av screeningskalan och hantera kulturella implikationer av post partum depression.
Utifrån vad som framkom i studie A, B och C, tidigare forskning och teoretiska ramverk, utvecklades en utbildningsintervention för barnhälsovårdssjuksköterskor (studie D). Utbildningen testades för genomförbarhet och samtliga deltagare (100 procent) var nöjda med innehållet och 93 procent uppgav att utbildningen i hög grad förbättrade deras förmåga att möta kraven kopplade till arbetsuppgiften. Utbildningsinterventionen var genomförbar men mindre omarbetningar av momenten som rör tolkanvändande och erfarenhetsbaserad kunskap, såväl som de praktiska träningsmomenten, behöver göras. Likaså behöver det illustrerade materialet utvärderas ytterligare. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till utvecklandet av evidensbaserade kliniska riktlinjer rörande användande av översatta versioner av screeningskalan och tolk, vilket kan underlätta screeningen av utlandsfödda mödrar.

• author: Skoog, Malin
• supervisor: Inger Kristensson Hallström; Christine Rubertsson
• opponent: Associate Professor Mangrio, Elisabeth, Malmö University
• organization: Child and Family Health (research group)
• alternative title: Screening av utlandsfödda mödrar för post partum depression : Utveckling och testning av en utbildningsintervention för sjuksköterskor i Barnhälsovården
• publishing date: 2022
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Nursing
• keywords: Child Health Services, Complex intervention, Edinburgh Postnatal Depression Scale, Immigrant/migrant, Maternal Mental Health, Nursing, Postpartum/postnatal depression, Screening
• in: Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• issue: 2022:22
• pages: 89 pages
• defense location: SSSH-salen (Hörsal 01), Health Science Centre, Baravägen 3, Lund. Join by Zoom: https://lu-se.zoom.us/j/61300710379
• defense date: 2022-04-01 13:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 978-91-8021-183-3
• language: English
• LU publication?: yes
• id: f73f594d-d999-48dc-88a6-081f20b0f07f
• date added to LUP: 2022-01-03 13:51:16
• date last changed: 2022-03-02 15:24:28