”Färgad” av en svår barndom : – Rasismens konsekvenser för barn i familjer som tillhör minoritetsgrupper
Hamad, Hussein LU ; Lundberg, Anna LU
and Psouni, Elia
LU
(2025)
In Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet
p.185-209
- Abstract (Swedish)
- Vad innebär det för ett barn att växa upp som anhörig i en familj med
minoritetsbakgrund? Genom en systemisk utvecklingspsykologisk och rättighetsbaserad analys belyses här både indirekta och direkta konsekvenser av socioekonomiska och strukturella ojämlikheter som hotar dessa barns förutsättningar till välbefinnande och en sund utveckling. Kapitlet lyfter fram hur barns identitet,
psykiska hälsa och framtidsmöjligheter påverkas av att vara anhörig i familjer med
minoritetsbakgrund.
Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt att skyddas från rasism och diskriminering.
Sverige har fått internationell kritik för bristande åtgärder mot strukturella
ojämlikheter och andra uttryck för diskriminering som drabbar... (More) - Vad innebär det för ett barn att växa upp som anhörig i en familj med
minoritetsbakgrund? Genom en systemisk utvecklingspsykologisk och rättighetsbaserad analys belyses här både indirekta och direkta konsekvenser av socioekonomiska och strukturella ojämlikheter som hotar dessa barns förutsättningar till välbefinnande och en sund utveckling. Kapitlet lyfter fram hur barns identitet,
psykiska hälsa och framtidsmöjligheter påverkas av att vara anhörig i familjer med
minoritetsbakgrund.
Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt att skyddas från rasism och diskriminering.
Sverige har fått internationell kritik för bristande åtgärder mot strukturella
ojämlikheter och andra uttryck för diskriminering som drabbar barn i minoritetsgrupper. Lagstiftning och utbildningsinsatser behöver stärkas för att säkerställa lika möjligheter för alla barn, oavsett bakgrund. FN:s barnrättskommitté manar till detaljerad datainsamling om barns etniska och socioekonomiska förhållanden, vilket är helt nödvändigt för att säkerställa effektiva åtgärder.
Undersökningar på området är tydliga: Barn med minoritetsbakgrund löper
betydligt högre risk att växa upp i socioekonomiskt utsatta områden med begränsade
resurser; de utgör 78 procent av alla de barn som bor i dessa områden. Aktuell
statistik visar dessutom att en femtedel av barn med minoritetsbakgrund lever i
barnfattigdom. Kapitlet belyser hur denna socioekonomiska utsatthet och dessa
strukturella ojämlikheter försvagar föräldrars ekonomiska stabilitet, psykiska hälsa,
ork och möjligheter till ett lyhört föräldraskap, samt skadar familjen i stort med
konsekvenser som spiller över på barnen. Föräldrastressen över att skydda sina barn
mot diskriminering och rasism kan också resultera i ökad oro och överbeskyddande
tendenser.
Förutom de konsekvenser som är kopplade till familjens situation beskriver barn
med minoritetsbakgrund även egna erfarenheter av explicit diskriminering, mikroaggressioner eller stereotypa föreställningar i sina interaktioner med såväl barn som vuxna i övriga samhället. Barn utsätts särskilt i skolan och på andra offentliga
platser. Vuxna missar ofta dessa händelser, missuppfattar deras betydelse och
misslyckas med att ingripa på ett lämpligt sätt.
Långvarig exponering för diskriminering leder till kronisk stress, depression och
ångest, och skapar för många en känsla av hopplöshet. På grund av dess
väldokumenterade effekter på barn betraktar den amerikanska barnläkarföreningen
(AAP) rasism som en central social bestämningsfaktor för barns hälsa. Barn är
således just anhöriga och knutna till ett större system, vilket innebär att förhållanden
som påverkar barn i familjer med minoritetsbakgrund till stor del beror på samhällsstrukturer som varken barnen eller de vuxna i deras familjer ensamma kan påverka.
Studier visar att starka familjeband, stärkt etnisk och kulturell identitet, samt att
förbereda och ge barn verktyg för att hantera rasism, har en skyddande effekt och
bidrar till psykisk hälsa och motståndskraft. Att härleda integrationsproblemet till
individen, utan hänsyn till de problem som finns i samhället, är oförenligt med den
omfattande vetenskapliga litteraturen, kontraproduktivt och mycket kostsamt för
samhället. Det står också i skarp kontrast till de löften Sverige avlagt genom FN:s
barnkonvention om alla barns lika värde. Att förstå hur strukturell ojämlikhet
inverkar på barns utveckling är avgörande. Genom att integrera forskning,
lagstiftning och praktiska åtgärder kan de negativa effekterna mildras och en mer
inkluderande och rättvis framtid för barn med minoritetsbakgrund skapas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/112c96fb-619d-48e8-928d-0ead13f8a37d
- author
- Hamad, Hussein
LU
; Lundberg, Anna
LU
and Psouni, Elia
LU
- organization
- publishing date
- 2025
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- keywords
- rasism, diskriminering
- host publication
- Barn är anhöriga : – vågar vi lyssna på dem? - – vågar vi lyssna på dem?
