Jämställdhetens betydelse för energieffektivitet i transportsektorn : Slutrapport
(2019)- Abstract (Swedish)
- Jämställdhet är en högst relevant aspekt för en mer hållbar transportsektor. Det finns genomgående stora skillnader mellan könen vad gäller såväl resvanor och beteende som attityder och värderingar. Skillnaderna i resvanor är så stora att enbart skillnaderna i bilanvändning skulle minska energianvändningen från transportsektorn med en femtedel om män i genomsnitt reste som kvinnor i genomsnitt. Klimatomställningsutmaningen ger ytterligare argument för en jämställd transportsektor genom att kvinnor generellt uttrycker värderingar som är för klimatåtgärder. Beteende- och värderingsskillnaderna skulle kunna påverka hur transportpolitiken utformas och utvecklas i en jämställd och samtidigt hållbar riktning. Tidigare forskning om jämställdhet i... (More)
- Jämställdhet är en högst relevant aspekt för en mer hållbar transportsektor. Det finns genomgående stora skillnader mellan könen vad gäller såväl resvanor och beteende som attityder och värderingar. Skillnaderna i resvanor är så stora att enbart skillnaderna i bilanvändning skulle minska energianvändningen från transportsektorn med en femtedel om män i genomsnitt reste som kvinnor i genomsnitt. Klimatomställningsutmaningen ger ytterligare argument för en jämställd transportsektor genom att kvinnor generellt uttrycker värderingar som är för klimatåtgärder. Beteende- och värderingsskillnaderna skulle kunna påverka hur transportpolitiken utformas och utvecklas i en jämställd och samtidigt hållbar riktning. Tidigare forskning om jämställdhet i den svenska transportsektorn har kommit fram till att trots att både jämställdhets- och hållbarhetsmål har funnits sedan lång tid tillbaka, dels genom allmän lagstiftning och dels genom särskilda insatser i transportsektorn, så tycks åtagandena försvinna när de ska omsättas i konkreta handlingar. Således tycks problemet inte vara frånvaro av regelverk, lagstiftning eller olika policydokument utan i själva genomförandet av målet, alltså när man ska gå från policy eller direktiv till handling i den dagliga verksamheten. Detta projekt fokuserar på dessa frågor och har i sitt första skede kartlagt representationen i beslutande organ för Sveriges samtliga kommuners kommunstyrelser, kommunfullmäktige samt trafikrelaterade nämnder. Resultaten visar att kvinnors representation, även om fortfarande långt ifrån jämställt, har ökat de senaste 15 åren i kommunala nämnder som fattar beslut om transportrelaterade frågor. Jämfört med kommunfullmäktige, har dock nämnderna betydligt mindre jämställd representation. Våra analyser kunde inte visa någon enkel koppling mellan kvinnors närvaro i beslutsfattandeorgan och mätbara transportrelaterade hållbarhetsutfall, och inte heller till den typ av värden som uttrycks i de strategiska eller operativa dokumenten hos våra fall-kommuner. Våra resultat visar att representationen i det politiska beslutsfattande tycks påverka maskulina och feminina normer även om dessa inte specifikt kan ses relaterade till hållbarhetsnormer. Det är emellertid tydligt att traditionella normer relaterade till det som i vårt framtagna ramverk benämns som teknisk maskulinitet samt jämställdhetsfemininitet i kommunerna med hållbara strategier, utmanas av såväl normer relaterade till hållbara maskulinitet och hållbara femininiteter. Policyer verkar påverkas i hållbar riktning av jämställdhet (bortom representation). Vår potentialberäkning med avseende på energipåverkan till följd av ett jämställt transportsystem visar en minskningspotential för persontransportsystemet i Sverige på 29%. Genom kontakter med tjänstepersoner och politiker på olika nivåer har forskargruppen identifierat ett kunskapsbehov kring frågan varför det är viktigt med jämställdhet i transportsystemet. Så länge det inte finns förståelse för jämställdhetens betydelse kommer ytterligare metoder för hur jämställdhet kan integreras/tas hänsyn till i planeringen inte göra någon nämnvärd skillnad. Våra resultat pekar på att det först måste finnas en kunskap kring dessa frågors relevans för att det ska finnas incitament till att tillämpa de handböcker och metoder som redan finns. Baserat på projektets resultat kan vi peka på faktorer som fortsatta studier bör ta hänsyn till så som olika typer av åtgärder, hierarkier, organisationskultur, förhandlingar innan beslut tas, etc. Ytterligare kvantifierade effekter är av stor vikt för att något ska hända. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/fd0df6be-5fcc-4652-bb7f-2d0668b07f26