- series title
- Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet
- editor
- Brolin, Rosita ; Gough, Ritva ; Magnusson, Lennart and Hanson, Elizabeth
- issue
- 2025:2
- pages
- 24 pages
- publisher
- Nationellt kompetenscentrum anhöriga
- ISBN
- 978-91-87731-88-4
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 112c96fb-619d-48e8-928d-0ead13f8a37d
- date added to LUP
- 2026-02-16 16:02:55
- date last changed
- 2026-02-17 11:17:22
@inbook{112c96fb-619d-48e8-928d-0ead13f8a37d,
abstract = {{Vad innebär det för ett barn att växa upp som anhörig i en familj med <br/>minoritetsbakgrund? Genom en systemisk utvecklingspsykologisk och rättighetsbaserad analys belyses här både indirekta och direkta konsekvenser av socioekonomiska och strukturella ojämlikheter som hotar dessa barns förutsättningar till välbefinnande och en sund utveckling. Kapitlet lyfter fram hur barns identitet, <br/>psykiska hälsa och framtidsmöjligheter påverkas av att vara anhörig i familjer med <br/>minoritetsbakgrund. <br/>Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt att skyddas från rasism och diskriminering. <br/>Sverige har fått internationell kritik för bristande åtgärder mot strukturella <br/>ojämlikheter och andra uttryck för diskriminering som drabbar barn i minoritetsgrupper. Lagstiftning och utbildningsinsatser behöver stärkas för att säkerställa lika möjligheter för alla barn, oavsett bakgrund. FN:s barnrättskommitté manar till detaljerad datainsamling om barns etniska och socioekonomiska förhållanden, vilket är helt nödvändigt för att säkerställa effektiva åtgärder. <br/>Undersökningar på området är tydliga: Barn med minoritetsbakgrund löper <br/>betydligt högre risk att växa upp i socioekonomiskt utsatta områden med begränsade <br/>resurser; de utgör 78 procent av alla de barn som bor i dessa områden. Aktuell <br/>statistik visar dessutom att en femtedel av barn med minoritetsbakgrund lever i <br/>barnfattigdom. Kapitlet belyser hur denna socioekonomiska utsatthet och dessa <br/>strukturella ojämlikheter försvagar föräldrars ekonomiska stabilitet, psykiska hälsa, <br/>ork och möjligheter till ett lyhört föräldraskap, samt skadar familjen i stort med <br/>konsekvenser som spiller över på barnen. Föräldrastressen över att skydda sina barn <br/>mot diskriminering och rasism kan också resultera i ökad oro och överbeskyddande <br/>tendenser. <br/>Förutom de konsekvenser som är kopplade till familjens situation beskriver barn <br/>med minoritetsbakgrund även egna erfarenheter av explicit diskriminering, mikroaggressioner eller stereotypa föreställningar i sina interaktioner med såväl barn som vuxna i övriga samhället. Barn utsätts särskilt i skolan och på andra offentliga <br/>platser. Vuxna missar ofta dessa händelser, missuppfattar deras betydelse och <br/>misslyckas med att ingripa på ett lämpligt sätt. <br/>Långvarig exponering för diskriminering leder till kronisk stress, depression och <br/>ångest, och skapar för många en känsla av hopplöshet. På grund av dess <br/>väldokumenterade effekter på barn betraktar den amerikanska barnläkarföreningen <br/>(AAP) rasism som en central social bestämningsfaktor för barns hälsa. Barn är <br/>således just anhöriga och knutna till ett större system, vilket innebär att förhållanden <br/>som påverkar barn i familjer med minoritetsbakgrund till stor del beror på samhällsstrukturer som varken barnen eller de vuxna i deras familjer ensamma kan påverka.<br/>Studier visar att starka familjeband, stärkt etnisk och kulturell identitet, samt att <br/>förbereda och ge barn verktyg för att hantera rasism, har en skyddande effekt och <br/>bidrar till psykisk hälsa och motståndskraft. Att härleda integrationsproblemet till <br/>individen, utan hänsyn till de problem som finns i samhället, är oförenligt med den <br/>omfattande vetenskapliga litteraturen, kontraproduktivt och mycket kostsamt för <br/>samhället. Det står också i skarp kontrast till de löften Sverige avlagt genom FN:s <br/>barnkonvention om alla barns lika värde. Att förstå hur strukturell ojämlikhet <br/>inverkar på barns utveckling är avgörande. Genom att integrera forskning, <br/>lagstiftning och praktiska åtgärder kan de negativa effekterna mildras och en mer <br/>inkluderande och rättvis framtid för barn med minoritetsbakgrund skapas.}},
author = {{Hamad, Hussein and Lundberg, Anna and Psouni, Elia}},
booktitle = {{Barn är anhöriga : – vågar vi lyssna på dem?}},
editor = {{Brolin, Rosita and Gough, Ritva and Magnusson, Lennart and Hanson, Elizabeth}},
isbn = {{978-91-87731-88-4}},
keywords = {{rasism; diskriminering}},
language = {{swe}},
number = {{2025:2}},
pages = {{185--209}},
publisher = {{Nationellt kompetenscentrum anhöriga}},
series = {{Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet}},
title = {{”Färgad” av en svår barndom : – Rasismens konsekvenser för barn i familjer som tillhör minoritetsgrupper}},
year = {{2025}},
}