- author
- Winslott Hiselius, Lena LU ; Kronsell, Annica ; Dymén, Christian and Smidfelt-Rosqvist, Lena LU
- organization
- publishing date
- 2019-09-30
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 22 pages
- publisher
- Energimyndigheten
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- fd0df6be-5fcc-4652-bb7f-2d0668b07f26
- date added to LUP
- 2024-11-14 14:03:36
- date last changed
- 2025-04-04 15:09:06
@techreport{fd0df6be-5fcc-4652-bb7f-2d0668b07f26,
abstract = {{Jämställdhet är en högst relevant aspekt för en mer hållbar transportsektor. Det finns genomgående stora skillnader mellan könen vad gäller såväl resvanor och beteende som attityder och värderingar. Skillnaderna i resvanor är så stora att enbart skillnaderna i bilanvändning skulle minska energianvändningen från transportsektorn med en femtedel om män i genomsnitt reste som kvinnor i genomsnitt. Klimatomställningsutmaningen ger ytterligare argument för en jämställd transportsektor genom att kvinnor generellt uttrycker värderingar som är för klimatåtgärder. Beteende- och värderingsskillnaderna skulle kunna påverka hur transportpolitiken utformas och utvecklas i en jämställd och samtidigt hållbar riktning. Tidigare forskning om jämställdhet i den svenska transportsektorn har kommit fram till att trots att både jämställdhets- och hållbarhetsmål har funnits sedan lång tid tillbaka, dels genom allmän lagstiftning och dels genom särskilda insatser i transportsektorn, så tycks åtagandena försvinna när de ska omsättas i konkreta handlingar. Således tycks problemet inte vara frånvaro av regelverk, lagstiftning eller olika policydokument utan i själva genomförandet av målet, alltså när man ska gå från policy eller direktiv till handling i den dagliga verksamheten. Detta projekt fokuserar på dessa frågor och har i sitt första skede kartlagt representationen i beslutande organ för Sveriges samtliga kommuners kommunstyrelser, kommunfullmäktige samt trafikrelaterade nämnder. Resultaten visar att kvinnors representation, även om fortfarande långt ifrån jämställt, har ökat de senaste 15 åren i kommunala nämnder som fattar beslut om transportrelaterade frågor. Jämfört med kommunfullmäktige, har dock nämnderna betydligt mindre jämställd representation. Våra analyser kunde inte visa någon enkel koppling mellan kvinnors närvaro i beslutsfattandeorgan och mätbara transportrelaterade hållbarhetsutfall, och inte heller till den typ av värden som uttrycks i de strategiska eller operativa dokumenten hos våra fall-kommuner. Våra resultat visar att representationen i det politiska beslutsfattande tycks påverka maskulina och feminina normer även om dessa inte specifikt kan ses relaterade till hållbarhetsnormer. Det är emellertid tydligt att traditionella normer relaterade till det som i vårt framtagna ramverk benämns som teknisk maskulinitet samt jämställdhetsfemininitet i kommunerna med hållbara strategier, utmanas av såväl normer relaterade till hållbara maskulinitet och hållbara femininiteter. Policyer verkar påverkas i hållbar riktning av jämställdhet (bortom representation). Vår potentialberäkning med avseende på energipåverkan till följd av ett jämställt transportsystem visar en minskningspotential för persontransportsystemet i Sverige på 29%. Genom kontakter med tjänstepersoner och politiker på olika nivåer har forskargruppen identifierat ett kunskapsbehov kring frågan varför det är viktigt med jämställdhet i transportsystemet. Så länge det inte finns förståelse för jämställdhetens betydelse kommer ytterligare metoder för hur jämställdhet kan integreras/tas hänsyn till i planeringen inte göra någon nämnvärd skillnad. Våra resultat pekar på att det först måste finnas en kunskap kring dessa frågors relevans för att det ska finnas incitament till att tillämpa de handböcker och metoder som redan finns. Baserat på projektets resultat kan vi peka på faktorer som fortsatta studier bör ta hänsyn till så som olika typer av åtgärder, hierarkier, organisationskultur, förhandlingar innan beslut tas, etc. Ytterligare kvantifierade effekter är av stor vikt för att något ska hända.}},
author = {{Winslott Hiselius, Lena and Kronsell, Annica and Dymén, Christian and Smidfelt-Rosqvist, Lena}},
institution = {{Energimyndigheten}},
language = {{swe}},
month = {{09}},
title = {{Jämställdhetens betydelse för energieffektivitet i transportsektorn : Slutrapport}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/199746118/Slutrapport_fil_20190927.pdf}},
year = {{2019}},
}